Vi tillbringar allt mer tid med våra mobiltelefoner. Har det förändrat hur vi umgås med varandra på jobbet? Nu undersöker en grupp forskare hur mobilanvändningen kan påverka sådant som kommunikation, gemenskap och säkerhet på arbetsplatsen.
Det är rast på jobbet och du sitter med mobilen i fikarummet. Du ska bara snabbt läsa de senaste nyhetsrubrikerna. Sedan måste du kolla instagrambilderna som din vän på semester nyss lagt upp. Och förstås läsa dotterns sms om hur det gick på provet och skicka en applåd-emoji. Och så har du fått mejl. Du behöver bara kolla vad det handlar om.
Under tiden hör du kollegorna runt fikabordet prata. Men inte vad de pratar om.
Att gå in i mobilen och stänga ute omgivningen kallas för phubbing. Ordet kommer från engelskans phone och snubbing, att ignorera eller avvisa andra.
Nu har forskarna börjat intressera sig för vad phubbing gör med våra arbetsplatser.
– Kollegorna kan ju vara de vi tillbringar mest tid med under dygnet, säger Per Martinsson, doktorand i psykologi och en av forskarna bakom den pågående studien.
Intervjuat elektriker och vårdpersonal
Forskarna ville undersöka två grupper som arbetar i lag och har bestämda raster, men med ganska olika arbetsvillkor. Därför intervjuade de elektriker och hälso- och sjukvårdsanställda samt deras chefer och HR-personal. Totalt gjorde de ett drygt femtiotal intervjuer. De har också skickat ut enkäter till elektriker och ett tusental slumpvis utvalda arbetande svenskar med frågor om phubbing och arbetsmiljö. Intervjuerna är klara men en del arbete med enkäterna kvarstår.
Idén till forskningsprojektet kom när en av forskarna intervjuade skyddsombud som pekade på problem med mobilanvändning på sina arbetsplatser. De hävdade att det blivit tystare i fikarummen och att de sociala relationerna på jobbet verkar ta stryk av den ökade mobilanvändningen.
Kan påverka gemenskap och engagemang
Intervjuerna med elektriker och hälso- och sjukvårdspersonal visar att phubbing kan påverka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Både elektriker och vårdpersonal uppger att mycket phubbande kan vara negativt för socialt stöd, gemenskap, engagemang i organisationen och tillit mellan kollegorna.
Preliminära resultat från enkäterna visar också att phubbing under raster påverkar hur anställda ser på sin sociala arbetsmiljö. Fikaraster och lunchraster är ju ofta det sociala kittet på arbetsplatser. Det är där vi lär känna varandra, ventilerar problem och umgås.
Om man tycker det är positivt är delvis en generationsfråga.
Per Martinsson, doktorand i psykologi.
Vissa tycker till och med att det inte är någon idé att sitta med på rasterna. Att de lika gärna kan jobba eftersom alla ändå sitter med sina mobiler, säger Per Martinsson.
I förlängningen kan mobilanvändningen påverka trivseln på arbetsplatsen och därmed möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare, menar han.
Kan också gynna samtal
Forskarna ska med hjälp av enkäterna gå vidare och undersöka hur phubbing på jobbet påverkar stress, återhämtning och social inkludering på arbetsplatsen. Tidigare internationell forskning visar att phubbing kan påverka kommunikationen och samhörigheten.
Samtidigt som phubbing upplevs som ett problem finns också, menar Per Martinsson, en utbredd uppfattning att det är upp till var och en vad man gör på sin rast.
– Men det finns ändå förväntningar på kollegorna om att de ska kunna läsa av stämningen och inse när de håller på för mycket med mobilen.
Intervjupersonerna vittnar även om att mobiler kan vara en social tillgång. Man visar bilder för kollegor, googlar och läser nyheter på mobilen. Det kan gynna samtal när man släpper in andra i det man gör på mobilen.
– Om man tycker det är positivt är delvis en generationsfråga. Yngre använder mobilen mer och är också mer tillåtande, säger Per Martinsson.
Mobilen kan vara arbetsredskap
Forskarna såg vissa skillnader mellan elektrikerna och vårdpersonalen. Elektrikerna har mobilen som arbetsredskap och använder den för att få tillgång till exempelvis ritningar och för rapportering. Då kan andra tro att de maskar när de arbetar med mobilen.
Sjukvårdspersonal har sällan det problemet. För sjukvårdspersonal är det ofta tydligt att mobilen inte ska användas under arbetstid, säger Per Martinsson.
Håll en öppen dialog om phubbing
Kan phubbing påverka säkerheten på jobbet? Det tror varken elektrikerna eller vårdpersonalen som intervjuats. Inom vården är det ju ovanligt att hålla på med mobilen under arbetstid. Och elektrikerna betonar att mobilerna kan vara en fördel för säkerheten eftersom det blir lättare att exempelvis rapportera incidenter med dem.
Forskarna undersöker också om det finns policies eller riktlinjer för mobilanvändning på arbetsplatserna. Hittills har de mest sett allmänna förhållningssätt, till exempel att man inte ska använda mobilen för privata ändamål under arbetstid.
– Specifika förbud fungerar ofta dåligt och man hittar ofta sätt att komma runt dem. Då är det bättre att istället ha en dialog med medarbetarna kring hur och varför man använder mobilen, konstaterar Per Martinsson.
Visste du att...
Phubbing betyder att föredra att använda mobilen framför andra människor i samma rum eller miljö.
Ordet är en kombination av engelskans phone och snubbing, som betyder nonchalera eller avvisa.
