Psykiska diagnoser är en stor anledning till sjukskrivningar, framför allt bland kvinnor. En sak som påverkar hur du mår är hur du ser på din egen status. Sådant som yrkesroll och anställningstrygghet har stor betydelse – särskilt för unga kvinnor.
Psykiska diagnoser som stress och depression är några av de vanligaste orsakerna till långa sjukskrivningar – och värst drabbade är kvinnor. Störst risk har kvinnor mellan 36 och 45, men även åldersgrupperna under och över är hårt drabbade.
Bland kvinnor mellan 16 och 35 år står psykiska diagnoser för 53 procent av de långa sjukskrivningarna.
Det berättar Elin Henriksson, analytiker på Afa Försäkring, under ett seminarium med titeln ”Psykisk ohälsa bland unga kvinnor i arbetslivet”.
Därför är unga kvinnor extra sårbara
På samma seminarium berättade Anna Nyberg, docent i psykologi, om nyligen avslutad forskning på samma tema. I olika delstudier har hon och forskarkollegorna studerat psykisk ohälsa bland unga kvinnor.
Det finns begränsad kunskap om just unga i arbetslivet, berättar hon:
– I den här fasen av livet händer det mycket. Man ska starta sin karriär och etablera sig på arbetsmarknaden, kanske bilda familj och komma in på bostadsmarknaden.
Så påverkar jobbet hur man ser på sin egen status
I en av delstudierna har forskarna använt data från en stor arbetsmiljöstudie vid namn SLOSH, där forskare har samlat registerdata och enkätsvar sedan många år tillbaka.
Genom att titta på svaren från den här studien ville Anna Nyberg bland annat undersöka vad som gör att man upplever hög eller låg social status – och ifall det hänger ihop med hur man mår.
Forskarna undersökte bland annat ålder, utbildning och familjesituation. Men för unga kvinnor var det en faktor som påverkade mer än allt annat: yrkesposition.
– För unga kvinnor var det bara yrkesposition som hade betydelse för hur de skattade sig själva på en social stege. Så vi ser att vilket yrke de har, och hur de klassificerar sig själva i en yrkesmässig hierarki, har väldigt stor betydelse för hur de ser på sig själva och sin egen status.
Även förändring i yrkesposition påverkar: att ha blivit befordrad de senaste två åren gör till exempel att man ser betydligt bättre på sin egen status.
Bra social status ger bättre mående
Och för att se hur det påverkade ens mående tittade de på förändringar. Mår man bättre om ens sociala status förbättras, och vice versa?
– Ja, vi kunde se att en ökning av social status hade ett samband med en minskning av depressiva symptom, och att sambandet var starkast bland unga kvinnor.
För att komplettera gjorde forskarna också en intervjustudie med 15 kvinnor mellan 25 och 35. Även här kom det fram att det var positivt för den upplevda sociala statusen att ha bra jobb – och även att ha bra arbetsvillkor, såsom lång semester.
.
Trygga anställningar minskar risken för ohälsa
I ytterligare en delstudie tittade forskarna återigen på SLOSH, för att undersöka anställningstrygghet. Hur trygga känner sig olika personer på arbetsmarknaden, och hur påverkar det ens mående?
– Unga arbetstagare rapporterade mer anställningsotrygghet än äldre, och det hade ett ganska starkt samband med depressiva symptom.
Bygg trygga grupper och öka medarbetarnas status
Vad kan då arbetsgivare ta med sig ifrån de här studierna?
Att skapa trygga anställningar, bra arbetsvillkor och goda arbetsrelationer kan påverka hur medarbetare ser på sin egen status – och därmed hur de mår.
– Se och uppmärksamma alla medarbetare, och visa att de bidrar. Det är viktigt att bli sedd, och att man känner att man har en viktig roll. Det är också viktigt med goda arbetsvillkor – för det skapar också en känsla av högre status hos medarbetaren.
Hur ser arbetsvillkoren ut hos er?
Använd verktyget Vår arbetsmiljö för att kartlägga vad som fungerar bra i er arbetsmiljö, och vad som behöver förbättras.
Här får ni tillsammans ta ställning till påståenden som:
- Vi har oftast möjlighet att ta de pauser som behövs under och mellan arbetspass.
- Vi har väl fungerande it-system som stödjer det arbete vi utför.
- Vi har gemensamma rutiner som gör att arbetet fungerar smidigt.
- Samarbetet mellan olika roller och yrkesgrupper fungerar bra i vår verksamhet.
- Vi är bra på att lyssna på varandra och komma på gemensamma lösningar.
Utifrån er kartläggning får ni sedan prioritera vad ni vill jobba vidare med och skapa en plan för uppföljning.
