Så kan ni förebygga skadligt bruk på jobbet

Alkohol, droger och spel om pengar på arbetstid. Det är vanligare än man kan tro – och kan ge allvarliga konsekvenser för individen, arbetsmiljön och verksamheten. Men vad kan man göra åt det? Ny forskning ger råd som kan rädda liv.

En plikttrogen läkare som går till jobbet med alkohol i kroppen. Någon som är bakis och kör bil i arbetet. Spel om pengar på mobilen som gör att viktig vård av patienter får vänta.

I sådana situationer har problemen med skadligt bruk sannolikt pågått i månader eller till och med år. Kanske hade det sett annorlunda ut om arbetsplatsen hade haft fungerande rutiner för att förebygga skadligt bruk.

Under flera år har det pågått åtta forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatsen. Projekten har finansierats av arbetsmarknadens parter via Afa Försäkring. Resultaten presenterades vid en konferens i april 2026.

Det visade sig att några insatser gör stor skillnad för att förebygga skadligt bruk: se till att ha tydliga rutiner, stöd till chefer och en öppen och trygg kultur på jobbet. Men även andra aspekter av arbetsmiljön spelar stor roll.

Det skadliga bruket hos en individ kommer inte alltid först, utan kan vara en effekt av arbetsmiljöproblem.

Visste du att…
Skadligt bruk av alkohol innebär ett dryckesmönster som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk eller psykisk.

Skadligt bruk hos vårdpersonal – arbetsmiljön har betydelse

Problem i arbetsmiljön kan till exempel öka risken för utmattning, vilket i sin tur ökar risken för alkoholrelaterade problem och droganvändning hos vårdpersonal. Det kom fram i en nationell enkätstudie med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Enkäten med vårdpersonal visade också att

• 4,2 procent hade problemdrickande
• 1 procent använde illegala droger

Vårdpersonal använder alkohol och substanser som droger och läkemedel för att hantera stress och symtom på utmattning på grund av hög arbetsbelastning.

– När man har det stressigt och inte mäktar med kan alkohol och droger bli något man tar till. Det leder till ökad psykisk ohälsa och blir en negativ spiral, sa forskaren Emma Brulin.

Hon ledde projektet Skadligt bruk av alkohol och droger bland vårdpersonal i Sverige – förekomst, riskfaktorer och konsekvenser för patientarbetet.

När vårdpersonal använder alkohol och droger leder det till många problem. Till exempel påverkas det kollegiala samarbetet och vårdkvaliteten. Det finns också risk för sjuknärvaro, som är en risk i patientarbetet.

– Det här är en grupp som har en stark vilja att gå till jobbet.

Hon tipsar skyddsombud och chefer om att ta upp säker läkemedelshantering vid skyddsronder inom sjukvården men också till exempel hemtjänsten och boenden.

Jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Hot och våld från patienter och anhöriga spelar också stor roll, där finns ett direkt samband med problemdrickande. Risken för problemdrickande var nästan tre gånger högre hos de som blivit utsatta för hot och våld.

Risken för problemdrickande var nästan tre gånger högre hos de som blivit utsatta för hot och våld.

Men när det gäller hot och våld kan ett gott ledarskap fungera som skyddsfaktor.

– Finns det ett gott ledarskapsklimat i organisationen kan det minska effekterna av hot och våld från patienterna, sa Emma Brulin.

Även arbetsplatsmobbning i form av osynliggörande kan leda till problemdrickande, psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

Chefer behöver stöd för att våga agera

En annan studie undersökte chefernas roll och arbetsplatsens kultur. Det handlade till exempel om förutsättningar att arbeta förebyggande med alkoholfrågor på arbetsplatsen.

Drygt sex av tio chefer i en stor enkät ansåg att arbetsplatsen har ett ansvar att arbeta alkoholförebyggande. De som hade erfarenhet av att stötta kring alkohol i sitt privatliv var mer benägna att jobba med frågan på arbetsplatsen.

Tydliga riktlinjer och ledningens stöd spelade särskilt stor roll för att lyckas: På arbetsplatser där det fanns tydliga strategier och där cheferna fått utbildning i hur de ska göra blev det mycket mer verkstad. Där fanns det fler chefer som hade stöttat en medarbetare med alkoholproblem på jobbet, och även genomfört fler förebyggande insatser.

Det fanns även hinder för att det förebyggande arbetet skulle bli av: tidsbrist, hög personalomsättning, otydliga rutiner och brist på kunskap.

Projektet ”Chefernas roll i alkoholprevention på arbetsplatsen” visade också att insatser riktade till alla medarbetare, så kallad universell alkoholprevention, var både effektivt och genomförbart.

Policyer hjälper inte om ingen använder dem

Vad är det då som gör att vissa arbetsplatser lyckas bättre än andra med att förebygga alkoholrelaterade problem?

Att ha en alkoholpolicy räcker i alla fall inte: medarbetare och chefer behöver känna till rutinerna och policyn – och använda dem i vardagen. Det visade en annan studie.

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy, men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet.

Stigma – att alkohol fortfarande är en känslig fråga – otydlighet och rädsla att göra fel skapar en tystnad som kan leda till att man inte kommer igång med tidiga insatser. Chefer oroar sig: ”tänk om jag har misstolkat” och det leder till passivitet.

Normer styr mer än policys, konstaterade hon.

– Det finns gråzoner som är svåra att hantera, till exempel after work och arbetsresor.

Cheferna är också osäkra på vem som äger frågan: är det chefen, hr eller företagshälsovården?

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna ,och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler.

Spel om pengar – en dold arbetsmiljörisk

Spelberoende räknas också till skadligt bruk. Den digitala tillgängligheten med spel på dator och mobil gör det möjligt att spela när som helst – ofta i det dolda.

Ungefär två procent av befolkningen har allvarliga spelproblem. Samtidigt har det blivit enkelt att spela på arbetstid, och det kan föra med sig svåra konsekvenser. Inte bara för den som har ett spelberoende, utan också för verksamheten och de man finns till för på jobbet.

2 fakta om spelberoende

• Nätcasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen
• Risken för självmord är 15 gånger högre hos spelberoende

Men kunskapen om spel på arbetsplatser är begränsad, berättade Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet.

Ändå har den forskningen lyckats intervjua över 1 000 personer om spelande på arbetstid, och om spelberoende.

Spelandet kan leda till försämrad arbetsprestation, trötthet, sociala grupperingar och slitningar i arbetsgruppen, och säkerhetsrisker.

Att prioritera spelandet framför arbetsuppgifter kan till och med äventyra patientsäkerheten, om det vill sig illa. Spelberoende kan också leda till stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, sa Jonas Rafi.

Tecken på att någon har spelberoende kan till exempel vara att någon begär lön i förskott eller vill låna pengar.

– De med mest spelproblem gör allt för att det inte ska synas. Därför är det viktigt att kontinuerligt informera alla anställda om vilka stöd som finns.

Bland personer med spelberoende hade 95 procent av de i Jonas Rafis studie spelat under arbetstid. Samtidigt var det få av dem som kände till om det fanns en spelpolicy på deras arbetsplats.