Personcentrerad vård gör att personalen upplever mer stöd från arbetskamrater och ledning. De uppskattar också att kunna göra ett bra jobb. Det visar ett forskningsprojekt på Umeå universitet.
Personcentrering inom vården är ingen ny företeelse. I ett antal år nu har det införts på vårdavdelningar och inom omsorgen runt om i landet. En hel del forskning har gjorts för att förstå effekterna av detta arbetssätt, men mest på hur den påverkar patienterna och vårdens kvalité.
— Väldigt lite har gjorts för att förstå hur personcentrerad vård påverkar personalens arbetsmiljö, säger Karin Sjögren, forskare vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet.
Bakgrunden till forskningsprojektet är att Socialstyrelsen sedan sex år tillbaka i sina riktlinjer säger att vård och omsorg för personer med demenssjukdom ska bygga på personcentrerad vård.
— Det finns inte mycket stöd i forskningen för att personcentrerad vård är bra ur ett arbetsmiljöperspektiv, och det ville vi undersöka, säger Karin Sjögren.
Personalen stöttar varandra
Forskningsstudien bygger på en enkät som skickades ut till demensboenden över hela landet. Totalt ingick 156 boenden i studien och 1169 personer i personalen svarade. De flesta som ingick i studien var undersköterskor.
De anställda fick svara på frågor som rörde psykosocialt klimat på boendet, jobbtillfredsställelse, arbetsbelastning och så kallad samvetsstress som är den stress personalen kan känna på grund av dåligt samvete.
— Vi såg att på enheter där de jobbade personcentrerat upplevde personalen mer stöd från arbetskamrater och ledning. Detta är sådant som hör ihop med det psykosociala klimatet på arbetsplatsen. Att bli sedd, bekräftad och välkomnad ökar välmåendet, säger Karin Sjögren.
Mindre samvetsstress
Samvetsstressen och arbetsbelastningen var också lägre på de demensboenden där de jobbade mer personcentrerat. En annan sak som var tydlig var att personalen kände en högre tillfredsställelse med jobbet.
Studien visar alltså att personcentrerad vård tycks ha ett samband med god arbetsmiljö. Men är det helt givet att en arbetsplats förbättrar arbetsmiljön om detta vårdsätt införs?
— Om det alltid går att räkna med att få så här goda resultat på demensboenden som jobbar personcentrerat kan inte studien säga. Men som en allmän fundering kan man tänka sig att vård som utgår ifrån individen leder till att den boende blir mer nöjd, och med det kommer tillfredsställelsen av att göra ett gott jobb för personalen.
I begreppet personcentrerad vård ingår att patienten eller den boende behandlas och betraktas som en person, inte bara någon som ska vårdas. Men kan det även betyda att personalen också betraktas som en person och inte enbart som sin yrkesroll som sjuksköterska, eller undersköterska och att dess hela kompetens tas till vara? Det tror Karin Sjögren.
— Studiens goda resultat vad gäller den psykosociala miljön kan tyda på det. Men vi behöver forskning som går på djupet för att förstå bättre hur det hänger ihop. Just nu pågår flera studier för att kartlägga ännu mer hur personcentrerad vård påverkar arbetsmiljön.
