Etik ger anställda stöd vid vanskliga val i vården

26 mars 2014 Lästid: 6 min
– Etisk kompetens handlar om att kunna uppfatta och sätta ord på de värden och intressen som står på spel, säger forskaren Erica Falkenström.

Foto: Stefan Tell

Chefer måste se och sätta ord på intressekonflikter i vården. Etisk kompetens förbättrar både för patient och medarbetare. Det säger forskaren Erica Falkenström.

Enligt ordboken är etik ”läran om moral”. Många anställda och chefer i vården brottas varje dag med etiska och moraliska frågor. Frågorna rör de välkända konflikterna mellan patienternas väl och ve, arbetsmiljön – och att hålla budgeten.

– Etisk kompetens handlar om att kunna uppfatta och sätta ord på de värden och intressen som står på spel, och kanske kommer i konflikt med varandra. Vi ser det som vi har ett språk för, säger Erica Falkenström, fil dr i pedagogik och forskare vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, vid Stockholms universitet.

– Det handlar om att systematiskt reflektera över såväl värderingar som praktiska handlingar, förklarar hon.

Ensam med tunga avgöranden

Hennes eget intresse för etik i vården startade med att hon via anhöriga såg brister i vården och att det såg väldigt olika ut på olika arbetsplatser. På en del håll var såväl anställda som patienter drabbade. Som journalist och ledarskapskonsult kom hon alltmer in på området och valde till slut att som forskare gå mer på djupet. Och då fastnade hon för chefernas situation.

Det förekommer försök och forskning kring olika varianter av så kallade etiska ronder i vårdlag, som Suntarbetsliv tidigare skrivit om. Men dessa satsningar handlar inte om chefernas etikarbete.

– Som verksamhetschef är du ofta ensam med tunga avgöranden, som får konsekvenser såväl för patienter som direkt för enskilda medarbetare, säger Erica Falkenström.

Mer på känn än med analys och eftertanke

Hon intresserar sig för hur chefer, i den situation som de för tillfället befinner sig i, gör för att komma fram till vad som är gott och ont, rätt och fel. 2012 kom hennes doktorsavhandling, ”Verksamhetschefens etiska kompetens”. Där har hon intervjuat chefer om vilka intressekonflikter de har erfarenhet av, vilken kompetens som de använder när de hanterar dessa – och vad som underlättar och försvårar.

En kort och brutal sammanfattning av svaren: En del hanterar tyvärr ofta intressekonflikter mer på känn än med analys och eftertanke – och ibland med bekvämlighet och enkelhet som ledstjärna. Och ett skäl till detta är att etik är svårt och något som man inte satsar så mycket på, varken i chefsutbildning eller i det dagliga arbetet.

Utveckla och tillämpa etisk kompetens i din jobbvardag

Fyra råd till vårdens beslutsfattare

Erica Falkenström konstaterar att cheferna inte är tillräckligt förberedda på de stora etiska utmaningarna som de möter. Detta kan, som en chef som hon intervjuade sa, vara ”väldigt, väldigt plågsamt”. Vid svåra beslut kan det minska chefernas plågor, om de kan förklara på vilken grund som de fattat sina beslut och de kan luta sig mot en analys och säga: ”Vi gör så här därför att…”.

Erica Falkenströms avslutar sin avhandling, såsom forskare brukar, med att efterlysa mer forskning. Men hon ger också fyra råd om vad man bör göra.

  • För in etik i styrsystemen för att ge chefer bättre förutsättningar för att ta etiskt ansvar.
  • Gör tydligt att det är en del i chefsjobbet att identifiera och hantera intressekonflikter.
  • Utbilda och handled chefer i praktisk etik och skapa ett mötesklimat för etisk reflektion.
  • Följ upp ekonomi, men också mål om vårdkvalitet, prioritering, räddade liv etc.

Läs mer om råden i faktaruta efter artikeln.

Värdegrunder och etiska koder räcker inte

På många håll i vården har man satsat ambitiöst på värdegrundsarbete, som ett stöd för att handla etiskt. Men hon menar att både tidigare forskning och hennes egen studie visar att formulerade värdegrunder och etiska koder inte räcker när chefer ska hantera en intressekonflikt i praktiken.

– De kan behöva viss etisk kompetens för att kunna tolka och använda dem i praktiken, säger hon. Koderna kan också vara formulerade som regler och inbjuder därför inte till dialog.

Men det gäller ju att man som chef tillsammans med andra, just genom dialog, kan angripa intressekonflikterna på ett klokt sätt och formulera argument som kan ligga till grund för beslut, förklarar hon. Och hon berättar om hur hon vid en andra intervjuomgång i avhandlingsarbetet mötte en mycket erfaren verksamhetschef:

– Han sade att bara den medvetenhet som han hade fått om begreppet ”intressekonflikt” under den första intervjuomgången, hade lett till att han kommit att upptäcka flera nya intressekonflikter. Han gav dessutom exempel på hur han hade lärt sig att hantera konflikterna på ett mer etiskt kompetent sätt. Bland annat organiserade han verksamheten så att olika intressenter fick mötas och ge uttryck för vilka värden som stod på spel.

Utveckla etisk kompetens i det dagliga arbetet

Erica Falkenströms erfarenhet är att det finns för få möjligheter att lära och utveckla etisk kompetens i det dagliga arbetet.

– Flera som jag intervjuade sade att de har lite etikföreläsningar och lite etik i chefshandledning, fast ”det är lite mer på ytan, inte något som är verkligen viktigt för oss i verksamheten”, berättar hon.

Hon menar att man behöver organisera verksamheten så att cheferna kan utveckla och tillämpa etisk kompetens också i sitt vanliga jobb, till exempel genom att de tar med etiska dimensioner när de arbetar fram budgeten eller på har möten i ledningsgrupper.

Etiken och politiken

Tillsammans med docent Anna T. Höglund, vid Uppsala universitet arbetar Erica Falkenström nu vidare med ett nytt projekt, som pågår 2013–15. I det projektet går de uppåt och studerar de högsta cheferna, politiker och tjänstemän:

Vilken etisk kompetens kommer till uttryck hos beslutsfattarna högst upp i vården? Hur skapar de handlingsförutsättningar för chefer och medarbetare i vården att ta etiskt ansvar? Hur tar de högsta tjänstemännen och politikerna själva med etiken i beräkningen när de diskuterar och fattar beslut?

I tre delstudier ska forskarna analysera policydokument, beställningar och beslutsunderlag, observera olika samspelsarenor (möten) i landstingsstyrelse, ledningsgrupp, nämnder och förvaltningar, och intervjua ett antal landstingspolitiker, tjänstemän och chefer. Såväl Erica Falkenströms tidigare forskning som det nya projektet har genom AFA Försäkring fått stöd av fack och arbetsgivare inom kommuner och landsting.

Uppdatering: Erica Falkenström fick Statens medicinsk-etiska råds etikpris 2021 med motiveringen ”för hennes insatser för att belysa vikten av etisk kompetens i hälso- och sjukvårdens ledarskap och av etisk analys vid beslut om vårdens styrning och organisation”.

Se hennes föreläsning från 2020 om etik och politiska beslut inom vården:

Artiklar: Forskning

Fakta

Projektledare:

Erica Falkenström.

Organisation:
Stockholms universitet

Projekt: Etisk kompetens i hälso- och sjukvårdens ledningsorganisation

Projekttid: 2013-10-01 – 2016-09-30

Fyra råd om chefers etiska kompetens

1. Bättre förutsättningar – i styrsystem och ansvarsfördelning

Hur man utformar styrsystemen har stort inflytande på hur cheferna agerar i samband med intressekonflikter. De som sitter i högsta ledningen måste för det första vara tydliga och konkreta, när det hur det etiska ansvaret är fördelat mellan alla beslutsfattare: politiker, tjänstemän och verksamhetschefer. Och de måste för det andra politikerna ta tydlig ställning för att vården behöver chefer med etisk kompetens.

2. Det tillhör jobbet

Det behöver bli tydligt att verksamhetscheferna också har som uppgift att identifiera, precisera och hantera intressekonflikter. De behöver organisera arbetet med dessa uppgifter, och väva in etiken i det vardagliga arbetet, exempelvis på ledningsgruppsmöten. När cheferna arbetar med intressekonflikterna, får de erfarenheter som gör att de kan vidareutveckla sin etiska kompetens. Och i arbetet ingår också att ta med andra aktörer, för att få till stånd ett bredare och gemensamt lärande, som berör många på arbetsplatsen.

3. Utbilda, handled och förändra mötesklimatet

Vården behöver satsa resurser på att ge cheferna en etikutbildning, som bygger på deras erfarenheter. Cheferna kan också behöva få handledning i etik. Vården behöver förbättra mötesklimatet i samband med etiska dilemman och intressekonflikter, så att människor kommer till tals i dessa känsliga frågor. Detta är en del i en nödvändig långsiktig satsning på att utveckla en mer öppen, tillitsfull och stödjande kultur bland vårdens chefer och medarbetare, som främjar både arbetsmiljö och patientsäkerhet.

4. Följ upp med jämvikt

Traditionell verksamhetsuppföljning har ofta handlat främst om ekonomiska resultat. Detta behöver man komplettera med att följa upp sådant som patientsäkerhet, vårdkvalitet och prioritering av dem som behöver vården bäst.

Text: Mats Utbult