Det är lättare att smittas av bakterier om man jobbar nära människor eller djur. Men hur stor risken för resistenta bakterier är i sådana arbetsmiljöer vet ingen. Det bästa sättet att skydda sig är grundläggande hygien. Det visar Arbetsmiljöverkets nya översikt av antibiotikaresistenta bakterier och arbetsmiljö.
Arbetsmiljöverket ville ta reda på inom vilka yrken och arbetsmiljöer medarbetare riskerar att smittas av antibiotikaresistenta bakterier, undersöka konsekvenserna för dem som smittats och ta fram förslag på förebyggande åtgärder.
– Tidigare har man bara ägnat sig åt resistenta bakterier som folkhälsoproblem och inom djurhållningen. Inte som arbetsmiljöproblem, säger Ingemar Qvarfordt, docent vid Sahlgrenska akademin, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en av författarna bakom den nya rapporten.
Tillsammans med Ann Tammelin, docent vid Karolinska Institutet och överläkare inom Stockholms läns landsting, har han gått igenom runt 1 000 publicerade svenska och internationella studier inom området. 300 av dem är med i översikten.
Saknas statistik om smittrisk
Multiresistenta, eller antibiotikaresistenta, bakterier, är bakterier som är motståndskraftiga mot vanliga antibiotika. Enligt rapportförfattarna är kunskapsluckorna inom arbetsmiljö och antibiotikaresistenta bakterier stora.
Risken att smittas av bakterier i allmänhet är högre på exempelvis sjukhus, förskolor, hemtjänst, reningsverk, djursjukhus och äldreboenden. Men hur stor risk det är att drabbas av multiresistenta bakterier i dessa arbetsmiljöer kan de inte säga eftersom det saknas statistik.Översikten handlar om tre typer av resistenta bakterier som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen: MRSA, vanlig på hud och i sår, samt de två tarmbakterierna ESBL och VRE.
Det enda forskarna bakom den kan säga säkert är att risken för att smittas av ESBL ökar om man arbetar med fjäderfä. Och att ungefär var tionde svensk bär på den bakterien. Med tanke på att antibiotika är vanligt i sluten- och äldrevården antar de också att antibiotikaresistenta bakterier ökar i sådana miljöer. Antibiotika dödar ju vanliga bakterier, vilket gynnar de motståndskraftiga.
Forskare vet hur många som blir sjuka
– Om vi visste hur vanliga dessa bakterier är i befolkningen så skulle vi kunna uppskatta risken i arbetsmiljöer där man arbetar nära vanligt folk. Och om vi fick ta odlingar på exempelvis patienter så skulle vi kunna beräkna risken för arbetsrelaterad smitta för dem som jobbar på sjukhus, säger Ingemar Qvarfordt.
Men att undersöka hur många som bär på resistenta bakterier – vare sig bland patienter, förskolebarn, personer i äldrevården eller i befolkningen i stort – är etiskt tveksamt. I Sverige kan särskilt bärarskap av MRSA få konsekvenser för arbetslivet. Arbetar man exempelvis inom vården kan det innebära att man inte får jobba direkt med patienter.
– Det som ofta händer för bärare av MRSA är att man blir avstängd från jobbet under en övergångsperiod. Sedan får man behandling och kan återvända till jobbet efter att ett nytt test gjorts. Det är ovanligt att man inte kan fortsätta i sitt yrke, säger Ingemar Qvarfordt.
Forskarna vet bara säkert hur många som blir sjuka av resistenta bakterierna. De vet inte om de som smittats har drabbats på jobbet eller fritiden.
Bärarskap kan vara lång tid
Man kan bära på resistenta bakterier under lång tid utan att någonsin bli sjuk av det.
Reglerna för hur man hanterar ett sådant bärarskap hos anställda ser olika ut för olika landsting och arbetsplatser.
Det allra viktigaste för att skydda anställda från smitta är, enligt rapportförfattarna, att man förhindrar att fler bakterier blir resistenta och att sådana bakterier sprids. För anställda handlar det om att följa hygienrutinerna noggrant. Vården behöver ha en bättre antibiotikaanvändning. Det är också viktigt att bärare av resistenta bakterier berättar det när de söker vård.