Resultaten från studien visar att man behöver tänka om när det gäller träning på arbetstid, menar en av forskarna bakom studien.

Foto: Matton/Juice Images

Effektivare medarbetare med träning på arbetstid

Obligatorisk träning på jobbet kan leda till att personalen utför sina arbetsuppgifter på kortare tid. Det visar att det är möjligt att se träning som en vinst, enligt forskning från Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.

Forskarna har följt 200 anställda på Folktandvården i Stockholm som har fysisk aktivitet på arbetsschemat. Idén att införa träning på jobbet kom upp vid en arbetsmiljöundersökning bland de anställda. Eftersom arbetet inom tandvården kan vara fysiskt belastande efterfrågade personalen träning på arbetstid. Motiveringen var att det behövdes för att de skulle klara av sitt jobb. Frågan togs upp till diskussion och det togs beslut om att träningen skulle vara obligatorisk.

Upplevde att arbetsförmågan blev bättre

I den första etappen av studien, som var klar 2008, undersökte man vilken effekt träningen hade på individnivå. Det visade sig att sjukfrånvaron sjönk med 21 procent på de studerade arbetsplatserna. I etapp två har man tittat på vilka effekter träningen har haft på organisatorisk nivå. Man har framför allt tittat på produktiviteten, det vill säga hur mycket personalen producerar i förhållande till den tid som de lägger ned i arbetet. Frågan forskarna ville ha svar på om produktiviteten har minskat, ökat eller förblivit densamma i och med att träningen infördes.

– Det visade sig att arbetsgrupperna kunde bibehålla eller till och med öka antalet behandlade patienter jämfört med motsvarande period året innan. Det trots att de hade färre arbetstimmar, säger Ulrika von Thiele Schwarz, forskare i psykologi på Stockholms Universitet, som ansvarar för studien.

Känsla av ökad arbetsförmåga efter träning

I studien ingick två kontrollgrupper. En grupp fick inte träning, utan arbetstidsförkortning istället. En annan grupp fick varken träning eller arbetstidsförkortning. Jämförelserna mellan grupperna visade att både de som fick träning och de som fick arbetstidsförkortning blev mer produktiva. Men träningsgruppen visade på ytterligare positiva effekter som inte fanns i någon av de andra grupperna. De upplevde själva att de åstadkom mer på jobbet och hade högre arbetsförmåga.

De flesta var positiva till träningen

Vilka faktorer som bidragit till det positiva resultatet är svårt att avgöra, menar Ulrika von Thiele Schwarz. Att träningen var obligatorisk har förmodligen stor betydelse.

– Det är klart att vinsten för arbetsgivaren blir större eftersom även personal som vanligtvis inte tränar deltog. De personerna har ju förmodligen haft störst nytta av aktiviteterna, säger Ulrika von Thiele Schwarz.

Att man diskuterade den etiska aspekten av att tvinga anställda till träning innan aktiviteterna startade kan också ha betydelse.

– Det finns ju inget givet svar på vad arbetsgivaren har rätt att kräva när det gäller hälsa. Men efter diskussionen var majoriteten positiv till träningen och det är klart att det påverkar effekterna.

Enligt Ulrika von Thiele Schwarz kan känslan av ökad arbetsförmåga ha att göra med den omedelbara effekten efter träning. Det vill säga ett allmänt välbefinnande som även påverkar hur man tar sig an sina arbetsuppgifter.

Nytt sätt att se på kostnader behövs

Att satsningen ledde till både ökad produktivitet och bättre självskattad arbetsförmåga tror Ulrika von Thiele Schwarz beror på flera saker. Den lägre sjukfrånvaron frigjorde mer tid än tidigare till att utföra arbetsuppgifterna om man slår ut det på hela arbetsgruppen.

– Det kan också vara så att man ville vara mer effektiv när man väl var på plats på jobbet, säger Ulrika von Thiele Schwarz.

Hon menar att resultatet är så intressant därför att det visar att man kanske behöver utforma nya ekonomiska modeller för att titta på kostnader. – Studien visar ju att det inte alls är självklart att se träning på arbetstid som en kostnad.

Ulrika von Thiele Schwarz menar att man vanligtvis räknar ut utgiften för en aktivitet som tar tid från arbetsuppgifterna genom att titta på hur stor lönekostnaden är för tidsåtgången.

– Den här studien visar att det är möjligt att få ut lika mycket, eller mer, produktion, och dessutom få positiva effekter på hälsan. Kanske ska man tänka om och se tidsbortfallet som en investering som ger vinst.

Text: Cecilia Elander, 26 mars 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...