GILLA JOBBET Checklistor, skyddsronder och samarbete med IT-experter – det är vägar till en bättre digital arbetsmiljö, menade arbetsmiljöexperter på Gilla Jobbets seminarium Digital arbetsmiljö. På seminariet presenterades också Prevents nya verktyg Inför rätt IT.
Hur kan digitala verktyg bli ett stöd istället för ett hinder i det dagliga arbetet? Det var temat för ett seminarium på Gilla Jobbet den 26 oktober.
Jan Gulliksen professor i människa-datorinteraktion på KTH i Stockholm, började med att visa ett par bilder med skräckexempel på hur den digitala arbetsmiljön kan se ut.
En bild föreställde en grupp kirurger i ett operationsrum som står hopträngda och framåtlutade framför en liten skärm, med uppgifter om patienten de ska operera.
– Datorn har de rullat in från ett annat rum, och de måste ta av sig sina blodiga handskar för att kunna styra datorn, sade Jan Gulliksen.
En annan bild visar en ambulanssjukvårdare vid ambulansen, omgiven av de maskiner och datorer han behöver behärska för att kunna sköta sitt jobb: totalt tjugo stycken.
Finns bra lagstiftning
Sverige har egentligen en stark och bra lagstiftning för den digitala arbetsmiljön, menar Jan Gulliksen.
Arbetsmiljölagen har till exempel en skrivning om att ”arbetstagare ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.”
Det finns också en föreskrift, Arbete vid bildskärm.
– Den är från 1998 och det är ju egentligen direkt pinsamt i det här sammanhanget. Men det är ändå ganska bra, det som står där, sade Jan Gulliksen. Där står bland annat att system och program ska
- vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare.
- vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps- och erfarenhetsnivå.
Skyddsronder för den digitala arbetsmiljön
Ett sätt att hantera den digitala arbetsmiljön är särskilda skyddsronder, något som allt fler organisationer och företag börjar använda sig av.
– Det kan nog upplevas som ganska svårt. Men en skyddsrond kan ändå vara ett viktigt steg för att samla på sig information. Sen kan man samverka om resultaten med IT-experter, sade Jan Gulliksen.
Enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete ska man i en verksamhet alltid göra riskbedömningar inför förändringar i verksamheten. Det finns många checklistor för sådana riskbedömningar, utvecklade för olika branscher – från byggen till nagelterapeuter.
Hittills har det inte funnits någon sådan checklista för den digitala arbetsmiljön. Nu finns det digitala verktyget Inför rätt IT, utarbetat av partsorganisationen Prevent.
Nya verktyg för digital arbetsmiljö
Verktyget innehåller faktatexter, scenarier om hur det kan gå till att införa ett bra IT-stöd och checklistor för olika situationer, till exempel för att bedöma den befintliga digitala arbetsmiljön, och för att bedöma risker när man ska införa nya IT-system.
Även Suntarbetsliv håller på att utveckla ett verktyg till stöd för den digitala arbetsmiljön. Anna Pramborg, kommunikatör på Suntarbetsliv, berättade om de planerna.
– Visionen med vårt verktyg är att den digitala arbetsmiljön ska vara ett stöd och inte ett hinder. Det ska leda till ökad kunskap och insikt om den egna digitala arbetsmiljön, och till förbättringar genom att bland annat stödja ett arbete med tydligare roller och ansvar, sade hon. (Se faktaruta för det numera färdigutvecklade verktyget Digi-ronden.)
För lite datorer
Två av dem som deltog på seminariet var Shirley Quispe Flores och Miguel Bruzzone, undersköterskor och skyddsombud respektive fackombud för Kommunal på äldreboendet Katarinagården i Stockholm. Ett intressant seminarium, om än lite teoretiskt, tyckte de.
För de två är problemet med den digitala arbetsmiljön just nu att de skulle behöva fler datorer. På deras arbetsplats har man på prov under ett halvår infört ett nytt digitalt system för all kommunikation mellan personal, boende och anhöriga.
– Det verkar vara ett bra system i och för sig, sa Miguel Bruzzone.
Problemet är att under testperioden har de dubbla system där de ska dokumentera allt om de boende: om de fått mat, och medicin, om de ska till läkare och så vidare. Dokumentationen brukar man göra i slutet av dagen. Men då ska fem personer dela på en dator.
– Den är dessutom ganska långsam. Så ibland hinner man inte, och då får man göra det i början av nästa pass. Men då har man kanske glömt en del och dessutom blir det stressigt att hinna med, sa Shirley Quispe Flores.
Se hela seminariet från 2017 om digital arbetsmiljö via Gilla Jobbets filmupptagningar.