Nu börjar säsongen med vinterkräksjuka och influensa. Ny forskning visar att vinterkräksjukan troligen sprids via luft. Tidigare har man trott att den smittar enbart genom fysisk kontakt. Men det går att minska smittrisken.
Forskare vid Lunds universitet har i en nyligen avslutad studie undersökt vinterkräksjukevirus (norovirus). När de tog prover på luften i sjukhuskorridorer under misstänkta sjukdomsutbrott visade den sig innehålla gott om små luftpartiklar med virus. Viruset fanns i droppar som var så små att de kan sväva runt i luften i timmar. Dessutom visar preliminära försök i labb att noroviruset överlever i luften.
– Vi hade skäl att tro att viruset sprids via luft och att det finns risk för luftburen smitta när någon kräks, när man spolar i toaletten, när man byter kläder och så vidare, säger Jakob Löndahl, docent vid Lunds universitet och ansvarig forskare bakom studien.
Tidigare har man trott att vinterkräksjukan i princip enbart är en kontaktsmitta.
– Det finns ganska lite kunskap om luftburen smitta. Och etablerade föreställningar om virusens spridningsvägar bygger ofta på ett svagt kunskapsunderlag, säger Jakob Löndahl.
Vet för lite för att förebygga
Man vet alltså ganska lite om vilka virus som sprids via luft, hur länge de överlever och hur smittspridningen går till. Det innebär att man inte förebygger smitta på ett effektivt sätt.
– Det är ett otroligt obeforskat område. Tidigare kunde man inte göra de undersökningar man kan göra idag. Man hade till exempel inte metoder för att läsa av ett virus genetiska material i låga koncentrationer, säger Jakob Löndahl.
Det har inte varit möjligt att göra mätningar i luft och ta reda på hur virus rör sig i olika miljöer. Det är en orsak till att vi vet så pass lite om hur virus smittar via luft. En annan är att sjukvården, med all rätt, haft mer fokus på hur man kan hantera sjukdomsutbrott än på mekanismerna bakom smittspridningen.
Virussmitta och influensa är vintertid ett stort arbetsmiljöproblem i vården.
– Inom en typisk geriatrikavdelning till exempel får man ofta mer än ett utbrott per säsong. Då får man en starkt reducerad personalstyrka samtidigt som man har extra vårdkrävande patienter. Det kan bli en väldigt tuff situation, särskilt när man redan innan har ont om personal, säger Jakob Löndahl.
Studerar fler virus
Forskarna bakom den avslutade studien går nu vidare i ett nytt forskningsprojekt. Förutom vinterkräksjukevirus ska de även studera influensavirus och RS-virus, som bägge är luftburna och ger luftvägsinfektioner.
Forskargruppen ska också undersöka vilken roll ventilation och andra tekniska åtgärder spelar för smittspridningen. Till exempel jämförs olika kliniker med olika bra ventilation. Tidigare studier har visat att bra ventilation kan minska risken för smitta. De ska ta fram mer kunskap om hur många så kallade luftombyten som krävs för att hålla nere smittrisken.
Det är först på senare år som det funnits luftprovtagningstekniker för att undersöka detta till en rimlig kostnad.
Förutom att resultaten blir nyttiga även för andra yrkesgrupper än sjukhusanställda så är de användbara för dem som planerar och bygger nya sjukhus. De kan bygga ventilationssystem och lokaler som motverkar sjukdomsutbrott.
Kan bli nya rekommendationer
Problemet med omfattande virusutbrott finns förstås även i andra arbetsmiljöer än sjukhus, till exempel skolor och förskolor. Men det är lättare att studera virusen i sjukhusmiljö.
– När någon kräks på ett sjukhus tas ofta prover som skickas till labbet. Där upptäcker man om det är ett utbrott av vinterkräksjuka eller ej. Det är svårare på en förskola där barn kan kräkas av olika anledningar utan att man snabbt och enkelt kan ta reda på anledningen, säger Jakob Löndahl.
Kunskaperna som forskarna tar fram kan leda till förebyggande åtgärder även på skolor och förskolor. Till exempel kanske det visar sig att personalen kan minska smittrisken genom att ha munskydd när de städar upp efter barn som kräks under vinterkräksjukesäsongen.