händer som tvättas under rinnande vatten i sjukhusmiljö med handfat i plåt.

Tvätta och desinfektera händerna! Det är Socialstyrelsens mest grundläggande råd för vård- och omsorgssituationer där det finns risk för överföring av smittämnen.

Foto: Dan Persson / TT

Bra hygien bästa skydd mot resistent bakterie

Det är lättare att smittas av bakterier om man jobbar nära människor eller djur. Men hur stor risken för resistenta bakterier är i sådana arbetsmiljöer vet ingen. Det bästa sättet att skydda sig är grundläggande hygien. Det visar Arbetsmiljöverkets nya översikt av antibiotikaresistenta bakterier och arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket ville ta reda på inom vilka yrken och arbetsmiljöer medarbetare riskerar att smittas av antibiotikaresistenta bakterier, undersöka konsekvenserna för dem som smittats och ta fram förslag på förebyggande åtgärder.

– Tidigare har man bara ägnat sig åt resistenta bakterier som folkhälsoproblem och inom djurhållningen. Inte som arbetsmiljöproblem, säger Ingemar Qvarfordt, docent vid Sahlgrenska akademin, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en av författarna bakom den nya rapporten.

Tillsammans med Ann Tammelin, docent vid Karolinska Institutet och överläkare inom Stockholms läns landsting, har han gått igenom runt 1 000 publicerade svenska och internationella studier inom området. 300 av dem är med i översikten.

Saknas statistik om smittrisk

Multiresistenta, eller antibiotikaresistenta, bakterier, är bakterier som är motståndskraftiga mot vanliga antibiotika. Enligt rapportförfattarna är kunskapsluckorna inom arbetsmiljö och antibiotikaresistenta bakterier stora.

Risken att smittas av bakterier i allmänhet är högre på exempelvis sjukhus, förskolor, hemtjänst, reningsverk, djursjukhus och äldreboenden. Men hur stor risk det är att drabbas av multiresistenta bakterier i dessa arbetsmiljöer kan de inte säga eftersom det saknas statistik.Översikten handlar om tre typer av resistenta bakterier som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen: MRSA, vanlig på hud och i sår, samt de två tarmbakterierna ESBL och VRE.

Det enda forskarna bakom den kan säga säkert är att risken för att smittas av ESBL ökar om man arbetar med fjäderfä. Och att ungefär var tionde svensk bär på den bakterien. Med tanke på att antibiotika är vanligt i sluten- och äldrevården antar de också att antibiotikaresistenta bakterier ökar i sådana miljöer. Antibiotika dödar ju vanliga bakterier, vilket gynnar de motståndskraftiga.

Forskare vet hur många som blir sjuka

porträtt av Ingemäar Qvarfordt, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.– Om vi visste hur vanliga dessa bakterier är i befolkningen så skulle vi kunna uppskatta risken i arbetsmiljöer där man arbetar nära vanligt folk. Och om vi fick ta odlingar på exempelvis patienter så skulle vi kunna beräkna risken för arbetsrelaterad smitta för dem som jobbar på sjukhus, säger Ingemar Qvarfordt.

Men att undersöka hur många som bär på resistenta bakterier – vare sig bland patienter, förskolebarn, personer i äldrevården eller i befolkningen i stort – är etiskt tveksamt. I Sverige kan särskilt bärarskap av MRSA få konsekvenser för arbetslivet. Arbetar man exempelvis inom vården kan det innebära att man inte får jobba direkt med patienter.

– Det som ofta händer för bärare av MRSA är att man blir avstängd från jobbet under en övergångsperiod. Sedan får man behandling och kan återvända till jobbet efter att ett nytt test gjorts. Det är ovanligt att man inte kan fortsätta i sitt yrke, säger Ingemar Qvarfordt.

Forskarna vet bara säkert hur många som blir sjuka av resistenta bakterierna. De vet inte om de som smittats har drabbats på jobbet eller fritiden.

Bärarskap kan vara lång tid

Man kan bära på resistenta bakterier under lång tid utan att någonsin bli sjuk av det.
Reglerna för hur man hanterar ett sådant bärarskap hos anställda ser olika ut för olika landsting och arbetsplatser.

Det allra viktigaste för att skydda anställda från smitta är, enligt rapportförfattarna, att man förhindrar att fler bakterier blir resistenta och att sådana bakterier sprids. För anställda handlar det om att följa hygienrutinerna noggrant. Vården behöver ha en bättre antibiotikaanvändning. Det är också viktigt att bärare av resistenta bakterier berättar det när de söker vård.

Inlägg taggat med:

Smittrisk
Text: Michael Nyhaga, 25 september 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Så fick de säkerhetstänket att genomsyra allt

När Sandviken energi satte säkerhetsarbetet högst upp på agendan, och införde ett nytt system för att rapportera risker, minskade arbetsolyckorna med 16 procent på ett år. ”Nu genomsyrar vårt säkerhetstänk…

Alkohol vid hemmajobb – så stöttar ni i tid

Under pandemin har många med kontorsarbete arbetat hemifrån. Utan rutiner och social kontroll ökar risken för alkoholproblem. Men det finns bra hjälp att få för chefer och skyddsombud som vill…

De screenar personalen med försvarets metod

På Södertälje sjukhus intensivvårdsavdelning har coronapandemin varit omtumlande för personalen. Därför har sjukhusledningen screenat personalen för psykisk ohälsa och stöttat dem som behövde hjälp. De gjorde det med hjälp av…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kristina Tärk i ett intensivvårdsrum

Två sätt att stötta covidpersonal

Att arbeta på en intensivvårdsavdelning under pandemin har likheter med att vara stationerad i en krigszon. Försvarsmakten har metoder för...