Webbterapi med arbetsmiljövinkel i ny studie

29 januari 2018 Lästid: 5 min
Kvinna sitter i soffa med laptop i knät, webbterapi
Kan webbterapi minska sjukfrånvaron? Nu görs en studie för att se om internetterapi med arbetsmiljöaspekter kan underlätta för personer att återgå i arbete.

Foto: Jeanette Neij

Terapi på internet verkar kunna hjälpa vid vissa former av stress och utmattning. Robert Persson Asplund, doktorand i Linköping, studerar nu hur man kan föra in arbetsmiljöaspekter i sådan behandling. Tanken är att webbterapi då ska minska sjukfrånvaron och göra det lättare för sjukskrivna att komma tillbaka till jobbet.

Stress och utmattning är ett vanligt och ökande problem i dagens arbetsliv. Ändå finns inte så mycket forskning om vilket slags behandling som fungerar, säger Robert Persson Asplund, psykolog och doktorand vid Linköpings universitet.

– Det finns förvånansvärt få evidensbaserade studier om vad som hjälper vid stress och utmattning, trots att det är så vanliga problemområden, säger han.

Robert Persson Asplund arbetar med en avhandling i psykologi om internetbaserad behandling av stressrelaterad ohälsa. Samtidigt jobbar han halvtid inom företagshälsovården, med utveckling av digitala tjänster.

– Den forskargrupp jag tillhör har gjort flera studier på bland annat chefer och fått bra resultat. Vi vet att programmet har effekt.

Inriktad på tankar och beteenden

Internetbehandlingen är vad som kallas kognitiv beteendeterapi (KBT). Det innebär kortfattat att den är inriktad på att patienterna ska förändra sina tanke- och beteendemönster i vardagen, för att kunna hantera känslomässiga problem på ett bättre sätt.

Nu pågår en studie, där 180 personer med olika slags stressdiagnoser ingår. De delas in i olika grupper och genomför ett tio veckors terapiprogram som följs av forskare.

Webbterapin innehåller tio steg. Den består av filmer, ljudfiler, text och övningar som deltagarna arbetar individuellt med. De har regelbunden mejlkontakt med en kontaktperson, som är psykolog eller student på psykologutbildningen.

Inventerar sin arbetsmiljö

Vissa deltagare får särskilda ”arbetsmiljötillägg” i sin webbterapi. Behandlingen kopplas ihop med deras arbetsliv, eftersom jobbet har så stor betydelse när det gäller stress och utmattning.

I arbetsmiljödelen går deltagarna först igenom sin egen arbetssituation. Hur har jag det på jobbet? Hur ser det ut med stöd, samarbete och arbetsvillkor? Vad behöver jag för att det ska fungera?

Sedan sammanfattar de inventeringen och funderar på hur de ska gå vidare. Behöver jag anpassningar på jobbet? Bör jag kanske sikta in mig på ett annat arbete?

– Många hamnar ju i situationer där de stannar för länge på en arbetsplats där de inte kommer till sin rätt, säger Robert Persson Asplund.

I nästa steg gör deltagaren upp en personlig plan för att föra fram sina behov till arbetsgivaren. Planen följs upp i kontakt med psykologen. Robert Persson Asplund menar att planen får betydelse, även om varken arbetsgivaren eller Försäkringskassan är direkt inblandade i terapin.

– Vi försöker verka genom deltagarna. Vi vill rusta de här personerna så mycket som möjligt, så att de kan se vad de behöver för att det ska fungera på arbetsplatsen.

”Ser lovande ut”

Hittills ser resultaten av själva internetterapin lovande ut, beskriver Robert Persson Asplund. En majoritet av deltagarna går från att ha måttliga eller svåra besvär med exempelvis stress, till lindriga besvär, eller inga besvär alls.

Om arbetsmiljötillägget har effekt kommer man att kunna se först vid en uppföljning. Forskarna ska bland annat jämföra de olika gruppernas sjukfrånvaro under en längre tid.

– Vi hoppas att de som får arbetsmiljötillägget ska ha fått något mer, som har långsiktig betydelse för hållbart arbetsliv och hållbar återgång i arbete, säger han.

Redan nu ser forskarna tecken på att sjukskrivningsnivån minskar i något snabbare tempo för dem som har fått arbetsmiljötillägget än för de grupper som de jämförs med.

Webbterapi passar inte alla

Kritiker menar att KBT ofta lanseras som en individuell snabblösning på psykologiska problem som egentligen kräver djupare behandling. Vid webbterapi sitter deltagaren dessutom hemma vid datorn, utan att träffa en behandlare för samtal.

Robert Persson Asplund instämmer delvis i invändningarna. Internetterapi passar inte alla, betonar han. De som går behandlingen är i regel välutbildade, har stabila sociala förhållanden och god kognitiv förmåga.

– Det ställer jättehöga krav på personen att kunna göra detta själv, även om man får stöd och programmen är anpassade och motiverande.

Webbterapi passar för många med lindrigare former av psykisk ohälsa, men inte för personer med allvarlig sjukdom på grund av utmattning, menar han.

– Dem har vi hänvisat till någon rehabiliteringsklinik. De behöver en annan behandling, där sådana här program möjligen finns med som ett stödsystem i bakgrunden.

Inom företagshälsovården kommer internetterapi med arbetslivsinriktning att spela en större roll framöver, tror Robert Persson Asplund. Den företagshälsa där han själv arbetar erbjuder internetbaserad KBT – som ett av flera inslag i rehabiliteringen vid stressrelaterad psykisk ohälsa

– Vi har redan kontakt med arbetsgivaren och arbetsplatsen, så det här blir en pusselbit till.

Internetbaserad stresshantering

Projekt:
iStress-projektet studerar internetbaserad stresshantering, kognitiv beteendeterapi, rehabilitering och hållbart arbetsliv.

Organisation:
Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Avdelningen för psykologi.

Forskare:
Robert Persson Asplund, projektkoordinator, doktorand och leg. psykolog. Gerhard Andersson, projektledare, professor och leg. psykolog.

Finansiär:
SKL och FORTE. SKL stöttar även implementeringen.

Tidsperiod:
Projektet har pågått sedan 2012 och hittills utmynnat i tre studier.

Projektet söker deltagare

Forskningsprojektet iStress vid Linköpings universitet studerar effekterna av behandlingsprogram (KBT) via internet. Projektet söker kontinuerligt nya deltagare, som är över 18 år och har en anställning.

Deltagarna ska nyligen ha blivit sjukskrivna på grund av stress och utmattning – eller riskera att bli det. De ska uppleva vissa psykiska eller fysiska stressymptom, men inte ha någon pågående behandling. De ska inte lida av djup depression eller ha självmordstankar.

Läs mer på www.istress.se

Text: Margareta Edling