Hitta rätt stöd

Hot, våld och kris

Hot och våld ska aldrig ses som en del av arbetet. Här hittar du verktyg för att förebygga och hantera situationer som uppstår. Här finns också stöd för att hantera kriser på arbetsplatsen.

Närbild på en persons händer. Kroppsspråket är bekymrat.

Vad är hot och våld?

Hot och våld på arbetsplatsen kan ta sig många olika uttryck. Från subtila hot i stil med ”jag vet var du bor” till situationer med grovt fysiskt våld.

Vad man räknar som hot eller våld i det egna arbetet kan variera, och det beror också på hur du som blir utsatt upplever situationen. Enkelt uttryckt kan det definieras så här:

Hot: Muntlig eller skriftlig varning om fysiskt våld eller skadegörelse. Kan också ske via kroppsspråk, gester, närvaro på en speciell plats eller genom en till synes oskyldig kommentar.

Våld: Aggressiva handlingar som leder till fysisk eller psykisk skada hos någon annan; exempelvis att knuffa, riva eller hålla fast. Även verbala, icke-verbala och digitala angrepp kan räknas som våld. Fysiska angrepp i form av överfall med slag, sparkar eller vapen är grovt våld.

Experter om hot och våld på jobbet

I filmen berättar ämnesexperterna Sofia Wikman och Alexander Tilly hur hot och våld i arbetet kan ta sig uttryck i olika situationer.

 Spela
Experterna Sofia Wikman och Alexander Tilly.

De bakomliggande orsakerna till hot eller våld varierar.

Det kan vara impulsivt och komma som svar på en upplevd provokation, som ”droppen som fick bägaren att rinna över” eller ”det bara hände”.

Planerat och avsiktligt hot eller våld syftar däremot till att uppnå ett mål som att exempelvis få pengar, ändra ett beslut eller få mer makt.

Beroende på orsakerna bakom en hot- eller våldshandling kan de behöva bemötas på olika sätt. Psykologen Alexander Tilly ger tips och råd kring hur olika situationer kan hanteras beroende på bakomliggande orsaker i denna film om bemötande.

Hot och våld är en organisatorisk fråga vilket innebär att riskerna ska hanteras systematiskt på organisationsnivå, och inte lämnas åt den enskilda medarbetaren att hantera.

Det är svårt att förebygga alla situationer med hot eller våld, men mycket som sker kan förhindras med ett aktivt förebyggande arbete.

Se till att hot och våld är den del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, som ni arbetar med löpande på arbetsplatsen. Det innebär att situationer, möten och arbetsuppgifter ska undersökas och riskbedömas löpande. De risker som upptäcks ska åtgärdas och sedan ska åtgärderna följas upp för att se att de fått önskad effekt och att inga andra risker har uppstått. Här är några saker som kan vara bra att tänka på:

  • Ha ordning på rutiner och se till att alla känner till dem.
  • Gör regelbundna skyddsronder som en del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
  • Rapportera allt som sker, även det till synes mindre allvarliga. Och se till att ta med er lärdomar och genomföra förändringar utifrån det som rapporteras.
  • Prata om hot och våld i arbetsgruppen, dela erfarenheter och gör det till en gemensam fråga.
  • Åtgärda organisatoriska risker med organisatoriska åtgärder, sociala risker med sociala åtgärder och så vidare. Använd gärna verktyget Hitta rätt åtgärd som stöd i det arbetet.

I verktyget Säkerhetsdialogen hittar du mycket stöd. Här kan du lära dig mer om att förebygga med SAM, och här finns också checklistor och skyddsronder. I verktyget finns även gruppdialoger som hjälper er att prata ihop er kring hur ni kan minska riskerna för hot och våld.

Gå till Säkerhetsdialogen

Vad är otillåten påverkan?

Otillåten påverkan är en typ av hot och våld och innebär att någon försöker påverka en person att fatta ett visst beslut eller agera på ett visst sätt. Det kan ske genom exempelvis hot, våld, trakasserier, skadegörelse eller mutor. I kommuner och regioner kan exempelvis medarbetare, chefer, handläggare, inspektörer, vårdpersonal och förtroendevalda bli utsatta.

Målet med att någon använder sig av otillåten påverkan skiljer sig beroende på situation, men i huvudsak handlar det om att någon vill få en person som utövar sin tjänst att exempelvis:

  • Ändra ett beslut
  • Avstå från en kontroll eller tillsyn
  • Lämna ut information
  • Hantera ett ärende snabbare
  • Anställa eller anlita någon
  • Ge en person ekonomiska eller andra fördelar
  • Låta bli att rapportera ett missförhållande
  • Fatta beslut som gynnar en viss person eller grupp

Otillåten påverkan kan vara direkt och konkret eller subtil och knappt märkbar. De subtila och knappt märkbara försöken till otillåten påverkan är inte alltid ett tydligt brott, vilket kan göra påverkan svårare att upptäcka.

Exempel på olika former är:

  • Hot, trakasserier och kränkningar, exempelvis att skrämma någon till passivitet genom subtila hot, eller att filma eller fotografera någon utan dess medgivande.
  • Våld och skadegörelse, exempelvis skadegörelse av tjänstefordon eller bostad.
  • Utpressning och korruption, exempelvis erbjudande om pengar, mutor eller gåvor.
  • Jäv, olämpliga relationer och indirekt påverkan, exempelvis försök till vänskapsrelationer eller påverkan via anhöriga.
  • Digital påverkan, exempelvis påtryckningar via sociala medier eller publicering av personuppgifter.

Till att börja med är det bra att skapa en gemensam definition, så alla i organisationen förstår vad som menas med otillåten påverkan. Bestäm vad ni menar med exempelvis:

  • Tydliga hot
  • Subtila påtryckningar
  • Mutor och andra förmåner
  • Olämpliga relationer
  • Digitala påverkansförsök
  • Situationer där medarbetaren börjar självcensurera sig

Gör också otillåten påverkan till en organisationsfråga, alltså inte en fråga där den enskilde medarbetaren förväntas stå emot påtryckningar och göra sitt jobb.

I artikeln ”Otillåten påverkan: så kan kommuner motverka” finns det många tips om hur problemet kan förebyggas.

Du kan läsa mer om hur man kan förebygga otillåten påverkan i Säkerhetsdialogen.

Gå till Säkerhetsdialogen

Vad är en kris på arbetsplatsen?

En kris kan definieras som en oväntad händelse eller situation som hotar grundläggande funktioner och värden. Kriser kommer ofta plötsligt och kännetecknas av en känsla av att situationen är akut. Samtidigt måste snabba beslut fattas, och det kanske inte finns så mycket information om vad det är som har hänt.

En kris kan vara av olika slag och på olika nivåer, från individen till samhällsnivå. Det kan exempelvis handla om olyckor, våldsamma händelser, neddragningar, cyberattacker, långvariga strömavbrott, sociala konflikter, terrorattentat eller pandemier.

Forskning visar att de verksamheter som har ett fungerande arbetsmiljöarbete på plats – med rutiner och samverkan – klarar oförutsedda händelser bättre än de som inte har ordning på sitt arbetsmiljöarbete.

Kriser är till sin natur oförutsägbara, men det finns några generella råd som gör att man har förutsättningar att klara av krisen:

  • Skapa tydlighet i roller och ansvar.
  • Se till att det finns välkända och tydliga rutiner.
  • Öva på olika situationer och scenarier.
  • Dela erfarenheter av hur ni agerar vid kriser och oväntade händelser.
  • Se till att det finns socialt stöd och närvarande ledarskap.
  • Se till att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och en god samverkan på plats.

Du kan läsa mer om detta på sidan Handlingsberedskap, från verktyget Hantera kris och oro.

Läs mer om handlingsberedskap

Verktyg och stöd inom hot, våld och kris

Här hittar du ett antal verktyg som gäller hot, våld och kris. Jobba med dem i samverkan, så har ni bäst chans att uppnå goda resultat!

Verktyg från andra än Suntarbetsliv

Här hittar du verktyg från andra organisationer, som ett komplement till Suntarbetslivs eget utbud.

Använd checklistor och skyddsronder

Här hittar du checklistor inom området hot och våld som kan används vid skyddsronder. De bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Gå igenom checklistorna i samverkan för bäst resultat!

Samlingssidan för skyddsronder och checklistor

Fler skyddsronder och checklistor om hot, våld och kris hittar du här!

Skyddsronder och checklistor