Tydligare arbetsmiljöansvar för distansarbete, en ny nollvision mot dödsfall på grund av arbetslivet, och möjlighet att ta ut sanktionsavgifter av den som bryter mot osa-föreskrifterna. Det är några delar i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.
Den 11 februari beslutade regeringen om en ny arbetsmiljöstrategi som ska gälla till och med 2025. Den är uppdelad i fyra prioriterade områden:
- Ett hållbart arbetsliv
- Ett hälsosamt arbetsliv
- Ett tryggt arbetsliv
- En arbetsmarknad utan brott och fusk
Förtydligar ansvaret vid hemarbete
Forskare och experter anser att hem- och distansarbete kommer vara vanligare även när pandemin avklingat. Mer arbete sker också digitalt.
– Pandemin har inneburit att vår arbetsmiljö och vårt arbetsliv förändrats väldigt mycket, konstaterar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vid ett seminarium på AFA Försäkring 12 februari.
Men hur arbetsmiljöansvaret ser ut när man inte arbetar på arbetsplatsen är oklart. Nu vill regeringen förtydliga det.
– Man ska veta vad som gäller och det ska vara möjligt att göra rätt. Jag vågar inte säga exakt hur det ska bli, om vi ska ändra i lagstiftningen behöver vi utreda det här, säger Eva Nordmark.
Utvidgar nollvisionen
I regeringens förra arbetsmiljöstrategi fanns en nollvision mot dödsolyckor på jobbet.
Nu utvidgas den till att gälla dödsfall på grund av arbetet – det vill säga även arbetssjukdomar och självmord som har med arbetssituationen att göra. Bakom den breddade nollvisionen ligger inte minst den ökande stressrelaterade ohälsan.
– Det handlar inte bara om olyckor. Även stress och press kan leda till dödsfall på grund av jobbet, sa Eva Nordmark på presskonferensen när strategin presenterades.
– Forskare förväntar sig att arbetsplatsrelaterad stress kommer att skörda långt fler liv i framtiden. Det är en utveckling som måste brytas.
En fråga om jämställdhet
Regeringen vill också ge mer stöd för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De ska bland annat undersöka möjligheten för Arbetsmiljöverket att ta ut sanktionsavgifter för brott mot regler för organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.
Kritiker har invänt att det är svårt att mäta stress och att det inte går att få sådana sanktioner rättssäkra. Men arbetsmarknadsministern hävdar att det är en jämställdhetsfråga.
En sak vi särskilt ska titta på är arbetsmiljön i kvinnodominerad sektor.
– En sak vi särskilt ska titta på är arbetsmiljön i kvinnodominerad sektor och om det behövs sanktionsavgifter även där för arbetsgivare som bryter mot reglerna, säger hon.
Idag är det bara de som bryter mot bestämmelser för fysisk arbetsmiljö som kan tvingas betala sådana avgifter. Det är framför allt privata arbetsgivare med främst manliga anställda. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket hade de enbart fyra ärenden om sanktionsavgift inom vård, omsorg och sociala tjänster under 2020. Motsvarande siffra för byggbranschen var 350 stycken .
Arbetsmiljöstrategin fokuserar även på kränkande särbehandling, trakasserier och mobbning. En ny utredning ska se över anställdas skydd mot trakasserier och hot från bland andra patienter och brukare.
Åtgärdsplaner och nytt forum
När statskontoret fick i uppdrag att utvärdera den förra arbetsmiljöstrategin pekade de på behovet av mer konkreta åtgärder samt tydliga och tidsatta mål.
För den här strategin har regeringen därför gett Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för strategins fyra prioriterade områden. Planerna ska sedan redovisas för regeringen varje år.
Regeringen inrättar också ett nytt forum där företrädare för arbetsmiljömyndigheterna, regeringen och arbetsmarknadens parter ska diskutera myndigheternas åtgärdsplaner. De ska träffas fyra till fem gånger per år.
– Vi kommer att följa upp åtgärdsplanerna i regeringens arbetsmiljöforum, för att se till att vi drar åt rätt håll, säger Eva Nordmark.