Johan Möllborg på Danderydsgeriatriken.

– De många sjukskrivningarna för tio år sedan var startskottet för en hälsofrämjande satsning, berättar Johan Möllborg på Danderydsgeriatriken.

Foto: Margareta Edling

Arbetsplatsen som fått diplom för friskvård

Träget och gemensamt arbete gjorde Danderydsgeriatriken till den första hälsodiplomerade arbetsplatsen inom sjukvården i Stockholm. Personalen sjukskriver sig inte lika ofta och fler medarbetare tar del av friskvårdsaktiviteterna.                                                                                     – Nu pågår jobbet med att hålla förändringarna vid liv, säger Johan Möllborg, sjukgymnast och enhetschef.

Vad kan vi göra för att minska sjukskrivningarna bland medarbetarna? Hur kan vi skapa ett hälsofrämjande perspektiv som sätter sin prägel på arbetsplatsen? I frågor av det slaget började den resa som Danderydsgeriatriken har gjort de senaste tio åren.

Kliniken har cirka 320 anställda och ligger i Danderyds sjukhus, strax norr om Stockholm. I början av 2000-talet var många av medarbetarna sjukskrivna. 2004 låg genomsnittet på 35 sjukdagar per anställd och år. Många av sjukfallen var längre än 90 dagar. Siffrorna var högre än genomsnittet för sjukvårdsområdet och arbetsmarknaden i stort.

– Det blev startskottet i ledningen för att verkligen göra allt för att sänka sjuktalen, säger Johan Möllborg, sjukgymnast och enhetschef för den paramedicinska gruppen, som sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder med flera tillhör.

Men redan före det fanns ett intresse för friskvård på arbetsplatsen, konstaterar hälsoinspiratörerna Catrin Olsson, sjukgymnast, och Pia Göransson, IT-samordnare. Arbetet var dock inte systematiskt, utan byggde på insatser från eldsjälar.

Diplomeringen ett kvitto

För två år sedan diplomerades Danderydsgeriatriken av motionsidrottsförbundet Korpen som ”hälsofrämjande arbetsplats”. Diplomeringen blev ett kvitto på att kliniken hade arbetat upp ett strategiskt hälsoarbete, där fysiska, psykiska och sociala aspekter är en integrerad del av verksamheten. Av cirka 1 500 hälsodiplomerade arbetsplatser finns ett tiotal inom sjukvården.

– Det var stort att bli diplomerad, och roligt förstås, säger Catrin Olsson.

Förra året hade sjukfrånvaron på kliniken gått ner till 17 dagar per medarbetare och år. De långa sjukskrivningarna har minskat mest, men även korttidsfrånvaron har sjunkit. Minskningen kan förstås ha många förklaringar. Sjukskrivningstalen generellt har sänkts sedan början av 2000-talet, bland annat till följd av politiska beslut om sjukförsäkring och rehabilitering.

– Det är svårt att peka på vad som är resultat av hälsotänket hos oss, men vi tror ändå att våra satsningar har bidragit, säger Johan Möllborg.

– Nu ligger vi lika som övriga sjukvårdsområdet. Någonting har tydligt hänt!

Till en början var hälsoinsatserna mycket ambitiösa, men kortvariga. Under en så kallad hälsovecka kunde medarbetarna till exempel gå på föreläsningar, prova på idrottsaktiviteter, testa olika konstnärliga uttryck, få massage eller rådgivning av dietist.

Under en annan period tävlade man om att samla hälsopoäng, genom att ta trappan i stället för hissen, äta frukt och så vidare. Redan sedan tidigare kunde medarbetarna kostnadsfritt få bedömning och råd om rygg- och nackövningar av klinikens sjukgymnaster. För en billig penning hade de tillgång till sjukhusets personalgym.

Nackdelen med de koncentrerade friskvårdssatsningarna blev snart uppenbara, berättar Catrin Olsson, som varit engagerad i friskvårdarbetet från början. Medarbetare som råkade ha semester eller vara sjuka när hälsoaktiviteterna inföll missade dem. Insatserna var uppskattade, men hade de långvarig effekt?

Tydlig organisation

För att göra arbetet långsiktigt hållbart skapade ledningen en hälsogrupp, bestående av tre enhetschefer, en personalhandläggare och dåvarande verksamhetschef. Där fattas de strategiska besluten. Under hälsogruppen finns ett hälsoråd, med två hälsoombud/hälsoinspiratörer från varje enhet. På hälsorådets möten för ombuden fram arbetskamraternas synpunkter och önskemål. De bägge grupperna träffas regelbundet och driver hälsoarbetet.

– Det är viktigt för förankringen att ombuden kommer från olika avdelningar och att alla grupper kan komma till tals, säger Pia Göransson.

Fackföreningarna har ingen direkt roll hälsoarbetet, men det händer att man behandlar hälsoarbetsfrågor inom ramen för samverkanssystemet. Någon hälsoinspiratör är också skyddsombud. Ute på arbetsplatserna är hälso- och friskvårdsfrågorna en punkt på arbetsplatsträffarna. Hälso- och friskvårdarbetet är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, konstaterar Johan Möllborg.

Trappgympa utanför dörren

I dag har medarbetarna på Danderydsgeriatriken tillgång till en rad schemalagda friskvårdaktiviteter. Där ingår till exempel yoga, qigong, vattengympa och olika slags gymnastikpass. För ”trappgympan” behöver man inte ens byta om – knappt lämna sin arbetsplats. Det räcker att gå ut i trappan för ett kort pass under ledning av en utbildad kollega.

efter ett halvår var de allra flesta mer fysiskt aktiva

Det finns ett nära samarbete med sjukhusets personalgym. Den som känner sig trött och spänd kan slappna av en stund i någon av de speciella massagestolarna. Särskilda hälsokampanjer kan handla om exempelvis rökavvänjning, stress eller kostfrågor.

Några satsningar har man riktat specifikt till medarbetare som riskerar hälsoproblem därför att de är fysiskt inaktiva. De fick via sina chefer erbjudande om att vara med i det så kallade Hälsosteget, ett tolvveckorsprogram där motiverande samtal, hälsorådgivning, introduktion till fysiska aktiviteter med mera ingick. Enligt Catrin Olsson blev satsningen i huvudsak positivt mottagen. De flesta som fick frågan ville nog, på något plan, förändra sin livsstil. Hon vet dock inte i detalj hur många som lyckades långsiktigt.

– När jag följde upp efter ett halvår, var de allra flesta mer fysiskt aktiva än innan, säger hon.
Medarbetarna kan ta ut en timme friskvård per vecka på arbetstid, med reservationen att det måste fungera för jobbet att de går ifrån.

Friskvårdsersättningen har arbetsplatsen höjt från 1 500 till 3 000 kronor per medarbetare och år. Drygt hälften av de anställda tar ut åtminstone någon del av ersättningen. Andelen har fördubblats sedan 2004 och ambitionen är att den ska stiga ytterligare. Johan Möllborg ser framför sig att chefer och friskvårdsinspiratörerna kan spela en ännu viktigare roll genom att informera om möjligheterna till friskvård och sprida goda exempel.

Krävande bli diplomerad

Att bli hälsodiplomerad av Korpen var en grundlig process som krävde mycket jobb, berättade de. Efter en inventering och analys av läget på kliniken presenterade Korpens coach förslag på åtgärder som kliniken borde genomföra. De handlade mycket om strukturer, om mätbara mål på olika nivåer och på lång och kort sikt, och om att skapa system för uppföljning.

– Själva aktiviteterna var inget problem, men vi behövde jobba mer med vårt arbetssätt, säger Catrin Olsson.

Våren 2013 pågår arbetet med att förnya klinikens diplom, vilket innebär ny kraftsamling, ny granskning och nya åtgärder. Personalen svarar på den årliga medarbetarenkäten, där frågor om det hälsofrämjande arbetet ingår. Till hösten ska processen vara klar. Johan Möllborg, Catrin Olsson och Pia Göransson tvivlar inte på att det blir ett nytt diplom.

Sämre ekonomi ändrar systemet

Den stora utmaningen har visat sig vara att hålla systemet vid liv. Den nya diplomeringsprocessen är ett bra tillfälle att förnya greppet om frågorna, menar Catrin Olsson. Nedskärningar och en planerad framtida flytt för kliniken påverkar hur personalen känner sig – och därmed även förutsättningarna för hälso- och friskvårdsarbetet.

– Det är mycket som händer på kliniken och runt om den. Många hälsoinspiratörer och annan personal upplever att tiden för extrauppgifter minskar, både för att arbeta med friskvård och för att utnyttja den på arbetstid.

Hälsoombuden/-inspiratörerna hade från början en timme per vecka avsatt för uppdraget, och dessutom tid för möten i de gemensamma grupperna. Trots att samma modell fortfarande gäller i teorin, fungerar den inte längre lika bra i praktiken. Det har blivit mycket svårare att gå ifrån jobbet en stund för att delta i hälsoarbetet.

– Utmaningen blir att hitta en ny struktur, där mer av det hälsofrämjande arbetet ligger på enheterna, säger Catrin Olsson.

– Vi behöver tänka om och får acceptera att det är ett annat ekonomiskt läge på kliniken idag än när vi började.

Det kommer att gå, menar både hon och Pia Göransson. Men det är viktigt att inte hålla fast vid en struktur som inte längre fungerar i praktiken. Om medarbetarna inte så lätt kan lämna jobbet för möten i hälsorådet, måste man hitta andra arbetssätt. Annas blir folk bara frustrerade.

Trots den tuffare ekonomiska situationen är det angeläget att jobba aktivt med hälsoarbetet och med rediplomeringen, anser Johan Möllborg.

– Vi har andra förutsättningar idag, med sämre ersättning för friskvård på arbetsplatsen. Men det här är något som vi tror på.

Råd från Danderydsgeriatriken

  • Förankra det hälsofrämjande arbetet väl i ledningen. Framgången uteblir om inte cheferna är entusiastiska.
  • Avsätt åtminstone lite tid, så att några eldsjälar kan arbeta med frågorna.
  • Tänk långsiktigt. Kortvariga jättesatsningar kräver kraft, men hinner inte sätta sin prägel på arbetsplatsen.
  • Börja enkelt, med till exempel lunchpromenader. Mycket kan göras utan tillgång till stora resurser.
  • Öka medvetenheten om det personliga ansvaret i frågor som rör en hälsofrämjande livsstil.
  • Öka kunskapen om fysisk arbetsmiljö och ergonomi, om vikten av att lyfta rätt, använda hjälpmedel m.m.
  • Gör det lustfyllt. Friskvårdsaktiviteterna ska vara roliga att delta i.

 

Text: Margareta Edling, 02 juni 2013

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?