– Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop, förklarar Johanna Persson. Det som är problem för de anställda innebär också risker för patienterna.

Foto: Mats Utbult

Hemsjukvård ska inte ge sjukhuskänsla - men ändå erbjuda de anställda en god arbetsmiljö

I hemsjukvård och hemtjänst måste de anställda ha en bra arbetsmiljö, utan att hemmet blir som en sjukhussal. Det är lättare sagt än gjort. Men detta har forskaren Johanna Persson i Lund jobbat med i ett projekt med studenter som har designat konkreta lösningar. Två exempel: en minilampa fäst vid armen, eller ansluten till en golvlampa,  och en hemlik förvaringsmöbel där allt vårdmaterial finns samlat.

Forskarna har samarbetat med Skånes universitetssjukhus och Landskrona kommun. Ett mål är att få företag att vidareutveckla och producera en del av de föreslagna produkterna.

Bakgrunden till den här satsningen är att nära 200.000 personer redan får sjukvård i hemmet. De är i alla åldrar, men hälften är i åldern 80-90 år. Med landets åldrande befolkning väntas det blir fler som får vård hemma under åren framöver.

Samtidigt hör den grupp som arbetar mest hemma hos patienterna, hemtjänstanställda, till de yrkesgrupper som drabbas mest av korta och långa sjukskrivningar.

– Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop, förklarar Johanna Persson. Det som är problem för de anställda innebär också risker för patienterna.

Hon fick se åtskilliga exempel på detta, när hon och en forskarkollega i inledningen av projektet skuggade vårdpersonal, det vill säga följde dem i deras arbete och observerade vad de gjorde. Det är en forskningsmetod som är effektiv för att få inblick i en arbetsvardag och en arbetsmiljö, men som hade sina komplikationer i den här typen av arbete, berättar hon. Ibland trodde patienterna att forskarna också var vårdpersonal och bad dem om hjälp, eller kunde undra varför de stod bredvid och ingenting gjorde…

Hon och hennes kollegor har också genomfört intervjuer med anställda och brukare, och kommer våren 2017 diskutera med brukare om de idéer och prototyper (testmodeller) som har kommit fram (och i det arbetet deltog också brukare i fokusgrupper.

Hitta material – och blodådror

Belysning och förvaring var två förbättringsområden som snabbt hamnade i fokus.

– Vi kom in i hem där persiennerna var neddragna och det var mörkt. Bra ljus är avgörande för att få en riktig färgåtergivning, och detta är viktigt exempelvis när man ska bedöma vävnader, som läkningen av ett sår utifrån färg och struktur, eller hitta en blodådra för att sätta dropp eller göra en injektion.

– Allt det som de anställda behöver för vården, exempelvis sprit, handskar, mediciner, sprutor, omläggningsmaterial, blöjor, är många gånger utspridda på flera olika ställen. Det finns inga klara rutiner för vad som ska finnas var. En del arbetstid går därför åt att leta efter allt man behöver.

– Det förekom att anhöriga hade ställt undan kartonger med skrymmande material, som blöjor, för att det inte såg trevligt ut i hemmiljön. Sådan kritik kom ibland från anhöriga.

Det finns också ibland en stressande osäkerhet om att allt verkligen finns på plats. Till detta bidrar att både kommun och landsting kan ge omsorg och vård till samma person och det kan finnas oklarheter om vem som ska beställa vad, och kommunikationen fallerar understundom.

– Det kan också vara mycket trångt kring patienten, särskilt om hen ligger i sin säng, berättar Johanna Persson. Jag upplevde att de anställda är mycket angelägna om att ge vård på patientens villkor och det var sällan som de bad patienten att flytta sig. Istället satt de själva på huk och hängde över patienter i olika vinklar. Någon sa att man borde vara en bläckfisk så att man hade armar nog för att göra allt man behövde göra samtidigt.

Lamparmband och ”IKEA-skåp”

Forskarna förmedlade vad de sett till studerande inom designvetenskap. Ett 40–tal studentgrupper har i större och mindre projekt arbetat fram idéer av alla de slag. Två belysningsidéer och två förvaringsidéer har man arbetat vidare med, så att det finns prototyper som går att pröva i praktiken.

Idag kan man använda pannlampor för att få stark punktbelysning, men nackdelen med det är att patienten kan få ljusstrålen i ansiktet när de anställda vrider på huvudet. Och för att fixera ljuset kan de anställda spänna sig och få ont i nacken, säger Johanna Persson. Det går i princip också att använda mobilen som ficklampa, men det är svårt att få rätt belysning eftersom de är knepiga att hålla samtidigt som man arbetar med patienten. Och den egna mobilen är ju inte någon hygienisk produkt.

Ett tänkbart alternativ är en liten lampa som man spänner fast vid ena armen, berättar Johanna Persson.  Den skulle också kunna fästas vid kläderna.Ett annat alternativ är att ha en liten lampa på lång och böjbar arm som man kan ansluta till  en golvlampa i närheten kan man ansluta lampan till den, med en sladd med en lampfot i ena ändan.  Efter att man har klarat ut elsäkerhetsfrågan kanske man kommer att testa något av dessa varianter.

En förvaringslösning som kom fram var ett flyttbart skåp med olika enheter (som går att kombinera på olika sätt, efter behov): en del med hyllor för mindre saker som sprit, handskar, pärmar, ett stort utrymme för det skrymmande, och en låsbar del för medicin och liknande. Det går att fälla ut ett arbetsbord och högst upp kan man ha en bricka med det som man använder under arbetspasset.

– Tanken är att de ska gå att få i olika träslag, så att de lättare passar in i olika hemmiljöer, och de ser inte ut som sjukhusinredning. Det finns liknande skåp på Ikea, men de är förstås inte direkt anpassade till behoven hos hemsjukvården.

Under våren 2017 testar de förvaringsmöbeln, och ytterligare någon produkt, ute hos brukare. De  intervjuar brukare om innovationerna och deras syn på vården i hemmet. Genom fokusgrupper, och på att annat sätt, kommer de också få reaktioner och synpunkter från anställda.

Säng och pall

Studenter har också tittat en del på vad man kan göra för att tackla de konstiga arbetsställningar kring sängen.

Där utgår man mycket direkt från själva arbetsmomentet och ser hur det går att underlätta, så att man exempelvis kan lyfta ett ben med sår som man behöver lägga om och samtidigt lätt ha tillgång till allt material som man behöver. På förslag från vårdpersonal i Landskrona ska man titta på ett sådant benstöd, med någon form av pall, som också går att använda i sängen.

Själva sängen i sig är förstås egentligen den kanske största utmaningen, för att minska de dåliga arbetsställningarna. Idag förekommer det i en del fall att man, med den boendes godkännande, ersätter den egna sängen med sjukhussäng, som är höj– och sänkbar och har lyfthjälpmedel. Stor arbetsmiljövinst – men självklart ett steg från hemkänslan till sjukhussalskänslan.

Vem som ska betala

Kring de olika idéerna som kommit fram har forskarna på olika seminarier och sammankomster diskuterat med olika intressenter: samarbetskommunen Landskrona, Region Skåne – och företag som skulle kunna tänkas ta över stafettpinnen från forskarna och studenterna.

Johanna Person pekar på att det finns organisatoriska hinder för nya goda idéer att få genomslag:

– En utmaning är vem som ska betala: kommunen, landstinget eller den enskilde. Redan idag är det ju så att vissa hjälpmedel får man köpa själv, vissa får man låna, och en del kan vårdgivaren stå för. Risken är att mycket av det här ramlar mellan stolarna.

– Det flesta berörda är säkert positiva till idéerna, men det är klart att man med tanke på kostnaderna vill veta hur mycket man kan öka effektiviteten, säger Johanna Persson. Mindre belastningsskador och färre sjukskrivningar tack vare en förbättrad arbetsmiljö är långsiktigt mål. Men det är inget som vi kan mäta inom ramen för projektet. Det gäller även den ökade patientsäkerhet som vi tror blir resultatet när de anställda får det  lättare att hålla reda på material, ha tillgång till hygieniska arbetsytor och se bättre vid ingreppen.

 

Inlägg taggat med:

Belastningsskada
Friska lokaler
Text: Mats Utbult, 31 januari 2017

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Se stressen i tid – testa dig själv

Hur är det med den osunda stressen? Nu lanserar Suntarbetsliv verktyget Stress och balans där du kan göra ett test för upplevd stress. Genom att se symptomen i tid går…

Förskolan fick fart på sitt arbetsmiljöarbete

Mer vi-känsla, bättre bemötande och gladare prat. En förskola i Nacka kommun tog avstamp i Suntarbetslivs verktyg Vår arbetsmiljö och förbättrade samarbetet på arbetsplatsen. – Nu finns en större förståelse…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Träningsklädd vinna ligger på yogamatta på gräsmatta med höstlöv, tema utmattningssyndrom. stress

9 myter om utmattningssyndrom

Varför blir vi utmattade och hur kommer vi tillbaka? I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver...