Med ett bättre arbetsklimat i tandvårdskliniken blir lagningarna mer hållbara. Den hypotesen testar Hanne Berthelsen, forskare på Malmö högskola och från början själv tandläkare.
‒ Det är många små delmoment som ska fungera för att en fyllning ska få bra kvalitet, säger hon.
Hanne Berthelsen är knuten till odontologiska fakulteten vid Malmö högskola och forskar sedan några år om arbetsmiljö vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA). Hon har bland annat undersökt socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö. Nu handlar det om den organisatoriska och sociala arbetsmiljöns betydelse för kvaliteten i tandvården.
Samkör register
Hanne Berthelsen och hennes forskarkollegor ska samköra olika informationssystem. Det är dels ett nationellt kvalitetsregister för karies, där det går att följa en viss lagning under flera år och se om den bytts ut i förtid. Dels är det enkätsystemet Copsoq som används för att mäta den psykosociala arbetsmiljön.
Ungefär 1 500 personer vid 100 folktandvårdskliniker ingår i det treåriga projektet. Det är kliniker i Dalarna, Uppsala, Örebro och Blekinge.
‒ Vi vet att det kan vara stora skillnader i kvalitet mellan olika kliniker. Vi är inte ute efter enskilda tandläkare eller kliniker utan vill försöka påvisa sambandet mellan hur man ordnar arbetsmiljön och vilket resultat det troligen har på lagningar, säger Hanne Berthelsen.
Stressad arbetsgrupp jobbar sämre
En mindre stressad arbetsgrupp kan tänkas göra att lagningarna blir bättre, menar hon. Hon beskriver tandvård som en delikat kombination av teknik, hantverk och relationsbyggande. Även patienten blir en medspelare.
‒ Varje delmoment i behandlingen har betydelse för hur det ska lyckas att göra en fyllning med god hållbarhet. Stress i personalgruppen kan resultera i många små fel. En patient som upplever att personalen är anspänd kan bli lite stramare i musklerna, få mer salivutsöndring och annat som påverkar kvaliteten.
Bra arbetsklimat ger hållbarhet
Tandvården försöker i stor utsträckning klara ekonomin genom hög genomströmning.
‒ Men om personalen mår bra så blir kanske personalomsättningen och sjukfrånvaron mindre och det blir lättare att rekrytera. Det är ett annat sätt att tänka ekonomisk hållbarhet, att satsa på personalens villkor, säger Hanne Berthelsen.
Copsoq-enkäterna används i ett 20-tal länder för att undersöka arbetsmiljörisker och utveckla organisationer. Hanne Berthelsen ingår i Copsoqs internationella ledningsgrupp. Exempel på enkäter finns på organisationens hemsida, copsoq.se.
Vill påverka politiker
Hanne Berthelsen hoppas få fram resultat som kan påverka politiker och ledning att se till att personalen har tillräckligt med tid och resurser för att kunna skapa ett gott arbetsklimat. Det skulle både de, patienterna och samhället tjäna på, menar hon.
‒ Patienter som inte upplever att de fått bra vård kan komma tillbaka och vara mer aggressiva och krävande. Att gå till tandläkaren kan vara förknippat med ångest, tandvård handlar om en relation som man bygger upp över tid.
‒ Att skapa en god relation snabbt med många människor under en dag är också ett ”hantverk”, det betyder mycket i vilket klimat du ska göra det.
Bra samvete ger bättre sömn
Tandläkare, sköterskor och tandhygienister som får bra återkoppling från patienterna, som jobbar bra tillsammans och tycker att de gör ett jobb med kvalitet känner meningsfullhet, de somnar med gott samvete på kvällarna och mår bra av jobbet, menar Hanne Berthelsen.
Tidigare forskning visar att friskfaktorer för arbetsmiljön bland annat är att känna respekt och tillit från arbetskamrater och chefer, att få uppskattning och känna sig rättvist behandlad.
‒ Vi förväntar oss att de friskfaktorerna har betydelse även inom tandvården, säger Hanne Berthelsen.