När alltmer avancerad sjukvård flyttar hem till patienten, blir en växande del av vårdarbetet ett ensamarbete som kan orsaka svår stress och press. Lundaforskarna Christofer Rydenfält och Johanna Persson samarbetar med tre skånska kommuner om att studera hur man kan underlätta arbetet med olika typer av e-hälsa.
E-hälsa är enligt Socialstyrelsens definition ”att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa”. Det kan vara allt från telefoni och e-post till digitala blodtrycksmätare och journalföring på dator. Ofta handlar det om att förmedla vård på distans (se faktaruta).
Det går att se många vinster med olika former av allt detta. Man kan minska trycket på sjukhusens akutmottagningar, där de anställda kämpar med den strida strömmen av hjälpsökande. En stor grupp är multisjuka äldre, som inte mår bra av att tvingas uppsöka akuten, om och om igen. Både vården och patienter skulle vinna på att flytta hem en del av vårdinsatserna för dem.
– Men då gäller det att se till att hemsjukvården känns så närvarande i hemmet, att patienten känner sig trygg där och inte vill åka in till sjukhuset, säger Johanna Persson.
Detta blir alltmer tekniskt möjligt. Men man måste använda tekniken för att ge ett bra stöd till de grupper som utför vården: primärvårdsläkare, sjuksköterskor i primärvården och kommunerna, och undersköterskorna i hemtjänsten. De två senare grupperna hör redan till de mest drabbade av långtidssjukskrivningar, och sedan 2008 har både antalet och längden på sjukskrivningar ökat markant, konstaterar de två forskarna.
– Det är också en växande utmaning att locka till sig anställda – och behålla dem, så att man får en kontinuitet. Det gäller att få fler att inte se vård och omsorg i hemmet som ett tillfälligt jobb, det är viktigt för såväl patientsäkerhet som patientupplevelse. Och då kan bättre arbetsmiljö med teknikhjälpmedel betyda mycket, säger Christofer Rydenfält.
…inte tekniken i sig som ger bättre arbetsmiljö, utan det samarbete och den kommunikation som den möjliggör
Möjliggör samarbete och kommunikation
Det är dock inte tekniken i sig som ger bättre arbetsmiljö, utan det samarbete och den kommunikation som den möjliggör, understryker forskarna.
Flera studier visar att många sjuksköterskor i hemsjukvården upplever att tiden inte räcker till och att de känner sig alltmer stressade. De får ansvar för allt sjukare patienter och måste lägga ner allt mer tid på att samordna personer och resurser runt patienten: läkare i primär– och specialistvård, apotekspersonal, enhetschefer och anställda i hemtjänsten, biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, anhöriga, med flera. Enbart när det gäller medicinerna är det mycket att göra: Är recepten aktuella och uppdaterade? Finns medicinen på apoteken? Blir rätt medicin utdelad?
– Ett av problemen med system för säker läkemedelshantering är om patienten faktiskt tar den medicin som man delat ut, säger Christofer Rydenfält. Det finns en risk för att patienten som fått tabletter lägger dem på hög. Kommer det hem någon som delar ut medicinen, får man även bekräftat att patienterna tagit dem.
Arbetslag på distans med stöd av tekniken
Alla inblandade runt patienten kan märka att det ofta är svårt att på plats få fram rätt information – om patienten, behandlingar, individuella planer, rutiner och riktlinjer, med mera. Därför behöver man mobila it-lösningar av olika slag, för att underlätta kommunikationen mellan de olika delarna av vården och omsorgen. Och systemen måste vara säkra och alltid fungera!
Har man det, kan man också börja jobba på ett annat sätt. För att stödja hemsjukvårdens sjuksköterskor arbetar Region Skåne och de skånska kommunerna under 2017 med att skapa team på regionnivå, som de kan kontakta dygnet runt. Teamen ska först och främst bestå av läkare i primär– och specialistvård.
– Sjuksköterskor på ett sjukhus eller ett äldreboende kan gå och rådfråga någon om de känner sig osäkra. Med teknikens hjälp skulle den ensamarbetande sjuksköterskan kunna få stödet från ett team bakom sig. Något i teamet ska kunna göra ett hembesök inom några timmar. Med ett sådant stöd blir det möjligt att utvidga vården i hemmet, så att man exempelvis kan ge dropp eller blodtillförsel, säger Christofer Rydenfält.
Det gäller att socialt trimma ihop teamet, så att alla alltid vågar fråga. När man utvecklar arbetslag är det lätt att man fokuserar på hur man gör när man utför arbetet, och man sätter ihop checklistor, konstaterar Johanna Persson.
– Man glömmer ofta bort det sociala, att vi behöver mänskliga kontakter för att bli och må bra på jobbet.
Detta är också förutsättningar för bättre effektivitet. Ett stabilare team ger fler möjligheter till att finslipa samarbetet, eftersom man är mer insatt i hur jobbet ser ut för andra som man är beroende av. Detta skapar också möjligheter till ökad känsla av kontroll, vilket ju också är bra för arbetsmiljön.
Analyserar e-hälsolösningar ur ett arbetsmiljöperspektiv
Halvvägs i projektet, i början av 2017, har forskarna kartlagt tre samarbetande kommunernas e-hälsoinitiativ, och genomfört en enkät. Resultaten från detta analyserar de utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, berättar Christofer Rydenfält.
– Vi utvärderar också några e-hälsolösningar som Landskrona kommun testar och inför. Vi har till exempel tittat på ett nytt verksamhetssystem utifrån hur det fungerar för användarna, och vad detta betyder för deras arbetsmiljö. Och vi har studerat olika tekniklösningar för säker läkemedelshantering.
Hos forskarna finns idag mycket kunskaper om hur man ska utforma mötet mellan människa och maskin, interaktionen. Men alltför ofta finns inte den kunskapen hos de ansvariga som beställer system – och därför ställer de inte heller krav på användbarheten och interaktionen, konstaterar Christofer Rydenfält. Detta är ett av skälen till att de satsar på ett mycket nära samarbete med praktiker i det här projektet.
Användargrupper diskuterar behov och lösningar
– Det kan många gånger se ut som tekniken i sig inte är revolutionerande ny, säger Johanna Persson. Men det kan vara små saker som får stort genomslag för om man använder eller inte använder tekniken. Vi behöver jobba mycket med vilka problem som vi måste lösa och hur man matchar problemen.
Under första halvan av 2017 träffas arbetsgrupper från de tre kommunerna en gång i månaden och diskuterar vilka behov som finns av olika e–hälsolösningar. Grupperna, som består av cirka åtta anställda var, arbetar också med hur man kan använda och konkretisera de olika resultat och idéer, som kommit fram. Till mötena bjuder de in olika experter. Mellan mötena diskuterar de med sina arbetskamrater de frågor som de jobbar med.
Grupperna ska senare presentera vad de kommit fram till för företrädare för arbetsgivare och fackförbund– bland annat på Gilla Jobbet-konferenser hösten 2017 och våren 2018. Ett av resultaten av gruppernas och forskarnas arbete blir en idébank, öppen för alla. En del av idéerna blir förhoppningsvis något som man kan jobba vidare med, i framtida forskningsprojekt eller som utvecklingsprojekt i något företag.