Trots rutiner och rapporteringssystem kvarstår sexuella trakasserier i arbetslivet. Ny forskning visar hur normer, missuppfattningar och rädsla för att inte bli trodd bidrar till tystnadskultur.
Men det finns sätt att förändra.
Lite skämt får man tåla?
Bli smickrad av ihärdig uppvaktning?
Det är inte alltid uppenbart vad som är sexuella trakasserier. Grovt tafsande och krav om sex för en befattning är rätt tydligt. Men det finns många andra beteenden som också är sexuella trakasserier – och som orsakar stora problem i arbetslivet.
– Det finns hundratals studier som visar negativa konsekvenser av sexuella trakasserier. Det kan orsaka stress, sämre hälsa och lägre produktivitet. Det leder också till en mer könssegregerad arbetsmarknad och mer löneskillnader.
Det säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon berättade om ny forskning om sexuella trakasserier på ett webbinarium arrangerat av forskningsrådet Forte.
”Vi behöver göra mer”
Hösten 2017 blev sexuella trakasserier i arbetslivet uppmärksammat i och med #metoo-upproret. Sedan dess ses frågan alltmer som en arbetsmiljöfråga. Men forskning visar att problemet inte försvinner bara för att organisationer inför policyer, utbildningar och rapporteringssystem.
– Vi behöver göra mer. De flesta använder inte rapporteringssystem när något hänt. Man kanske inte anser händelsen som tillräckligt allvarlig. Eller så kan man inte sätta ord på det eller uttrycka vad som hänt.
Visste du att…
…sexuella trakasserier är förbjudna enligt diskrimineringslagen? Det är också förbjudet att straffa eller missgynna någon som berättar om eller anmäler trakasserier.
Källa: Diskrimineringslagen
Tystnad kring sexuella trakasserier
Ett problem är också om inget händer trots anmälan eller om det till och med får negativa konsekvenser. Den som berättar riskerar att själv ses som problemet – snarare än som någon som bidrar till en bättre arbetsmiljö. Det kan skapa en tystnad som förstärker sig själv.
Om ingen berättar, kan det verka som att problemet inte finns.
Om ingen säger ifrån, kan det uppfattas som att beteendet accepteras.
Risk för motsatt effekt
Forskningen visar också att utbildning om sexuella trakasserier kan få motsatt effekt. Personer med mer tolerans för grov jargong och sexuellt kränkande beteende kan känna sig påtvingade en utbildning och att deras skämt får pekpinnar.
– Det blir en motreaktion och man kan få backlash på arbetsplatsen i stället, säger Johanna Rickne.
Subtilare sätt att ge information
Forskarna undersökte om kort, riktad information i stället kan minska toleransen för sexuella trakasserier i arbetsgrupper.
Studien genomfördes i norska militären bland värnpliktiga i små grupper som bodde och tränade tillsammans under åtta veckor. Vissa grupper fick information i samband men en enkät, andra fick inte samma information.
Två typer av information testades:
- Information om kvinnors faktiska kompetens i militären, för att motverka könsstereotypa föreställningar.
- Information om vad andra egentligen tycker om sexuella skämt och trakasserier.
– Det här är mer diskret information som kanske inte orsakar backlash och som kommer till en lägre kostnad, säger Johanna Rickne.
Många ogillar sexuella skämt
Hon förklarar hur människor på en arbetsplats kan tro att andra accepterar ett visst beteende, trots att många egentligen tycker att beteendet är fel. Exempelvis kan grova sexuella skämt förekomma för att några tycker att det är okej. Om den missuppfattningen får leva kvar blir tystnaden en del av kulturen.
– Många män tror att andra män tycker det är en naturlig del av yrket och ser det därför inte som ett problem. Men det finns män som inte vill ha grova skämt.
När deltagarna i studien fick information om att många andra också såg sexuella skämt som problematiska, minskade toleransen för sexuella trakasserier. Effekten syntes både direkt efter informationen och flera veckor senare.
Vad har ni för jargong på arbetsplatsen? Är alla bekväma med hur ni skämtar? Och vad kan känneteckna en dålig social arbetsmiljö? Se en kort filmscen och reflektera tillsammans. Ur verktyget OSA-kollen.
Fördomar om sexuella trakasserier
I en annan studie undersökte forskarna varför folk väljer att inte prata om sexuella trakasserier – och vad som gör att berättelser avfärdas.
– De allra flesta incidenter stannar i en väldigt liten krets som du berättar för. Det gör att människor i allmänhet känner till ganska få historier.
Och människor tenderar att tycka något är viktigt som man hört mycket om förut. Då tänker man på det som ett problem att åtgärda. Kan man inte komma på några fall är det för att få berättar och för att folk avfärdar problemet. Det gör dig själv mindre benägen att berätta.
Tre viktiga lärdomar
I ett stort enkätexperiment fick 25 000 personer i Norge läsa fiktiva berättelser om sexuella trakasserier. Resultaten visar tre saker:
- Människor tar fysiska beteenden på större allvar än verbala trakasserier. Kommentarer och skämt riskerar därför att avfärdas som mindre viktiga.
- Språket spelar roll. En händelse som formuleras som att någon anklagar någon annan för sexuella trakasserier tas emot annorlunda än om situationen berättas ur offrets perspektiv.
- Vi har förutfattade meningar om vem som är offer och förövare. Är offret en man tycker färre att det rör sig om sexuella trakasserier.
Sammanfattande tips
Hur kan man då använda alla de nya forskningsrönen? Johanna Rickne ger några råd:
- Använd statistisk information för att förebygga missuppfattningar, exempelvis om kvinnors kompetens.
- Samla in systematisk information om vad folk i arbetsgruppen tycker om grova skämt och lyft vad de flesta vill ha – missförstånd om det kan göra många obekväma i sin sociala arbetsmiljö.
- Dela berättelser för att förändra synsätt.
- Bredda perspektivet – ta även med berättelser om till exempel verbala trakasserier och att män blir utsatta.
- Stärk hövlighet på jobbet. Allmän hövlighet och respektfullhet minskar sexuella trakasserier på köpet.
– Den här typen av lite mer lågintensiva, mindre synliga åtgärder kan påverka kulturen. Jag tror att de är väldigt viktiga. De kan också göra existerande verktyg mer effektiva. Om vi kan ändra i organisationskulturen hur vi ser på berättelser om sexuella trakasserier och tolerans när det sker så kommer sannolikt fler att våga berätta, säger Johanna Rickne.
Vad är sexuella trakasserier i arbetslivet?
Sexuella trakasserier kan vara fysiska, verbala och sociala beteenden som är ovälkomna och kränkande. Det kan handla om allt från sexuella kommentarer och skämt till ovälkommen uppmärksamhet, beröring eller försök att pressa någon sexuellt.
