– Så många är utsatta för mobbning på arbetsplatsen! Jag vet att detta går att förändra till det bättre, och det man kan förändra ska man förändra, säger Morgan Alling, som i TV–serien ”Morgans mission” uppmärksammar jobbmobbning.
På fyra arbetsplatser arbetade han med att öka medvetenheten om vilka faktorer som kan leda fram till mobbning – och hur man kan förebygga att någon blir utsatt för det. ”Morgans misson” gick våren 2017 men finns fortfarande kvar att se på SVT-play. TV-serien är en utmärkt kunskaps- och inspirationskälla för alla som på sin arbetsplats vill ta upp dessa frågor.
– Vem som helst kan bli drabbad. Jag har en god vän som blev värvad till ett byggföretag – och som efter ett halvår låg i sängen och inte kom upp. Hon fick jobbet som en redan anställd hade bespetsat sig på och hans besvikelse gick ut över henne. Alla kollegor såg vad som hände, men gjorde ingenting, berättar Morgan Alling, som vid sidan av sitt skådespeleri föreläser om ”svåra frågor”, förutom mobbning sådant som konflikter, kommunikation och ”konsten att hantera besvärliga människor”.
Som medverkande coach i TV-serien hade Morgan Alling Sveriges främsta expert på mobbning i arbetslivet, psykologen Stefan Blomberg vid Arbets- och miljömedicin i Linköping. Han har skrivit en bok i ämnet och arbetar nu på en doktorsavhandling (läs mer i Suntarbetslivs intervju med honom: Fallgroparna som du ska undvika när du förebygger och åtgärdar mobbning).
Hitta lösningar
Tillsammans bestämde de sig för vilka olika typer av arbetsplatser de ville ha med – däribland en kommunal kvinnodominerad arbetsplats och en mansdominerad arbetsplats med små starka team. Det blev en blodcentral i Malmö, en brandstation i Helsingborg, Svenska kyrkan i Klippan och en industri inom Samhall i Söderhamn. Oftast deltog bara en arbetsgrupp, som fick i uppgift att som ambassadörer sedan sprida det de lärt sig till alla andra.
Det tog lång tid att få fram de fyra arbetsplatserna, berättar Morgan Alling. Många tackade nej. Och några föll bort eftersom en inledande arbetsmiljöenkät, som de anställda på alla kandidatarbetsplatser fick svara på, visade att de hade så allvarliga problem under ytan att man i TV-serien inte skulle klara av att ta hand om dem.
Uppgiften var ju att förebygga, inte lösa pågående mobbning, och ännu mindre att avslöja och hänga ut de skyldiga, betonar Morgan Alling, som förklarar att han är intresserad av att hitta lösningar, inte av att skapa maximalt dramatisk dokusåpaunderhållning.
– Det var en jäkla resa, där mötet med varje ny arbetsplats verkligen var en stor utmaning, men hej vad roligt det var, säger han. Vi arbetade sammanlagt mellan två och en halv och tre veckor på varje ställe. Jag tycker att vi nådde långt på alla arbetsplatser när det gäller att ge kunskaper och strukturer. Men vi hann förstås inte att följa upp och se till att det blev tillräckligt härdat, stabilt och hållbart.
Ett stort problem med mobbning att man inte alltid ser den, förklarar Morgan Alling. Många gånger säger man på en arbetsplats: ”Vi har ingen mobbning”. Men ofta beror det på att de inte vet vad det är:
– Många tror att det ska se ut som i skolan. Kunskapsnivån är fruktansvärt låg.
Ett grepp för att höja kunskapsnivån var att låta gäster i programmen berätta om sina erfarenheter, som Amelia Adamo, som blev utfryst på ett nytt jobb efter att ha fått Stora journalistpriset, och flygvapenofficeren Alexandra Larsson, som genomfört ett könsbyte. Stefan Blomberg kom på besök till några arbetsplatser – och Morgan Alling talade också om egna erfarenheter av utanförskap.
Övningar som gav resultat
På arbetsplatserna som deltog i serien fick chefer och anställda insikter om de mekanismer och strukturer som kan leda fram till mobbning. Då såg de att de också har riskfaktorer på sin arbetsplats, till och med tidiga förstadier till mobbning. Det kan exempelvis handla att det finns olika former för ”vi och dom”-grupperingar, som äldre och yngre, eller något annat.
I programmen låter Morgan Alling deltagarna göra olika övningar för att öka beredskapen och medvetenheten om man vad man kan och bör göra när mobbning inträffar. Han påpekar att det gäller att genomföra sådana övningar i tid, när tilliten till varandra är hög. Med låg tillit blir det svårare – eller omöjligt.
Här är några exempel på övningar som gav bra resultat:
Skriv först på en lapp hur du skulle vilja agera, om någon annan blev utsatt. Och skriv sen en ny lapp: ”Så här vill jag att andra ska agera, om jag blir utsatt”. Morgan förklara att det kom ”sjukt många bra förslag” när de gjorde den övningen på arbetsplatsen i kyrkan. Resultatet blev en lista som beskriver vad de vill och kan göra redan när det uppstår antydningar till mobbning.
På blodcentralen fick de i uppdrag att sätta ihop en ”skavlista”, där var och en anonymt fick bidra med att ta upp det som skavde. Och det visade sig att det under den positiva ytan fanns en hel del irritation. Det handlade om allt från att chefen ibland kritiserade medarbetare i närvaro av andra, till att en del lämnade jobbet före arbetstidens slut. Det förekom skitsnack om andra, bland annat tyckte en del att andra smet från vissa uppgifter. De enades om att ta itu med dessa riskfaktorer för mobbning.
Det känns ofta svårt att ta upp ”svåra frågor” på en arbetsplatsträff eller liknande. På blodcentralen satte de också ihop en check- och tipslista. Exempel på vad man kan göra när man vill men inte vågar: Gå ihop flera som stöder varandra. Förbereda sig noga. Tala mer om konkreta händelser, mindre om känslor.
En viktig sak är att tala i jagform istället för duform: ”det här händer med mig när du gör detta” – istället för ”du är så (någonting dåligt) och du får inte göra så här…”.
Listan plastade de in för att lättare kunna spara den och ta fram den vid behov, och de delade ut den till nyanställda.
skämtjargong riskerar att bli en inkörsport till mobbning
Skämt är inte alltid skojiga för alla
Till det svåraste att tackla hör det vanliga fenomenet med jargong och skämt, berättar Morgan Alling:
– Det kan vara så att de flesta tänker att det är kul när man skämtar om varandra, och tror att alla är överens om detta. Men börjar man prata om det, så kommer det ofta upp att alla inte är med i det roliga. Ofta vet man faktiskt inte hur skämten landar hos den som blir skämtad om.
Morgan Alling förklarar att skämtjargong riskerar att bli en inkörsport till mobbning, särskilt när någon inte är som alla andra i gruppen – exempelvis ny, har ”icke-svensk” bakgrund, eller är kvinna i en mansdominerad grupp (eller tvärtom).
Han arbetade med dessa frågor i en grupp på brandstationen, där gruppen hade en mycket stark skämtjargongkultur. För att synliggöra och få till stånd eftertanke om det myckna skojandet om varann använde han bland annat en liten grön plastgroda, som han kastade till den som kläckte ur sig skämt på någon annans bekostnad.
När brandmännen först började tala om skämtjargongen försäkrade alla att de trivdes med den, eller åtminstone inte hade problem med den. Men efterhand som de med Morgans hjälp vände och vred på frågan, visade det sig att den enda kvinnan och den ende muslimen i gruppen inte alltid tyckte att det var så kul, när skämten handlade om dem som personer, och som ”ovanliga” medlemmar… Och en av dem berättade om hur en del skämt som han tog illa vid sig av väckte en lust att ge igen. Det trappade upp de personliga slängarna.
Brandmännen fick göra en snabb uppskattning om antalet skämt per dag per år. Några stod för de allra flesta skämten, 25-30 per dag, med andra bara bidrog med fem. Räknade man ihop alla blev det över 8.500 per år.
Visst mår man oftast bra av humor, men ju fler skämt som flyger i luften desto mer ökar risken för att skämt sker på andras bekostnad, och att de utsatta kan uppleva dem som giftpilar, menar Morgan Alling.
Och ju lägre medvetenhet om risken med skämtjargongen – desto större blir risken.
Reaktioner på programmen
Morgan Alling har fått många reaktioner på serien, både muntliga och skriftliga, och i 98 procent av fallen har tittarna varit tacksamma och glada.
– Chefer är glada för att de har fått verktyg att jobba vidare med. Och många som själva varit drabbade har skrivit personliga brev där de har berättat om sina liv.
Morgan Alling förklarar att han brinner för att bidra till att man får stopp för mobbning på arbetsplatserna, genom att undanröja grogrunden för att den uppstår.
– Jag bär med mig en ilska över alla former av utsatthet och övergrepp, och över hur en del människor tar sig friheten att kränka andra, säger han.
Detta engagemang har sin grund i hans egen svåra uppväxt, som många har hört honom berätta om bland annat i ”Sommar”- och ”Vinter”-program i radio och ”Stjärnorna på slottet” på TV. Han har även skrivit en bok, ”Kriget är slut”, som utförligt beskriver de första åren med en alkoholiserad mor, följt av många år på olika barnhem och fosterhem med högst varierande kvalitet. Det kunde slutat illa för honom, men i sin slutliga fosterfamilj lyckades han vända utvecklingen. Av det drog han slutsatsen att saker går att förändra, även i mycket svåra situationer. Och det man kan förändra till det bättre, det ska man förändra.