Arbete i kyla kan innebära hälsorisker. Men hur påverkas vi av kylan, vilka är riskerna och hur kan vi förebygga dem?
Trots att den globala medeltemperaturen ökar slogs flera svenska köldrekord i början av 2024. På flera platser var det fyrtio minusgrader flera dagar i rad. Klimatmodeller visar att stark kyla vintertid kommer att finnas även framöver i de nordiska länderna.
Vissa yrken är mer utsatta än andra. Transportarbetare, fastighetsskötare och anställda på återvinningsstationer är några exempel. Barnskötare och förskollärare är två yrkesgrupper som ofta arbetar i kyla.
Det berättade Albin Stjernbrandt, som forskar om arbete och kyla, under ett seminarium på AFA Försäkring.
– Vi har precis avslutat en studie på just förskollärare och andra pedagoger inom barnomsorgen och jämfört dem med typiskt manliga yrken som linjearbetare inom el, nätförsörjningen och parkarbete. Det visade sig att de är väldigt utsatta för kyla. De kan vara ute fem-sex timmar per dag i väldigt sträng väderlek, sade han.
De kan vara ute i fem, sex timmar per dag i väldigt sträng väderlek.
Albin Stjernbrandt, docent vid Umeå universitet, om personal i barnomsorgen.
Rör på dig och ta pauser inomhus
Under seminariet presenterades också en ny forskningsöversikt om risker och åtgärder vid arbete i kyla. Författarna berättade bland annat om vad som händer i kroppen när vi blir nedkylda.
Redan vid en kroppstemperatur på 36 grader börjar vi känna obehag. Vid 35 grader blir obehaget starkt och vi börjar huttra. Nere på 32 grader får vi sämre finmotorik och det börjar bli svårt att tänka klart. Vid 28 grader är nedkylningen farlig. Blir vi ännu kallare kan vi till och med få hjärtstopp.
När man känner att man börjar frysa finns vissa uppenbara saker att göra.
– Vi kan anpassa vårt beteende. Ta på mer kläder, öka vår fysiska aktivitet och vara inomhus, säger Chuansi Gao, docent vid avdelningen för ergonomi och aerosol teknologi vid Lunds tekniska högskola som är en av forskarna bakom översikten.
Så hjälper man den som är nedkyld
Den som väl blivit ordentligt nedkyld behöver värmas upp. Det gör man genom att:
- Se till att personen tar av sig blöta kläder.
- Flytta personen till en torr och varm miljö.
- Ta hjälp av exempelvis uppvärmda filtar, lampor eller andra värmekällor.
- Om personen behöver vård har vården särskilda metoder för uppvärmning av dem som är svårt nedkylda.
Även om bara en viss del av kroppen är nedkyld kan det bli problem med arbetsförmågan och i värsta fall köldskador. Fingerfärdigheten påverkas snabbt om en händerna blir kalla och vid en hudtemperatur på tio grader förlorar vi känseln. Om fötterna blir kalla försämras balansen och risken för fall ökar.
Så förebygger man förfrysningsskador
Händer och fötter är särskilt utsatta för frysskador vid arbete i sträng kyla. De kan vara lindriga och övergående men kroppsvävnad kan förstöras om det går riktigt långt.
Enligt forskarna kan frysskador förebyggas genom att:
- Vara fysiskt aktiv.
- Klä sig enligt lagerprincipen med ett lager närmast kroppen som transporterar bort fukt, ett isoleringslager som fångar upp värmen och ett yttersta lager som skyddar mot vind och fukt.
- Tidigt känna igen tecken på frysskador – som vit och kall hud, och förlorad känsel – och se till att man genast blir uppvärmd så att skadorna begränsas.
Saknas bestämmelser om arbete i kyla
Exakt var gränsen går för hälsorisker vid arbete i kyla är svårt att säga. Om termometern visar minus 20 eller lägre finns det risk för köldskador. Internationellt räknar man med att arbete i kyla är arbete när omgivningstemperaturen är 10 plusgrader eller lägre.
– Det är då någonting börjar hända med kroppen, säger Albin Stjernbrandt.
Det finns inga särskilda bestämmelser i föreskrifter från Arbetsmiljöverket om utomhusarbete i kyla. Inte heller någon bestämd temperaturgräns när arbetet ska avslutas. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) sägs det dock att arbetsplatser utomhus, så långt det är möjligt, ska skydda mot väder och vind.
Visste du att...
Hälsoriskerna med arbete i kyla beror inte bara på hur kallt det är. Andra saker som spelar in är:
- Hur man är klädd
- om det blåser
- luftfuktighet
- hur fysiskt aktiv man är
- hur länge man är i kylan
Källa: Albin Stjernbrandt, docent vid Umeå universitet