Det finns idag flera effektiva metoder för att förebygga och tidigt bromsa alkoholproblem med hjälp av företagshälsovården. Nu finns de tillgängliga i nya nationella riktlinjer.
Den som dricker för mycket alkohol utgör ofta en riskfaktor på sin arbetsplats, är oftare sjukskriven, och presterar sämre när han eller hon är där. En persons alkoholrisk- eller missbruk påverkar också arbetskamraternas prestation, visar forskning.
Ungefär var femte man, och var tionde kvinna i Sverige, har en riskkonsumtion av alkohol. En mindre grupp av dem har utvecklat ett missbruk, något som dessutom tar lång tid, ofta omkring tio år.
– De flesta människor med riskkonsumtion arbetar i samma utsträckning som andra, och har få synliga psykiska eller sociala problem, säger Ulric Hermansson, alkohol- och drogforskare vid Karolinska Institutet.
Han har lett arbetet med att utarbeta de nationella riktlinjerna vid alkoholproblem på arbetsplatsen. En grupp praktiker och forskare har hjälpts åt att sammanställa kunskap, definiera vad alkoholproblem är, och beskriva hur företagshälsovården kan förebygga och åtgärda problemen.
Gruppen presenterade riktlinjerna vid ett seminarium på Karolinska Institutet i Stockholm. Den bestod bland annat av företagssköterskor, företagsläkare och socionomer som arbetar inom företagshälsovården idag.
Riktlinjerna vänder sig främst till företagshälsovården. Syftet är att de ska kvalitetssäkra sitt arbete och kunna komma in tidigare i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser. Men arbetsgivare kan också använda riktlinjerna som utgångspunkt när de ska upphandla och skriva avtal med en företagshälsovård.
Konkreta och enkla att använda
Riktlinjerna består av en skrift på ett femtiotal sidor. De är mycket konkreta och innehåller bland annat:
- Förslag till alkoholpolicy på arbetsplatsen.
- Råd om hur företagshälsovården kan utforma hälsoundersökningar så att de också inbegriper samtal om alkohol, i ett sammanhang där man talar om levnadsvanor i allmänhet.
- Metoder för trepartssamtal med den anställde, arbetsgivaren och en person från företagshälsovården.
- En beskrivning av 15-metoden, en av de idag mest etablerade metoderna för att åtgärda alkoholproblem.
Bra att börja med mindre insatser
Ulric Hermansson betonade att det inte finns någon patentlösning för att hjälpa en person att dra ner på sitt riskbruk eller sluta med sitt missbruk av alkohol.
– Därför behövs en hel verktygslåda av olika metoder, och ibland en kombination av insatser. Därför är det också bra att börja med en mindre insats.
Dagens behandling av riskbruk av alkohol är långt från de fyrkantiga och dömande metoder som tidigare användes av läkare. Då var det ofta antabus och absolut förbud mot att dricka alkohol som gällde. Modern forskning visar att det finns många sätt att bryta ett riskbruk eller missbruk, och att resultatet blir bäst om den alkoholberoende själv är med och utformar sin behandling.
Viktiga delar av ett verksamt stöd handlar om chefer som har utbildning och träning i att tidigt våga ta ett samtal med en anställd om oron för att han eller hon dricker för mycket. Om den anställde inte kan bryta sitt riskbruk själv, kan arbetsgivaren ta hjälp av företagshälsovården, till att börja med genom ett trepartssamtal. Flera sätt att föra sådana samtal finns beskrivna i riktlinjerna.
Många kan lära sig dricka kontrollerat
Forskning visar också att många som har ett riskbruk kan lära sig dricka kontrollerat utan att avstå helt från alkohol. Det kan låta kontroversiellt för många. Maria Barkström är beteendevetare på Previa i Nässjö och var med och presenterade riktlinjegruppens arbete. Hon berättade hur det var när hon gick en utbildning om kontrollerat drickande.
– När jag började tänkte jag, vad kommer arbetsgivarna att säga om det här? Men vi har fått väldigt gott gensvar från dem. Det handlar om att möta individen där han eller hon befinner sig.
Här hittar du riktlinjerna vid alkoholproblem på arbetsplatsen.
Riktlinjerna vid alkoholproblem på arbetsplatsen är de fjärde i ordningen, som har utarbetats under ledning av Irene Jensen, professor i företagshälsovård vid Karolinska Institutet. De tidigare gäller ryggproblem, psykisk ohälsa och hälsoundersökningar. Här hittar du alla riktlinjerna.