Den som har ADHD-diagnos löper större risk än andra i arbetslivet att drabbas av psykisk ohälsa. Men det finns motmedel. Kunskap hos chefer och ledare kan göra stor skillnad, menar Maria Petersson på föreningen Attention, som har en kampanj för ökad förståelse på jobbet.
Föreningen Attention samlar personer med ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under tre år driver föreningen kampanjen ”ADHD på jobbet” (se faktaruta). Den riktar sig främst till arbetsgivare, fackförbund och arbetsförmedlingar.
Maria Petersson är projektledare och beskriver hur en person med diagnos har svårare att rikta uppmärksamheten på det som ska göras. Toleransen för stress är lägre, personen kan bli uttråkad i enahanda uppgifter, kan ha svårt att passa tider och att planera sitt jobb.
En person kan begripa en instruktion men i nästa stund försvinner ”huret”.
‒ Hur det ska göras. För att det händer annat som personen tar in. Ett sätt att hantera det är att få ständiga påminnelser, säger Maria Petersson.
Videofilmer med ADHD-personer
Tyngdpunkten i Attentions projekt är föreläsningar och information på en särskild hemsida, adhdpajobbet.se. Där finns fakta om ADHD, en ”verktygslåda” med åtgärder som kan underlätta, råd till chefer, checklistor att visa upp för kollegerna, och tips från andra läsare.
Det finns också videofilmer där kända och okända personer berättar om sin tillvaro:
‒ Jag gråter i kudden på morgnarna, går på helspänn hela dagen, säger Michaela Dufva, vd som kämpar med att organisera både sig själv och andra.
‒ Jag har lätt att bli sönderstressad, jag kör på tills jag blöder, berättar geologen Elisabet Carlsson, som får hjälp av sin chef att prioritera bland sina arbetsuppgifter.
”Komma ut” eller ej
Det är inte alla som väljer att ”komma ut” bland arbetskamrater med sin neuropsykiatriska funktionsnedsättning, men för att kunna begära stöd från chefen är det nödvändigt, förstås. På kampanjens hemsida berättar föreningen om ett antal sätt att underlätta tillvaron på jobbet. Några av dem:
- Arbetsmiljön bör vara överskådlig och väl strukturerad, med tydligt ledarskap, uttalade regler och krav, återkoppling och uppmuntran.
- Kalendrar, scheman och andra verktyg för ordning och planering underlättar.
- Arbetsuppgifterna bör vara konkreta och det är bra om det finns skriftliga instruktioner.
- Personer med ADHD är ofta kreativa och självständiga, och trivs därför med sådana uppgifter.
- Pauser och omväxling med fysisk rörelse minskar rastlösheten.
- En del personer behöver en mer avskild arbetsplats och någonstans att vila.
Stressad kan känna igen symtomen
Mycket av de här personernas problem kan vem som helst känna igen sig i, till exempel vid stress.
‒Då får man tunnelseende och sämre minne. Har man ADHD så är det tillståndet förhöjt och konstant, säger Maria Petersson.
Vilket stöd en person behöver är individuellt. Det kan handla om allt från att avskärma en del av ett kontorslandskap och hörlurar, till att göra-listor och friare arbetstider.
‒ Man får börja med en öppen dialog. Chef, personalchef och HR-funktioner är skyldiga att ha kännedom om medarbetarna, veta hur de upplever sin arbetsbelastning. Det här är en organisations- och ledarskapsfråga.
…diagnosen kan vara livgivande och driva kreativitet
Högre risk för utmattning
Maria Petersson framhåller att risken för utmattningssyndrom och annan psykisk ohälsa är högre för den här gruppen.
‒ Någon med ADHD kan känna att han eller hon konstant försöker hinna ikapp sig själv. Att försöka hålla koll, förstå sig själv och undvika att agera impulsivt skapar stress.
Tillståndet kan innebära att det blir konflikter för att man uppfattar information på ett annat sätt än andra eller fattar snabba beslut utan att förankra dem tillräckligt.
Å andra sidan är det allmänt omvittnat att diagnosen kan vara livgivande och driva kreativitet. Ett par röster till från videofilmerna på hemsidan:
‒ Jag är lyckligt lottad, det finns en poäng med min ADHD, säger tonsättaren Henrik Lörstad.
‒ Min hjärna är så jävla snabb. ADHD:n är så fräck, säger konstnären och programledaren Kakan Hermansson.
Enkät visar att många är chefer
Föreningen Attention har gjort en enkät bland sina 15 500 medlemmar och på Facebook om ADHD och jobbet. Över tusen svarade, varav nästan var femte upplevde att de blivit nekade nytt jobb eller hindrats i karriären på grund av diagnosen.
- 70 procent av dem som svarade var i arbete, och 70 procent var kvinnor.
- 30 procent var chefer eller arbetsledare.
- Ungefär var femte hade inte berättat på jobbet om sin diagnos.
- De flesta arbetade inom hälso- och sjukvård, som pedagoger, i socialt arbete eller med ekonomi, administration eller juridik.
Plattare organisationer höjde kraven
90-talets nedskärningar, utplattade organisationer med färre chefer och teknikutvecklingen har förändrat arbetslivet i grunden.
‒ Numera förväntas man göra allt, från ax till limpa. Det är omänskligt. Vi håller på att gräva våra egna gravar. De som blir kvar efter nedskärningarna ska göra mer. Industrin började, och landsting och kommuner gjorde likadant, säger Maria Petersson.
‒ Man kanske mäktar med tempot i ett antal år, men det har sitt pris i stress och sjukskrivningar, i synnerhet i våra målgrupper som lever med en inre stress och nu dessutom har en mer pressande arbetsmiljö.
SKL söker fler vägar in
Christin N Granberg arbetar med kompetensförsörjning hos Sveriges kommuner och landsting, och hon är inne på liknande tankar. Jobben har blivit så komplicerade, och det har försvårat för dem som behöver enklare uppgifter. Hon beskriver en motsatt strävan just nu. I en del kommuner laborerar man med att låta exempelvis förskollärare och socionomer fokusera på sina kärnuppgifter, och se om det går att bryta ut vissa delar av deras arbetsinnehåll.
‒ En del socionomer har en tuff arbetssituation, och då kan en kommun titta på hur arbetet organiseras, om det går att lösgöra vissa arbetsuppgifter och låta administratörer sköta dem.
‒ Om vi ska klara kompetensförsörjningen så måste vi ta vara även på personer som är nyanlända eller har en funktionsnedsättning, säger Christin N Granberg.
De närmaste sex åren behöver kommuner och landsting cirka 530 000 nya medarbetare, enligt SKL:s beräkning.
‒ Vi behöver bredda rekryteringen för att klara det, och då behöver vi hitta nya grupper, säger Christin N. Granberg som ser att Attention kan bidra till att sprida kunskapen som finns hos föreningen.
Fackförbund engagerade
Flera fackförbund är också engagerade i de här frågorna, bland annat Ledarna. Chefer kan själva ha ADHD och behöver kunna hantera problematiken vid rekrytering och i det dagliga jobbet, menar Ellen Landberg som jobbar med mångfaldsfrågor hos Ledarna. Hon kan se att medlemmarna behöver lära sig mer:
‒ Chefen kan ta ansvar och skaffa sig kunskap. Jag jobbar med alla diskrimineringsgrunder, och det handlar alltid om att ta reda på mer. Hos Attention finns en massa konkreta råd om vad chefer kan göra, som att vara tydliga, ge regelbundna uppföljningar och ha mycket samtal när det behövs.
‒ Det är många som har olika diagnoser i arbetslivet. Att stödja dem behöver inte vara så dramatiskt. Det handlar om grundläggande saker i ett gott ledarskap, att vara närvarande med sina medarbetare. Om man lägger ner arbete på mångfald och tillgänglighet så kommer det alla till del, säger Ellen Landberg.
- Veta-mer-tips: Ledarna höll i maj 2016 ett seminarium om funktionsnedsättningar, som man kan ta del av på ledarna.se/play. Där finns också en podd att lyssna på.