Kroppsarbetare behöver också fysiskt aktiv fritid

28 mars 2014 Lästid: 4 min
Två män i orange arbetskläder och hjälm bär en tung skylt på perrong.
Lyfta tungt på jobbet ökar risken för hjärtproblem - om man tar det för lugnt efter jobbet.

Foto: Per A Adsten

Tunga lyft på arbetet ökar risken för hjärtkärlsjukdom – men bara för män, inte kvinnor. Och mest för män som inte rör på sig och inte tränar. Det visar en undersökning om av vad tunga lyft innebär för hälsan – och flera studier pekar åt samma håll.

Tidigare har forskare kopplat ihop det välkända faktum att män med hårt fysiskt arbete löper ökad risk för hjärtsjukdomar med de kroppsarbetande männens sociala villkor och livsstil – brutalt översatt att de är fattigare och att många av dem röker och dricker mer. Men relativt ny forskning visar att det hårda arbetet i sig ökar risken. En orsak till detta skulle kunna vara att om man jobbar flera timmar per dag i hårt fysiskt arbete, så hinner inte blodomloppet återhämta sig. Denna bristande återhämtning kan leda till inflammation i blodomloppet som i sin tur kan resultera i åderförkalkning och hjärtsjukdom.

Det är också väl känt att vårt blodomlopp får ett stort extraarbete när vi lyfter tunga ting och då ökar blodtrycket rejält. Och blodtryck ökar riskerna för olika slag av hjärtsjukdom, inte minst åderförkalkning i hjärtats kärl.

Fysisk aktivitet nyckeln till minskad risk

De senaste åren har en forskargrupp vid Syddansk Universitet och det danska nationella forskningscentret för arbetsmiljö följt upp vad som har hänt drygt 6.000 män och knappt 6.000 kvinnor som deltog i de så kallade hälso- och sjuklighetsundersökningarna 1987, 1994 och 2000.

Studien visar att män som minst två dagar per vecka lyfter saker som väger mer än tio kilo löper 52 procent större risk för hjärtkärlsjukdom, jämfört med män som inte behöver lyfta tunga saker på jobbet. (Forskarna hade i sina jämförelser tagit hänsyn till andra faktorer som stress, rökning, ålder, utbildning och annat.)

Risken ökar till det dubbla för män som lyfter tungt men på fritiden är fysiska inaktiva, jämfört med män som inte lyfter tungt men är fysiskt aktiva, på arbetet eller fritiden. Och de män som lyfte tungt men samtidigt var mycket fysiskt aktiva hade ingen förhöjd risk!

I fin fysisk form – det är nyckeln

För att arbetsplatsernas ”tyngdlyftare” ska kunna minimera eller eliminera risken för hjärtsjukdom är en nyckel alltså helt klart att röra sig och vara i fysisk trim.

I sin redovisning av resultatet hade forskarna ingen förklaring till att de hos kvinnorna inte kunde hitta något samband mellan tunga lyft och hjärtkärlsjukdomar. Men kvinnor i jobb som är fysiskt tunga fast på ett annat sätt, som inom lokalvården, drabbas oftare av hjärtkärlsjukdomar, särskilt om de är fysiskt inaktiva på jobbet. En annan del av det här projektet går ut på att i praktiken pröva om man med hjälp av träning kan minska risken för hjärtkärlsjukdom bland kvinnliga lokalvårdare i Gladsaxe kommun, Gentoftesjukhuset och en universitetsinstitution.

Inte bara stillasittande behöver röra sig mer

Andra danska undersökningar pekar i samma riktning. I början av 2012 redovisade forskare resultat från en studie där de under 30 år följde upp 5000 män på 14 arbetsplatser i Köpenhamn. Forskarna rapporterade att de män som rökte eller led av högt blodtryck löpte samma risk att dö av hjärtsjukdom – oavsett vilka fysiska krav som deltagarna i studien hade i sina jobb. Även i den här studien visade det sig istället skilja mycket mellan de män som var fysiskt i trim och aktiva, och de som inte var det. Bland män som hade ett fysiskt krävande jobb, ökade risken för alla inaktiva.

Man skulle ju kunna tro att de som får använda sin kropp och anstränga sig på jobbet skulle ha fördelen att kroppen så att säga får sitt på arbetstid, och inte behöver gym och löparrundor. Hittills är det ju också först och främst alla med stillasittande jobb som man brukar uppmuntra att röra sig på fritiden. Men de här olika resultaten visar att det är viktigt också för män i tungt kroppsarbete att inte bli soffpotatisar när de kommer hem.

Fakta

PROJEKT:

De senaste åren har en forskargrupp vid Syddansk Universitet och det danska nationella forskningscentret för arbetsmiljö följt upp vad som har hänt drygt 6.000 män och knappt 6.000 kvinnor som deltog i de så kallade hälso- och sjuklighets- undersökningarna 1987, 1994 och 2000.

Text: Mats Utbult