Arbetsanpassning kan bestå av många olika saker. Korta pauser, ett anpassat schema, tekniska hjälpmedel är några av dem. Ta hjälp av Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden för att få tips och stöd för anpassning!

Foto: Johnér Bildbyrå

Nya föreskrifter om arbetsanpassning

Från den första juni gäller nya föreskrifter om arbetsanpassning från Arbetsmiljöverket. De nya föreskrifterna är tunnare i formatet än de tidigare. Men de nya är i gengäld tydligare. Det menar Pia Schyberg som har lett arbetet med att ta fram dem.

Alla arbetsgivare har en skyldighet att fortlöpande ta reda på om någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. Här är några av de viktigaste punkterna i de nya föreskrifterna om arbetsanpassning:

Arbetsgivaren ska ha rutiner för att ta emot information om någon behöver arbetsanpassning, och rutinerna ska vara kända för alla anställda på arbetsplatsen.

Arbetsanpassningen ska ske i dialog med den arbetstagare som behöver anpassningen.

Om någon arbetstagare behöver få sitt arbete anpassat, ska arbetsgivaren så snart som möjligt

  • utreda och ta ställning till hur anpassningen ska utformas
  • genomföra anpassningen
  • fortlöpande följa upp och kontrollera att anpassningen fungerar
  • vid behov justera anpassningen.

Behövde göras om

De gamla föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering var från 1994 och behövde göras om, menar Pia Schyberg, handläggare på regelavdelningen, och sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Många arbetsgivare har sagt att de tycker det är otydligt vilken typ av rehabilitering det gäller. Man kan tro att man ska rehabilitera de anställda medicinskt, fast föreskrifterna ju egentligen avsåg en arbetsanpassning.

Det fanns också en annan viktig anledning till att förnya föreskrifterna, menar Pia Schyberg.

– När vi försökte ta reda på vad arbetsanpassad rehabilitering egentligen är, hittade vi ingen bra definition någonstans. Därför tog vi bort ordet rehabilitering i föreskrifterna.

Tydlig definition av arbetsanpassning

Det är bara själva arbetsanpassningen som arbetsgivaren kan råda över. Med de nya föreskrifterna blir det tydligare, menar Pia Schyberg.

I de nya föreskrifterna finns också en tydlig definition av ordet arbetsanpassning (se faktaruta intill denna text).

Det är en hel del som rensats bort i den nya versionen.

I den tidigare versionen stod till exempel att man ska ange mål för rehabiliteringen, och att man ska göra en årlig uppföljning av arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering.

– Arbetsgivaren ska ju enligt de nya föreskrifterna följa upp varje arbetsanpassning man gör och vid behov justera den. Det tyckte vi var tillräckligt med hänsyn till småföretagare, som kanske inte behöver arbetsanpassa arbetsmiljön för en arbetstagare så ofta, säger Pia Schyberg.

Arbetsanpassning vid alla tillfällen det behövs

Tidigare fanns också en särskild paragraf om arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel.

– Det har vi tagit bort för att det också där var oklart vad som ingick i arbetsgivarens ansvar. Det finns ingen särskild arbetsanpassning just vid missbruk. En pågående behandling kan föranleda att man arbetsanpassar. Men då gäller precis samma sak som vid annan arbetsanpassning.

En sak tycker Pia Schyberg själv fortfarande är oklart.

– Arbetsmiljölagen säger inte hur mycket man ska arbetsanpassa, eller var gränserna går för det. Det hade vi gärna förtydligat. Det enda arbetsmiljölagen säger är att arbetsgivaren alltid är skyldig att se till att en anpassning inte påverkar de andra arbetstagarna negativt.

Tagits fram i samverkan

Föreskrifterna har tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter.

Peter Larsson, ombudsman på Kommunal, har varit med i det arbetet. Han känner en oro för att den är alltför knapphändig, och för att man tagit bort begreppet rehabilitering och flera förtydliganden om vad föreskrifterna gällde.

Det gäller till exempel paragrafen om arbetsgivarens skyldighet att ge rehabilitering till arbetstagare med missbruksproblem.

– Det är borta nu. Hur kommer det att påverka anställda som har de problemen? Arbetsmiljöverket hänvisar till att det ska ingå i det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet, men jag är rädd för att det inte räcker.

Att den nya föreskriften har en definition av arbetsanpassning är däremot bra, tycker han.

– Arbetet ska ju anpassas hela tiden efter de förutsättningar som de anställda har. De förutsättningarna kan se olika ut för olika tider och förhållanden. Det kan gälla både ett schema som fungerar för en småbarnsförälder eller andra arbetsuppgifter om man får ont i ryggen när man blir äldre.

Begreppet rehabilitering inte med

Katarina Bergström, arbetsrättsjurist vid SKR, har också varit med i det partsgemensamma arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna om arbetsanpassning.

Det är bra att de nya är mer renodlade, tycker hon.

Att de tagit bort begreppet rehabilitering är också bra för alla parter, menar Katarina Bergström.

–  Arbetsmiljöverket har ju inte rätt att i föreskrifter reglera frågor som även hör hemma i annan lagstiftning, vilket rehabilitering gör.

Men det finns en del oklarheter om hur de nya föreskrifterna ska tillämpas, menar hon.

–  Vi sitter själva just nu och försöker analysera vad den kommer att innebära för arbetsgivarna.

De flesta föreskrifter handlar om ett generellt förebyggande arbete för hela arbetsplatsen. De nya föreskrifterna om arbetsanpassning har ett starkare fokus på individen än de tidigare. Det ställer frågor om hur den ska tillämpas på varje individ på arbetsplatsen, menar hon.

I samband med att den nya föreskriften börjar gälla den 1 juni, kommer också en vägledning till dem att bli tillgänglig.

– Där hoppas vi få fler svar, säger Katarina Bergström.

Här finns nu vägledningen på Arbetsmiljöverkets sida.

Text: Åsa Hammar, 18 maj 2021

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Tips för trygg återgång efter pandemin

Eskilstuna kommun har gjort en plan för hur medarbetarna ska återgå till arbetsplatserna när det är dags. – Kom igång med planeringen nu, även om ni inte vet när ni ska…

Här tar de tillvara senior kompetens

På en specialistmottagning är det mycket att lära för den som kommer ny. Då kan en mentor vara till stor hjälp. På Uddevalla sjukhus stöttas nya sjuksköterskan Mikaela Siver av…

Viktigt med återhämtning – även för chefen

Återhämtning är oerhört viktigt för vårdpersonal så här i pandemitider – inte minst för cheferna. Självempati, utrymme för klagomål och mikropauser är några återhämtningstips från Region Stockholms centrum för kris…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en man med afrikanskt utseende och en blond kvinna, både i arbetskldäer för vården, lutar sig över ett papper och ler, stående i en ljus korridor.

Mentorskap med oväntad vinst

Ett väldigt lovvärt och ambitiöst projekt, med en oväntad extra vinst. Det tycker forskaren Roy Liff om Västra Götalandsregionens mentorsprojekt,...