Tydligare regler, nya sanktionsavgifter och ett krav på arbetsgivaren att arbetskläder blir tvättade. Det är några nyheter i Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om smittrisker på jobbet.
Föreskrifterna ersätter nuvarande föreskrifter och börjar gälla den 19 november 2018. Omkring en miljon anställda berörs av dem.
– Många av dem som omfattas av reglerna har inte känt sig hemma i föreskrifterna som de ser ut idag. De tycker att de varit mer inriktade mot laboratorier.
Det säger Jenny Persson Blom, sakkunnig på Arbetsmiljöverket och en av dem som har arbetat med uppdateringen av föreskrifterna.
Nuvarande föreskrifter har det lite krångliga namnet Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Det har inte varit helt klart att reglerna gäller för anställda i vården, omsorgen, hemtjänsten, skolor med mera. De kommande föreskrifterna heter kort och gott Smittrisker.
Risker med mögel och damm lyfts ur och läggs istället i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Samtidigt tas onödiga förklaringar bort.
–Det är bättre om det som vi vill informera om i anslutning till olika regler istället läggs i en särskild vägledning. Det blir mer rättssäkert då.
Ska finnas märkta behållare
En av de allvarligaste smittriskerna i vården är blodsmitta för dem som sticker sig på kanyler och andra instrument. Där innehåller de nya föreskrifterna flera nyheter.
Arbetsgivare måste se till att det finns märkta behållare för stickande och skärande instrument, som sprutor och skalpeller. Den som inte gör det kan tvingas betala en ny sanktionsavgift. Nytt är också att man inte får återanvända behållarna. Att hälla över använda sprutor till nya behållare innebär stora risker.
– Vi har också ett krav på att kanyler och liknande föremål ska ha ett stickskydd. Och även om de har ett stickskydd ska de läggas i den säkra behållaren efter de använts. Det har vi förtydligat i de nya föreskrifterna eftersom vi fått en del frågor om det, säger Jenny Persson Blom.
Smittrisken när det gäller stickande och skärande föremål som varit i kontakt med kroppsvätskor handlar framför allt om hepatit B, hepatit C och hiv. Hepatit B har störst risk att smitta för den som sticker sig på en spruta.
– Bromsmedicinerna för hiv innebär att smittrisken är låg. Men man kan ju aldrig veta vem som bär på en obehandlad sjukdom. Hepatit B kan man vaccinera mot, och det är viktigt att arbetsgivaren tillhandahåller kostnadsfria vaccinationer till de anställda.
Bättre hantering efter EU-direktiv
Minst 5000 stickolyckor sker varje år. Även om få drabbas av yrkesrelaterad blodsmitta i samband med det, så blir oron ofta stor tills svaren kommer från de nödvändiga proverna.
Hanteringen av sprutor och liknande föremål i vården har dock blivit bättre efter flera EU-direktiv som berör blodsmitta i arbetslivet, regler som införlivats i de svenska föreskrifterna. Det har till exempel blivit ovanligt med så kallad recapping, det vill säga att man sätter tillbaka skyddshylsan på en använd spruta, vilket inte är tillåtet.
– Jag tror dock att det fortfarande förekommer. Framför allt när det gäller behandling av diabetespatienter med insulinsprutor, säger Jenny Persson Blom.
Nya regler om arbetskläder
En annan nyhet i föreskrifterna handlar om arbetskläder för dem som arbetar inom till exempel hemtjänst och LSS-boenden. Socialstyrelsen har tidigare bestämt att den som kan drabbas av smitta på jobbet ska ha särskilda arbetskläder.
De arbetskläderna ska nu arbetsgivaren ansvara för att de blir tvättade utan kostnad för den anställde, enligt de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Tvättregeln har kommit till efter ett EU-direktiv om arbetskläder som Arbetsmiljöverket ska införa i sina föreskrifter.
Däremot står det inte varken i Socialstyrelsens eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter att arbetsgivaren måste tillhandahålla kläderna.
Frågan om arbetskläder i hemtjänst och LSS-boende har länge diskuterats mellan arbetsmarknadens parter.
Sophie Thörne, sektionschef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting, kommenterar föreskrifterna om arbetskläder så här:
– Det här innebär att de anställda ska ha kläder av ett visst slag på sig på jobbet, att de kläderna bara får användas på jobbet, att de ska tvättas efter arbetsdagens slut och att kostnaderna för tvätten inte ska bäras av arbetstagarna.