En robot med två armar flyttar provrör. I bild också två personer: lena Nyman, chef, och Shukri Omar, Biomedicinsk analytike, på Preanalytiska sektionen, karolinska sjukhuset.

En robot som skruvar av hundratals lock varje dag - det kan spara många axlar och handleder, konstaterar chefen Lena Nyman och biomedicinska analytikern Shukri Omar på Preanalytiska sektionen på Karolinska.

Foto: Jessica Gow / TT

De utvecklade sin egen robotkollega

Robotar kan ta över många arbetsuppgifter som sliter på den mänskliga kroppen. Men de anställda behöver få vara med och bestämma vad roboten ska göra. Så här gick det till på Preanalytiska sektionen på Karolinska sjukhuset, när en robot blev deras kollega.

På preanalytiska sektionen i Huddinge jobbar numera de anställda sida vid sida med en robot. Den heter YuMi, sitter fast på ett bord och har två armar som rör sig. Längst ut på armarna finns gripklor och med dem lyfter den upp tuber och provrör. Roboten kan lyfta högst 2,5 kilo och stannar om någon kommer för nära.

Preanalytiska sektionen tar emot stora mängder labbprover från Stockholmsområdet och övriga landet. Personalen sorterar proverna och skickar dem sedan vidare till de laboratorier där de ska analyseras, inom eller utanför Karolinska Universitetssjukhuset.

Lena Nyman är chef för preanalytiska sektionen på Huddinge och Solna sjukhus.

lena Nyman, chef på preanalytiska sektionen vid Karolinska sjukhuset– Vi är första inkörsporten till laboratorierna. Det är ungefär som på en flygplats där alla resenärerna kommer in till ett ställe men fortsätter ut till olika gater. Vi ser till att alla prover som kommer till oss blir korrekt omhändertagna och fortsätter vidare till rätt laboratorier, säger hon.

För att det här ska gå effektivt och smidigt har sektionen stora maskiner som automatiskt sorterar proverna. Men trots det är det mycket av hanteringen som personalen behöver sköta manuellt.

Tungt och repetitivt arbete

Shukri Omar är biomedicinsk analytiker och en av cirka 40 anställda på den preanalytiska sektionen. En hel del av arbetet gör hon framför en dator då hon till exempel kontrollerar remisser och beställer analyser. Men det är också mycket manuellt arbete.

Shukri Omar

– Vi tar emot många lådor med prover under en dag, som ska packas upp. Det blir tunga lyft och mängder av lock som ska öppnas, säger Shukri Omar.

En typ av prover som personalen hanterar varje dag är de 200 – 500 klamydiaprover som kommer in i var sitt kuvert. Inuti varje kuvert ligger det en hylsa med ett skruvlock.

Bara att riva upp alla kuvert är jobbigt

– Bara det att riva upp alla kuvert är jobbigt. Sedan ska hylsorna skruvas upp och ur dem ska provröret tas fram. Röret ska sedan scannas ungefär som i kassan på en matvaruaffär och sättas i ett ställ. Man får ont efter ett tag och det sliter ut handleder, armar och axlar, säger Shukri Omar.

Fick kontakt med Karolinskas Innovationsplats

Hon och hennes kollegor frågade sig om det verkligen inte gick att göra det här på något annat sätt.

Vi vill hellre lägga fokus på att utveckla vår verksamhet

– Vi vill hellre lägga fokus på kvalitet och att utveckla vår verksamhet än att utföra dessa repetitiva arbetsmoment, säger Shukri Omar.

Trots att de funderade mycket på olika förbättringar för att underlätta för armar och axlar så hittade de inte någon riktigt bra lösning på sina problem.

Men så fick sektionschefen Lena Nyman kontakt med Karolinskas Innovationsplats som jobbar med att stötta sjukhusens enheter med att bland annat automatisera arbetsuppgifter inom vården. Karolinskas Innovationsplats hade ett samarbetsprojekt på gång med Kungliga tekniska högskolan (KTH) och företaget ABB, och de ville hitta lämpliga uppgifter där robotar kan underlätta personalens arbete.

Personalen tog fram förslag

På preanalytiska sektionen tyckte Lena Nyman och personalen att det lät intressant. Inför projektstart ordnade Lena Nyman en kick-off som innehöll en föreläsning om robotar och automatisering. Utgångspunkten var inte att roboten skulle ersätta personalen utan att den skulle förbättra arbetsmiljön.
I en workshop tog personalen sedan fram olika förslag på arbetsuppgifter för roboten.

– Vi funderade på vad vi kan lämna över. Det här med att öppna kuvert, skruva upp och scanna hylsor ville vi gärna bli avlastade med. Ett annat förslag var att få hjälp med att öppna provlådor. Det var tvunget att vara en enkel och repetitiv uppgift, säger Shukri Omar.

Samarbetade med ingenjörer

Tillsammans med Innovationsplatsen bestämde de att roboten skulle hantera klamydiaproverna.

Nästa steg blev att lära roboten att göra alla de moment som personalen gör med proverna. De bildade en projektgrupp med två anställda från preanalytiska sektionen och en från Innovationsplatsen. Gruppen hade kontakt med de ingenjörer som skulle programmera roboten.

Vi behövde lära oss att prata ett gemensamt språk

– Det var en resa att möta programmerarna som inte kunde någonting om sjukvården. Vi behövde lära oss att prata ett gemensamt språk. Det var väldigt lärorikt med ett givande och tagande för både oss och dem, säger Lena Nyman.

Efter sju månader kom så roboten Yumi på plats.

Naciye Yildiz är skyddsombud för Kommunal på preanaytiska sektionen i Solna och Huddinge. Hon understryker att det inte finns någon rädsla för att robotar ska ta över jobben på deras arbetsplatser på Huddinge och Solna sjukhus.

– Jag har bara hört positiva reaktioner från mina kollegor. Här måste vi ha hjälpmedel så att vi inte får arbetsskador.

– När roboten kom blev vi positivt överraskade av hur gullig den var. Den har avlastat oss enormt i det dagliga arbetet. Man går dit och startar den och när man kommer tillbaka tio minuter senare är den klar och vi har kunnat göra annat, säger Shukri Omar.

Text: Teres Hallman, 22 november 2022