En bra säkerhetskultur på jobbet borde bygga på samspelet mellan människa, teknik och organisation – MTO. Modellen går att använda inom vård och omsorg, lika väl som på kärnkraftverk.
Kan det finnas någon likhet mellan säkerhetstänket på ett kärnkraftverk och ett äldreboende? Absolut, menar Marcus Arvidsson, konsult, beteendevetare och forskare.
– Det spelar ingen roll om du har bra tekniska hjälpmedel, om du inte har utbildning eller kunskap för att använda dem. Du behöver också till exempel arbetstider som gör att du hinner återhämta dig mellan arbetspassen, och en ledning som gjort tydligt för dig vad som förväntas av dig, och vad ditt och andras ansvar är. Alla de här faktorerna påverkar dig i arbetet, och det gäller på alla jobb.
– MTO-perspektivet, eller systemperspektivet, är en förutsättning för att du ska kunna göra en bra riskbedömning på jobbet, om du vill identifiera alla möjliga orsaker till risker.
MTO ger helhetsbild
Marcus Arvidsson har gjort många säkerhetsanalyser med utgångspunkt i MTO-perspektivet, mest för så kallade säkerhetskritiska verksamheter som kärnkraft och flyg. Han och två kollegor har också använt MTO-perspektivet i ett forskningsprojekt om risker för anställda och patienter, när patienter ska strålas på sjukhus. Det var Strålsäkerhetsmyndigheten som beställde projektet av dem, och kartläggningen av risker genomfördes på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Vi gick igenom hela processen från remiss till när patienten blir utskriven. Det är många personalgrupper inblandade, många moment där information ska överlämnas och mycket teknik som ska fungera säkert. Det är lätt att det blir fel någonstans på vägen.
Identifierar högriskmoment
Marcus Arvidsson och hans kollegor gjorde en så kallad uppgiftsanalys och undersökte i detalj riskerna vid varje moment. Därefter klassade de varje risk utifrån sannolikheten att den kunde hända, och vad som kunde bli de möjliga konsekvenserna av händelsen. Och de gjorde det utifrån MTO – människa, teknik och organisation.
De moment som både hade hög sannolikhet för att något kunde hända, och där ett fel fick stora konsekvenser, klassades som högriskmoment.
Det är samma metod de använder sig av när de arbetar med riskanalyser på till exempel kärnkraftverk eller inom flyget. Men MTO går lika bra att använda i verksamheter som vård, skola eller omsorg. Och det behöver inte handla om fysiska risker, utan kan lika gärna gälla den psykosociala arbetsmiljön.
Hur skulle man kunna använda MTO För att riskbedöma arbetet på ett äldreboende?
– Man skulle kunna titta på varje moment för sig, till exempel hur det går till att duscha en boende. Vad finns det för hjälpmedel? Vad har personalen för utbildning att använda hjälpmedlen? Hur mycket tid finns för att duscha personen, och vad är inställningen hos personalgruppen och ledningen till vikten av ett bra bemötande, jämfört med att bli färdig snabbt? Allt det kan vägas in vid en riskbedömning med hjälp av MTO, säger Marcus Arvidsson.
Han fortsätter och sammanfattar:
– I grunden handlar det om att personalen får rätt förutsättningar att göra ett bra och säkert arbete.
Lästips
Så här använde Marcus Arvidsson och hans kollegor MTO, när de analyserade risker vid strålbehandling på ett sjukhus.
Läs mer och ladda ner rapporten.