en man och en kvinna sitter på varsin stol i ett ganska kalt rum, med ett bord längre bort. Vackert upplyst av solen.

För att möta hög arbetsbelastning har BUP Halland omorganiserat. Sjuksköterska Josefin Shapiro arbetar på en ny central enhet som gör länets adhd-utredningar för barn. Verksamhetschefen heter Stefan Lemon.

Foto: Christel Lind

Adhd-enhet lättar på trycket för BUP

Ökat söktryck och hög arbetsbelastning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vad göra? Region Halland skapade en central adhd-enhet som avlastar länets mottagningar och innebär snabbare behandling.

– Tanken är att det frigör resurser på mottagningarna, vilket i sin tur minskar väntetider och ger nöjdare medarbetare, berättar sjuksköterska Josefin Shapiro på BUP Hallands nya adhd-enhet i Halmstad.

Den centrala enheten tar emot nybesök av barn med adhd-symptom. Det handlar om fall som inte är komplexa och som inte kräver så mycket vård. Fallen sorteras fram via BUP-linjen (se nedan) via en cirka en timme lång screeningintervju per telefon.

På ett cirka två timmar långt samtal går adhd-enhetens läkare igenom telefonintervjun, skolans/förskolans utredning, pratar med barnen och föräldrarna samt startar behandling.

närbild på korthårig ljus äldre kvinna med mörkröd halsduk. – Vi är en liten enhet som har nära till beslutsvägar. Det finns goda möjligheter att rationalisera så att vården blir effektiv och personal och föräldrar nöjda. Beslut om läkemedel går exempelvis fort att hantera, säger Josefin Shapiro.

BUP-linjen – en väg in

Till enheten kommer flertalet av länets nybesök när det gäller adhd-utredning av barn upp till tolv års ålder. Föräldrarna kan då ha varit i kontakt med BUP-linjen – Region Hallands länsövergripande enhet i Varberg som via telefon lotsar patienter rätt. Fyra sjuksköterskor tar emot alla samtal och remisser. En av dem är Lina Ivarsson.

– Vi samlar in underlag från telefonintervjun med förälder och från skolan så att all information finns med från början. Det är vi som gör bedömningen vart barnen ska inom BUP. Det har i sig underlättat tyngden på mottagningarna, berättar hon.

BUP-linjen startade 2010 och har varit en förutsättning för det nya arbetssättet som infördes i februari 2017. Då hade 2016 års medarbetarenkät visat på hög stress och arbetsbelastning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Personalstyrkan har varit oförändrad samtidigt som antalet patienter ökat med 1 600 personer från 2013 till 2017 – en 50-procentig ökning. Personalomsättningen har varit hög.

Centralisering frigör tid

Det var i den situationen som BUP Halland beslutade att förändra sitt arbetssätt och centralisera adhd-utredningar, som står för två tredjedelar av BUP:s inflöde.

– Vi kan ju inte strypa inflödet men vi behövde frigöra tid för personalen genom att se till att patienterna får snabbare och smidigare hjälp, säger verksamhetschef Stefan Lemon.

närbild på medelålders man i blå skjorta, svarta glasögon.Han beskriver hur han tillsammans med sina medarbetare har försökt rensa bland deras arbetsuppgifter och renodla mer så att alla inte ska göra allt utan att kompetens används på rätt sätt.

Den nya organisationen med central enhet utvärderades i slutet av 2017. Flödet har förbättrats, vården har blivit effektivare och patienterna är nöjda. Sjuktalen bland medarbetarna sjönk under 2017 och det finns inga vakanser.

Bra arbetssätt för alla

– Genom att koppla ihop bedömning och behandling speedar vi upp processen och får positivare feedback från föräldrarna, vilket förbättrar arbetsmiljön. Medarbetarna har mycket att göra men de får också mycket tillbaka, säger Stefan Lemon, och fortsätter:

– Vi känner att det här är ett bra arbetssätt för både patienter och personal och startar nu en likadan enhet för autismfrågeställningar. Vi har också pratat om en liknande process för tonåringar som utreds för adhd.

Faktum är att ryktet om den snabbare processen tycks ha spritt sig. Under 2017 var det stor ökning av besök som gällde utomläns sökande barn till BUP Halland. Grannlänen har långa kötider.

Till ytterligare hjälp för att klara trycket får nu BUP Halland nästan tio miljoner kronor extra under 2018. Tillskottet ska användas till att anställa fler och utveckla arbetssättet.

Text: Jeanette Neij, 26 februari 2018

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

”Chefoskopet ger oss ett gemensamt språk”

I Skåne har tre kommuner gått samman för att förbättra de organisatoriska förutsättningarna för sina chefer. De tre är först ut att använda Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet. – Vi hade pratat…

Kurs i svenska ger städare ett språk för jobbet

I Jönköping lär sig städare yrkes­svenska på arbets­tid. Kursen ingår i en större arbetsmiljö­satsning. – Nu vet jag namnet på sådant som vi använder i jobbet varje dag, säger Mariam…

Här blir de piggare med ljus som följer dygnet

Mer energi på dagen, lugnare nätter och mindre trötta ögon. Medarbetare vid Central­sjukhuset i Karlstad är i stort sett nöjda med dygnsrytmljus. – Man är inte lika trött efter ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?