Unga vårdanställda möter många känslor på jobbet, från både patienter och anhöriga. De behöver också hantera alla sina egna känslor. Nu tar forskare reda på mer om detta – och tipsar om hur ni gemensamt på arbetsplatsen kan ta er an höga emotionella krav.
En anhörig som bryter ihop. En smärtpåverkad patient som fäktar med armarna och skriker ilsket. Eller att behöva ge ett mycket svårt besked till en sjuk människa. Det är exempel på situationer när vårdanställda möter starka känslor i arbetet. Det kan också handla om att man känner sig otillräcklig eller blir starkt berörd.
Nu är forskare i full färd med att undersöka hur det står till med känslomässiga, emotionella, krav hos unga vårdanställda, till exempel undersköterskor, sjuksköterskor och läkare.
Vi vill hjälpa verksamheter att ta hand om yngre medarbetare och deras utmaningar.
Magnus Åkerström, docent och forskningsledare på ISM
Behövs mer kunskap om emotionella krav
Forskarna ska ta reda på vad de emotionella kraven består av, hur de påverkar yngre vårdanställda och vad organisationen kan göra för att förebygga den här sortens arbetsbelastning.
Med unga vårdanställda menas i det här sammanhanget vårdanställda med upp till fem år i vårdyrket.
– Vi vill hjälpa verksamheter att ta hand om yngre medarbetare och deras utmaningar.
Det säger Magnus Åkerström, docent och forskningsledare vid Institutet för stressmedicin, ISM. Under 2026 driver han och forskarkollegor i Danmark, där emotionella krav sedan tidigare är ett aktivt forskningsområde, och Norge ett gemensamt projekt. Det handlar om just emotionella krav hos unga vårdanställda.
Prata om emotionella krav på arbetsplatsen på samma sätt som ni pratar om arbetsmängd.
Mycket känslor på jobbet att hantera
Det här är några exempel på situationer när vårdanställda kan uppleva höga emotionella krav:
- möter patienter i svåra situationer
- hanterar oro och starka känslor
- fattar beslut som påverkar människors liv
Särskilt tufft i början av yrkeslivet
Tidigare forskning har visat att känslomässiga krav hos vårdanställda upplevs olika beroende på hur lång erfarenhet man har i yrket. Då har erfarna medarbetare i intervjuer berättat att de med tiden lärt sig att hantera emotionella krav. Det ger en vink om att emotionella krav är en större utmaning för yngre än mer erfarna.
Ska intervjua unga vårdanställda
Därför ska forskarna nu särskilt intervjua yngre vårdanställda. Intervjuerna gör de för att förstå mer om
- vilka situationer som upplevs som mest belastande
- hur unga medarbetare hanterar de situationerna
- vilka stöd som finns på arbetsplatsen.
Prata om emotionella krav
Ett visst mått av emotionella krav är en given del av att arbeta i vården, och så behöver det vara, fortsätter Magnus Åkerström.
– Vad vore vården om den fungerade som ett känslolöst löpande band inom industrin? En sådan vård vill ingen ha.
Men emotionella krav ses ibland som något man bara måste acceptera i vissa yrken. Många har uppfattningen att det “hör till jobbet”. Han håller inte med.
– Emotionella krav går inte att få bort helt från vården – men de behöver hanteras på ett hållbart sätt.
Normalisera inte den här sortens problem i arbetsmiljön, fortsätter han.
– Prata om emotionella krav på arbetsplatsen på samma sätt som ni pratar om arbetsmängd.
Organisationen spelar en viktig roll
Individen behöver rustas att hantera emotionella krav, men organisationen spelar huvudrollen för att få ned de höga emotionella kraven.
– Gör inte emotionella krav till en individfråga, utan jobba på flera fronter samtidigt. Organisationen behöver också ha strategier för hur man hanterar frågan på strukturell nivå.
Därför vill forskarna undersöka hur man kan arbeta mer förebyggande mot höga emotionella krav. De vill få fram vad organisationer kan göra för att stötta personalen. Det handlar om frågor som
- hur arbetet organiseras
- stöd från chefer och kollegor
- hur svåra situationer följs upp i arbetsgruppen.
Förebygg höga känslomässiga krav – få personal som mår bra
Att ta reda på mer om hur man kan mäta, undersöka och åtgärda emotionella krav är också en fråga om jämställdhet, anser Magnus Åkerström.
– Vi behöver skaffa mer kunskap och verktyg att förebygga och mäta emotionella krav för kvinnodominerade grupper.
Då har man kommit betydligt längre när det gäller mer manligt kodad arbetsbelastning, som är lättare att mäta, fortsätter han. Det kan handla om kemiska ämnen, tunga lyft, vibrationer och buller.
Det finns också ett större samhällsperspektiv på varför den här sortens kunskap behövs: många unga kvinnor lider av psykisk ohälsa, och det är en vanlig orsak till sjukskrivningar hos unga.
En arbetsmiljö där unga mår bra och trivs bidrar till att vården kan behålla personal och får lättare att rekrytera fler unga. Det kan också bidra till färre sjukskrivningar.
”Förbered studenterna så mycket som möjligt”
Forskarna kommer också att försöka få in de nya kunskaperna i utbildningar där det passar.
– Vi vill diskutera med de som håller i utbildningarna om hur de kan förbereda studenterna så mycket som möjligt inför den här typen av krav i vårdyrken.
Börja prata om känslomässiga krav på jobbet
Tips på frågor att diskutera:
- Vilka situationer i arbetet upplever vi som känslomässigt svåra?
- Vad hjälper oss att hantera dem?
- Finns det situationer där vi behöver mer stöd?
- Vad kan vi göra tillsammans på arbetsplatsen?
Ni kan också lyfta frågan i det systematiska arbetsmiljöarbetet och samverkan.
