”Lite våld får man tåla” – nej, det får man inte!

De ska förebygga konflikter, stötta elever och skapa trygghet i skolan. Samtidigt har elev- och stödpersonal ofta otydliga roller, begränsat stöd och utsätts för hot och våld. Hur hanterar man det? Läs forskarnas råd och möt en skola som lyckats.

Skolpersonal som jobbar elevsocialt närmast barnen drabbas ofta av hot och våld. Det visar statistik från såväl Arbetsmiljöverket som Afa Försäkring. Det kan handla om barn i affekt som blir våldsamma eller konfliktsituationer som går överstyr.

– I anpassad skola kan personal bli utsatt för hot och våld dagligen. Även om det är barn och elever som utövar våldet behöver det tas på allvar, säger Maria Ahlsten, utredare med ansvar för arbetsmiljöfrågor på Kommunal.

Hon berättar att sparkar, slag, rivsår och grova verbala hot inte alltid rapporteras, men att det ju ändå påverkar personalen.

– När våldet normaliseras blir det farligt. Personalen kan få allvarliga skador både fysiskt och psykiskt. Det har blivit bättre med tillbudsrapportering men är fortfarande ett väldigt stort mörkertal, säger Maria Ahlsten.

Hon understryker vikten av att chefer inte tonar ner händelser eller ifrågasätter personal som rapporterar. Alla ska kunna känna sig trygga med att berätta vad som hänt.

”Varför reagerar vi inte längre?”
Det som känns alarmerande först kan med tiden bli vardag. Men hot och våld ska aldrig normaliseras.
=> Prata om hotfulla och våldsamma situationer hos er. Se en kort film och använd diskussionsfrågor.  
Ni får hjälp att börja jobba förebyggande.

Tas inte med i arbetsmiljöarbetet

Ett problem, enligt Maria Ahlsten, är att elevassistenter och barnskötare, vikarier och fritidspersonal inte alltid omfattas i arbetsmiljöarbetet på samma sätt som övrig personal.

– För att bygga en säkerhetskultur är det viktigt att inkludera alla, även vikarier, när man pratar om arbetsmiljön. Och att alla får hjälp att rapportera incidenter på arbetstid.

Stödpersonal en heterogen grupp

En anledning kan vara att personalgruppen är väldigt brokig. En forskningsstudie fann 104 titlar inom gruppen. De vanligaste var elevassistent, resurspedagog, socialpedagog, lärarassistent, resurs, elevresurs och elevcoach.

Antalet anställda som ska arbeta elevsocialt har även växt i takt med lärarbrist, inkludering av elever med större behov och eftersom lärararbetet fredas mer för undervisning. Det gör också att utsattheten för gruppen har ökat, vilket syns i statistiken kring hot och våld.

Oklar roll i skolan – får släcka bränder

– En utmaning är deras oklara roll i skolan. De används lite ad hoc som en lösning på alla typer av problem och för att släcka bränder, säger Jeffrey Casely-Hayford, forskare på Karolinska institutet.

Han deltar i en Afa-finanseriad forskningsstudie om läraravlastande yrkesroller, som leds av Lydia Kwak. I studien har forskarna intervjuat personal på fyra skolor där lärare och stödpersonal samarbetar på ett strukturerat sätt med skolledningen.

Så gör skolor som lyckats bra

Skolorna har infört arbetssättet under lång tid och förankrat det noga. Jeffrey Casely-Hayford berättar att skolorna tagit fram en arbetsform ihop med lärare och stödpersonal, förhandlat om deras ansvarsområden och prövat sig fram kring vad som fungerar.

– Det ska vara tydligt vad de gör, vad de bidrar med, att de är en viktig del av skolan, att skolan kommer att organisera utifrån det och att skolan på så sätt förbättrar förutsättningarna att fungera bra.

Skolorna rekryterade specifikt utifrån hur stödpersonalen skulle användas i skolan. De fick handledning, stöd från arbetsledningen och involverades i arbetslaget.

– Över tid ledde det till en känsla av solidaritet. Stödpersoner fick högre status. Om man synliggör deras arbete, uppskattar det och organiserar utifrån det kommer man automatiskt ta hänsyn till deras arbetssituation.

Lugnare elever gav ökad trygghet

I början kunde lärare vara oroliga för att förlora viktiga uppgifter. Men de insåg med tiden att de hade stor nytta av det nya arbetssättet. När samarbetet kring eleverna blev bättre ökade tryggheten. Det blev lättare att möta och hantera elever med psykisk ohälsa eller social oro vilket gav bättre undervisningsmiljö.

– Lärarna fick en indirekt avlastning, säger Jeffrey Casely-Hayford.

Han berättar om en av studiens skolor som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i en storstadskommun. Där såg man stora förbättringar kring konflikter, hot och våld ju mer strukturerat skolan jobbade med stödpersonal.

– De började med övervakningskameror och kom sedan till en situation där det inte behövdes.

”Vi möter den samtid vi lever i”

Fem heltidsanställda sociala mentorer. Så organiseras det elevsociala arbetet på Tallhagsskolan i Kalmar.
– De är spindeln i nätet i trygghetsarbetet, säger rektor Karin Alkeberg.

Tallhagsskolan, en högstadieskola med 520 elever, är en av fyra skolor som forskarna undersökt. Skolan har ett system med sociala mentorer. De är utbildade lärare med mentorskap som huvudsaklig arbetsuppgift och ansvar för fyra klasser var.

– Vi tyckte det var viktigt att de är lärare med behörighet att undervisa på högstadiet. Det sociala arbetet och utbildning går hand i hand så man behöver ha förståelse för det uppdraget, säger Karin Alkeberg.

Skolan har jobbat med tydliga strukturer kring vem som gör vad och vad man har ansvar för.

– De sociala mentorerna blir spindeln i nätet i trygghetsarbetet och avlastar lärarna och övriga organisationen.

Förebygger konflikter, hot och våld

Mentorerna ska bygga tillit till eleverna, fånga upp social oro, konflikter och psykisk ohälsa, samarbeta med hemmet och vara en trygg vuxennärvaro. De har mycket kontakt med vårdnadshavare, rör sig i skolans korridorer och hälsar elever välkomna varje morgon. De kan tidigt se ett förändrat beteende som skulle kunna leda till något.

– De ser om någon har en dålig dag och kan prata om det. Vi kanske undviker att det blir konflikter. Vi tror ju att det här bidrar till lugn och trygghet på skolan, säger Karin Alkeberg.

Samverkar med socialtjänst och polis

De sociala mentorerna får grupphandledning 1,5 timmar per månad av skolpsykolog. Då går de igenom händelser och situationer. Hur löste vi det? Hade det kunnat leda till konflikter, hot och våld? Hur ska vi förhålla oss?

Karin Alkeberg beskriver att arbetssättet också handlar om att möta den samtid vi lever i. Skolan möter ungdomar varje dag – ungdomar som ibland hamnar i kriminalitet.

– Det gäller att vi är vaksamma och snabba att signalera till socialtjänst och vårdnadshavare. Vi har utvecklat kontaktvägar och samverkan så att kontakterna blir enkla och snabbare, även med polisen.