Hopp om vändning för socialtjänsten

13 december 2016 Lästid: 5 min
Porträtt av Pia Tham.
Det behövs mer forskning om de organisatoriska förhållandena för socialsekreterarna, tycker Pia Tham, forskare på Högskolan i Gävle. Hon har kartlagt arbetsvillkoren för drygt 300 socialsekreterare med tio års mellanrum.

Foto: Åsa Hammar

Socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och unga har en svårare arbetssituation idag, jämfört med för tio år sedan. Svårast är det för de nyexaminerade. Det visar en stor undersökning av forskaren Pia Tham. Men nu pågår en hel del satsningar på socialtjänsten, både i enstaka kommuner och på nationell nivå.

– Arbetsvillkoren har försämrats, främst för socialsekreterare med kort yrkeserfarenhet och för dem som jobbar i utsatta områden, säger Pia Tham.

Pia Tham är filosofie doktor och forskare vid Högskolan i Gävle. Hon bygger sina siffror på två stora enkätundersökningar hon har gjort av socialsekreterares arbetsvillkor, utifrån en beprövad enkät för undersökningar av arbetsförhållanden, hälsa och psykiskt välmående. Drygt 300 socialsekreterare besvarade enkäten vid varje tillfälle.

Undersökningen visar att arbetets innehåll har förändrats rejält under de tio åren. Idag är arbetet mycket mer specialiserat. Socialsekreterarnas tid har kommit att ägnas alltmer åt utredningar istället för förebyggande arbete, behandling och råd och stöd.

  • År 2003 arbetade 39 procent också förebyggande, år 2014 var de 8 procent.
  • År 2003 arbetade 21 procent också med behandling, år 2014 var de 2 procent.
  • År 2003 arbetade 84 procent också med råd och stöd, år 2014 var de 26 procent.

Svårt säga nej

Kraven har också ökat, särskilt för de nyexaminerade.

– År 2003 var de nya mer skyddade när de kom ut. De fick mer stöd av sina arbetsledare, och kunde säga nej till nya ärenden. Den möjligheten finns inte nu, säger Pia Tham.

Det akutstyrda arbetet har blivit dubbelt så vanligt för de nyexaminerade socialsekreterarna. År 2003 behövde var fjärde ofta ändra sin dagsplanering på grund av akuta situationer, år 2014 var det något som över hälften av dem behövde göra.

Hot och våld har också ökat mer bland de nyexaminerade än bland de erfarna. Nio procent av de nyexaminerade hade år 2003 ibland upplevt hot och våld. År 2014 hade det stigit till 23 procent.

Pia Tham hänvisar också till en intervjustudie hon har genomfört med nyexaminerade socionomer.

– En del av de nya jag intervjuade hade råkat illa ut. De hade inte fått stöd av någon erfaren kollega eller chef att bedöma om det till exempel var lämpligt att ensam träffa en klient, säger Pia Tham.

Fler av de nyexaminerade arbetar nu i utsatta områden.

– År 2003 var andelen nyexaminerade som arbetade i utsatta områden omkring 30 procent, år 2014 var de drygt 70 procent, säger Pia Tham.

Frågor om självskattad hälsa speglade också försämringen i arbetsvillkor. Bland nyexaminerade var det år 2014 mer än dubbelt så många än 2003, som uppgav att de känner sig väldigt pressade i jobbet – den siffran hade ökat från 13 till 39 procent.

Ställer upp för varandra

Vad är det då som gör att en del socialsekreterare trots dessa svåra arbetsförhållanden ändå stannar kvar i yrket? Pia Tham ville ta mer på det om det, och vände därför tillbaka till sex grupper där många socialsekreterare hade stannat längre, för att fråga dem om just det.

En god sammanhållning i gruppen visade sig vara en viktig faktor. Så här säger några socialsekreterare om det:

  • ”Det är väl lika mycket att göra här som på andra ställen och då tänker jag att det är den här supergruppen som gör att man stannar kvar”
  • ”Vi ställer alltid upp för varandra och stöttar när det behövs”
  • ”Man behöver aldrig känna sig ensam i den här gruppen”

Det handlade också om att ha en stabil och trygg arbetsledning:

  • ”Chefen fördelar ut ärenden varje måndag och hon har koll på dem, hon har tänkt ut vem som ska ha just det ärendet”
  • ”Vi har inga ångestdrivna chefer här”
  • ”Viktigt med tillit från chefen och att man resonerar sig fram till ett beslut”
  • ”Man har så höga krav på sig själv och då är det viktigt att ha en chef som ’tar ner en lite’ ”
  • ”Vår chef går alltid hem halv fem och då går hon igenom hela korridoren och säger till att ”nu går vi hem!”

– Det här visar att en stabil arbetsledning och en god sammanhållning i gruppen är faktorer som är viktiga att satsa på för att få socialsekreterare att stanna kvar på arbetsplatsen och i yrket, säger Pia Tham.

Gävle satsar på socialsekreterarna

Det finns trots allt ljusglimtar. Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården Cecilia Grefve besöker just nu 50 kommuner för att se över hur man kan stärka och utveckla den delen av socialtjänsten. Det pågår dessutom en del satsningar på lokala introduktionsutbildningar för de nyexaminerade runt om i landet.

I Gävle har det här forskningsprojektet mynnat ut i att kommunen och högskolan tillsammans satsar pengar på att förbättra arbetsvillkoren för de nyexaminerade.

De nya socialsekreterarna får en förstärkt introduktion, och egen handledning i grupp. En halv dag var femte vecka kommer att ägnas åt teamstärkande aktiviteter. De nyexaminerade kommer att få gå en utbildning som bland annat innehåller kommunikativa samtal, stresshantering och mindfulness. För kommunens fem chefer inom barn och ungdomsteamet blir det handledning i ledarskap. Det här projektet börjar i januari 2017.

De här satsningarna handlar både om att skapa bättre arbetsförhållanden för socialsekreterarna, och en bättre kvalitet på socialtjänstens arbete. Det är viktigt att inte fastna i negativt tänkande utan istället se vad man kan förändra, menar Pia Tham.

– Har man rätt förutsättningar är det ett spännande och utmanande arbete där man verkligen kan göra skillnad för utsatta barn, ungdomar och familjer, säger hon.

Fakta om forskningsprojektet

Projektledare:
Pia Tham

Organisation:
Fil.dr. i socialt arbete vid Högskolan i Gävle

Projekt:
Socialsekreterares arbetsvillkor – vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet?

Projekttid:
2013-09-01 – 2016-08-31

Stärk teamarbetet och förbättra introduktionen

Vad säger forskningen om teamets betydelse för en god arbetsmiljö? Det kan du och din arbetsgrupp ta del av i Forskning på 5 – ett snabbt och enkelt verktyg.

Se en kort film och prata i grupper om teamarbetet hos er – och hur ni kan utveckla det. Gå direkt till Forskning på 5 om teamets betydelse för socialsekreterare.

På samma enkla sätt kan ni ta del av forskning om hur man skapar en bra introduktion av nya medarbetare. Här finns Forskning på 5 om hållbar introduktion.

Text: Åsa Hammar