Föräldrar som arbetsmiljörisk? Så kan skolor sätta gränser

Gränslösa föräldrakontakter kan belasta lärare. Skolor behöver ta med kontakten med vårdnadshavare i arbetsmiljöarbetet.
– Man behöver prata på skolorna om hur man ska hantera föräldrakontakter, säger forskare Eva Klope, vars forskning ger råd om hur skolor kan göra.

”Du har satt fel betyg. Gör om!”
”Du förstår inte mitt barns behov.”
”Hur kan du kalla dig lärare??”
”Det här tänker jag anmäla!”

Lärare ska samverka med hemmet. Så står det i läroplanen. Föräldrakontakter är en arbetsuppgift. Ändå har inte skolor med frågan i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Detta trots att lärare som lämnar yrket anger förväntningar från vårdnadshavare som en bidragande orsak till att de slutar.

Gränslöshet hos föräldrar en risk

Forskare på Linnéuniversitetet har tittat närmare på just lärares föräldrakontakter. De har intervjuat lärare, rektorer, elever och vårdnadshavare. Studieresultaten visar att gränslösa föräldrakontakter kan vara en arbetsmiljörisk som skolor och huvudmän behöver hantera.

– Det som överraskade var att man över huvud taget inte diskuterar det som en arbetsmiljöfråga, säger Eva Klope, lektor i pedagogik.

Givande med föräldrakontakter, men tidstjuv

Lärarna i studien vill ha kontakt med föräldrar och upplever de flesta kontakter som icke problematiska. Mängden kontakter uppfattas heller inte så ofta som ett problem så länge föräldrar inte utmanar och ifrågasätter lärarens agerande, exempelvis vid betygsättning eller stödinsatser.

Scenen är ur en film om arbetsbelastning i verktyget OSA-kollen. Kunde läraren ha uttryckt sig på annat sätt? Har ni stöd och rutiner för att hantera utmanande föräldrakontakter? Använd OSA-kollens övningar för att förbättra er arbetsmiljö!

Samtidigt visar studien att lärare kan behöva hjälp med att upprätthålla såväl sådana professionella gränser som arbetsrelaterade gränser kring arbete och privatliv för att undvika överbelastning.

– I studien såg vi exempel på lärare som tidigare varit väldigt tillgängliga men aldrig uppfattat det som problematiskt. Sedan bytte de tjänst och fick tjänstetelefon med telefontider. Då upptäcker de plötsligt att de får återhämtning och hinner med arbetet inom arbetstid, berättar Eva Klope.

Så hur ska skolorna göra? Här mynnar forskningen ut i tre tydliga råd kring föräldrakontakter:

1. Inför gemensamma riktlinjer

Prata om förhållningssätt för kontakt med föräldrar. Kom överens om vad lärarna ska göra och inte samt hur och när föräldrakontakter ska ske. Bestäm digitala kontaktvägar, att ni använder tjänstetelefon, vilka mejl som kan vänta och att föräldrakontakter sker vardagar dagtid.

– Sedan kommer inte alla lärare att bara köpa det. Någon vill jättegärna att Pelles föräldrar ringer på kvällen. Men vi behöver komma bort från fokuset vad är bäst för mig, utan för alla på skolan. Det driver upp tempot och blir problematiskt om några är tillgängliga när alla inte kan eller vill vara det, säger Eva Klope.

”Många lärare efterlyser stöttning från rektorer i hur deras arbetsliv ska vara hållbart.”

Ur: Rapporten Gränslösa föräldrakontakter

2. Utveckla kollegiala arbetssätt

Skapa rutiner för regelbundna kollegiala samtal om hur ni hanterar föräldrakontakter professionellt. Diskutera frågor som: Var går gränsen för läraruppdraget? Hur gör vi för att ingen ska stå ensam i svåra situationer? Vad är en professionell relation med vårdnadshavare?

Tydliggör vad som ingår i mentorskapet och sträva efter ett öppet samtalsklimat i kollegiet där ni vågar ta hjälp av varandra. Ha riktlinjer för när elevhälsan ska stötta eller ta över.

– Alla vet att en god relation med hemmet är en framgångsfaktor för elever men lärare behöver vara eniga över vad föräldrar ska ha inflytande över och inte, säger Eva Klope.

3. Satsa på handledning och kompetensutveckling

Lärare behöver regelbunden handledning i föräldrakontakter. Det gäller inte minst nyexaminerade lärare, som inte i tillräcklig utsträckning utbildas i frågan på lärarutbildningen. Lyft hur erfarna lärare lärt sig hantera föräldrar så att konflikter undviks. Använd även psykologers och specialpedagogers kompetens.

Viktigt är också kunskap om kvinnliga lärares utsatthet. Traditionella normer för vad som anses feminint kan göra att kvinnliga lärare förväntas agera mer service- och omsorgsinriktat mot föräldrar. Drar då en lärare gränser riskerar hon att bli betraktad som både oprofessionell och okvinnlig.

– Det finns rektorer som lyfter att de som drabbas hårdast av arbetsrelaterad ohälsa är kvinnor som går in i omsorgsarbetet och tar på sig väldigt stort ansvar. Där kan det lätt bli gränslöst och i värsta fall leda till långa sjukskrivningar, menar Eva Klope.

Följ upp varje år

Ställ samman och förankra vad ni kommit fram till på de tre olika områdena. Använd dessa policyer årligen i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM.

Ny lag ska värna lärares arbetstid

Frågan om föräldrakontakter är egentligen större än enskilda mejl och upprörda föräldrar. Det handlar om var läraruppdraget slutar – och vem som sätter gränsen. Regeringens proposition Tid för undervisningsuppdraget pekar i samma riktning som forskningen: kontakten med hemmet kan inte bygga på ständig tillgänglighet utan skolor behöver organisera och avgränsa den.

– Vi ska komma ihåg att vi har en jätteduktig lärarkår med väldig kompetens och lita på att de kan sitt jobb, säger Eva Klope.