Sotare behöver bra skyddsutrustning

28 mars 2018 Lästid: 3 min
silhuett av sotar epå tak med lina. till höger ett kyrktorn.
Sotaryrket har blivit säkrare. Men fortfarande exponeras sotare för kolväten som kan öka risken för cancer. Det visar en ny studie om sotarnas arbetsmiljö.

Foto: Håkan Jansson

Sotares arbetsmiljö är betydligt bättre än för 30 år sedan. Men en ny studie visar att sotare fortfarande utsätts för farliga ämnen som kan orsaka cancer och hjärtkärlsjukdom. Andningsskydd och skyddskläder minskar riskerna.

Sotare jobbar i allt högre utsträckning även med annat än skorstensfejning. Brandskydd och ventilationskontroller till exempel. Asbest och tungmetaller, som tidigare pekats ut som arbetsmiljöproblem för sotare, verkar inte heller vara ett stort problem.

Flera tidigare undersökningar har dock visat att sotare har tydligt ökad risk att få cancer i bland annat lungorna, urinblåsan och magen. Så kallade polyaromatiska kolväten misstänks vara boven, ämnen som bildas vid förbränning.

De finns i stor mängd i sot och även i exempelvis tobaksrök, grillat kött och avgaser från motorer. Åtminstone ett sådant ämne, benzopyren, vet man är starkt cancerframkallande.

Forskarna ville undersöka hur stora mängder av sådana ämnen som sotarna utsätts för. Dessutom ville de se om sotare har skador på arvsmassan som innebär ökad cancerrisk.

Eftersom polyaromatiska kolväten kan kopplas även till hjärtkärlsjukdom ville forskarna också ta reda på om sotarna har högre risk för sådana sjukdomar.

Farliga ämnen och högre blodtryck

150 sotare undersöktes med hjälp av bland annat frågeformulär, urinprover, blodprover och blodtrycksmätning. Som kontrollgrupp hade forskarna 150 lagerarbetare som undersöktes på samma sätt.

Det visade sig att sotarna hade halter av restämnen från polyaromatiska kolväten i urinen som var 5–7 gånger högre än lagerarbetarnas. Betydligt fler av sotarna hade genförändringar som är kopplade till lungcancer.

– Förändringarna påminner om dem som finns hos rökare och även icke-rökande sotare har dem, säger Karin Broberg, ansvarig forskare bakom den nya studien.

Det talar emot att sotares livsstil, många av dem röker till exempel, ligger bakom deras förhöjda risk att få cancer.

Sotarna hade också ökad risk för hjärtkärlsjukdom, genom förändringar i protein och blodfetter.

Dessutom visade studien att de hade högre blodtryck ju mer de var utsatta för polyaromatiska kolväten – även när forskarna tog hänsyn till rökning, kroppsvikt och ålder.

Har blivit bättre

Slutsatsen är att sotarnas arbetsmiljö fortfarande är riskabel.

– Sotarnas exponering har minskat väldigt mycket. Men de är fortfarande exponerade för kolväten som vi vet är farliga. Vi ser tydliga förändringar hos dem som är kopplade till ökad cancerrisk, säger Karin Broberg.

Åtgärder måste vidtas för att skydda dem mot skadliga kolpartiklar, menar hon.

– Det märks att de som utbildats senare har ett bättre tänk när det gäller skyddsutrustning. Men det är fortfarande inte så många som använder sådan utrustning som borde göra det.

Samarbetar med fack och arbetsgivare

Den skyddsutrustning som behövs kan vara exempelvis overall och bra arbetshandskar – polyaromatiska kolväten tas upp i kroppen via både lungorna och huden – men även andningsskydd med mera.

Sotare är ofta privatanställda, men sotar åt kommuner och vissa kommuner anställer sotare. Forskarna samarbetar bland annat med Kommunal, som organiserar sotarna, och arbetsgivarorganisationen Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund för att föra ut resultaten och få till stånd skyddsåtgärder mot de polyaromatiska kolvätena.

Om studien

Projekt
Genotoxiska förändringar hos svenska sotare i relation till deras exponering för polyaromatiska kolväten

Forskare
Karin Broberg, professor Karolinska Institutet

Organisation
Karolinska Institutet

Tidsperiod
Forskningsprojektet startade 1 januari 2013 och avslutades 31 oktober 2017.

Så skyddar man sig från skadliga sotpartiklar under sotning

● Använd dig av en sotningsteknik med undertryck i kanalen.

● Följ instruktioner om personlig skyddsutrustning.

● Använd andningsskydd – minst i form av halvmask – under de mest dammande momenten och dammsugare med så kallat HEPA-filter vid rengöring.

Källa: Håkan Tinnerberg, yrkes-och miljöhygieniker vid Arbets-och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Text: Michael Nyhaga