Utbildningsmiljön blir tryggare när en skola skapar rum för möten utanför klassrummen – och personalen ser det som sitt uppdrag att bygga relationer med eleverna. Det visar en studie, där forskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs har följt en ombyggd högstadieskola på en mindre ort i Mellansverige.
När man byggde om högstadieskolan var ett av målen att skapa en tryggare utbildningsmiljö och förebygga hot, våld och kränkningar. I forskningsprojektet ”Att förebygga hot och våld i skolan genom hållbara relationer – en studie av lärares relationsarbete i skolans mellanrum” ville Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle, ta reda på var, när och hur man skapar de goda relationerna.
Det finns en lång tradition på den studerade skolan när det gäller att bygga relationer i och utanför klassrummen. I skolan finns det utrymmen utanför klassrummen, som forskarna beskriver som skolans mellanrum, som underlättar kontakten både mellan eleverna och mellan eleverna och personalen.
Glasade väggar i gemensamma utrymmen gör elever och skolpersonal mer synliga för varandra.
Bättre fysisk utformning
De glasade väggarna i gemensamma utrymmen som korridorer, trapphus och kapprum gör elever och skolpersonal mer synliga för varandra. Från arbetsrummen, som ligger nära klassrummen och grupprummen, kan lärarna överblicka stora delar av skolområdet. Från skolvärdens kontor vetter fönstren ut mot huvudentrén, korridoren och skolgården.
Skolan, som har cirka 300 elever, har delat upp klasserna i team, med fyra klasser per team. Genom ombyggnaden fick varje team också sin egen ingång. Det har lett till att trängseln och risken för konflikter mellan eleverna har minskat.
Varje team har dessutom ett eget allrum med soffor där eleverna kan vistas under rasterna. Här kan elever och lärare mötas på ett annat sätt än i klassrummet eller i korridoren. I den gemensamma lobbyn finns flera av skolans stödfunktioner som skolsköterskan, skolvärden och studievägledaren.
Men enbart arkitekturen hjälper inte, om personalen inte ser det som sitt uppdrag att lära känna eleverna, poängterar Anneli Frelin.
– Skolans design ger förutsättningarna, men de som arbetar där behöver också använda dem och ha förutsättningar att göra det.
Kartlägg otrygga platser
Forskarna lät eleverna i årskurs nio markera trygga och otrygga platser på en planritning över skolan. Det fanns relativt få utrymmen där de kände sig otrygga. Personalen var medveten om vilka platser det handlade om. Ibland kunde de till exempel låsa en obevakad korridor för att undvika otrygga situationer.
När de frågade skolans personal om var de trodde att eleverna kände sig trygga och otrygga, hade många en ganska tydlig bild, men ingen visste allt.
– Men när vi räknar in hela personalen från rektorn till den som städar på entreprenad, så täcker de in alla platser som eleverna hade markerat, säger Jan Grannäs.
Många yrkesgrupper viktiga
I studien om att förebygga hot och våld i skolan var forskarna till en början inställda på att studera relationen mellan lärare och elever. Men under fältarbetet insåg de att det fanns väldigt många andra yrkesgrupper i skolans mellanrum som var öppna för att bygga relationer med eleverna. Då började de att studera utbildningsmiljön som en ekologi istället.
Det visade sig att kommunikationen mellan de olika yrkesgrupperna fungerade väl. Den flexibla organisationen ledde till att medarbetarna ibland täckte upp på varandras områden och gick något utanför sina formella uppdrag för att arbetet skulle fungera smidigt.
Exempelvis kunde en lärare få i uppdrag att stötta en elev som man hade en god relation till, även om man inte råkade ha eleven i just det ämnet där hen behövde stöd. Studie- och yrkesvägledaren satt i ledningsgruppen och åt även lunch med kostpersonalen. På det sättet kunde information spridas informellt och problem fångas upp i ett tidigt skede.
Närvarande ledarskap
De bägge forskarna poängterar också hur viktig skolledarnas roll är för att skapa en trygg skola och förebygga hot och våld i skolan. De ska se till att personerna och kompetenserna på skolan kompletterar varandra på ett bra sätt.
På skolan som forskarna studerade var rektorn en närvarande ledare, som uppmuntrade sin personal, inte minst när bilden av skolan var negativ i de lokala medierna, det handlade om dålig placering i skolrankningen.
Skolvärden var en nyckelperson på skolan.
– Den här skolan hade gjort en vändning, det hade varit en dålig miljö: delvis stökigt, delvis nedsliten miljö. Men nu hade det vänt och de var inne i en positiv trend.
Rektorn anställde personal som skulle se till elevernas behov utanför klassrummet, som till exempel skolvärden som var en nyckelperson på skolan. Och hon kunde agera utifrån de behov som uppstod på skolan. Vid en större konflikt kunde rektorn också ta in en vikarie, så att den lärare som ansågs mest lämpad fick tid att arbeta med konflikten.
Relationer tar tid att bygga upp
– Vår studie visar hur viktigt det är att tänka på skolan som en ekologi där alla delar är beroende av varandra i olika grad. Det handlar om att tänka i termer av funktion och relation. I en organisation kan ju olika personer ha olika funktioner, men det spelar också roll vilka relationer de har med varandra och även med eleverna. Kvaliteten på relationerna har betydelse för en god utbildningsmiljö, inte bara i klassrummet utan också utanför klassrummet, säger Jan Grannäs.
Anneli Frelin ger ett exempel:
– Man kan byta ut en funktion och rita om organisationsscheman på en dag, men det tar tid att bygga upp relationer mellan ledning och lärare, mellan lärare och elever, mellan elever och mellan lärare.
Därför, menar Jan Grannäs, är det olyckligt när till exempel lokalvården och vaktmästarsysslorna läggs ut på anbud och när personalen inte längre hör till skolan eller finns där lika ofta.
Stödfunktioner förbättrar arbetsmiljön
– Om vi ser arbetsmiljön som en ekologi, så måste man tänka på fler funktioner än lärarnas. En välfungerande stödstruktur i form av exempelvis skolvärdar och cafévärdar, coacher, kuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer borde också leda till att lärarna får mer tid att undervisa och därmed också en bättre arbetsmiljö för dem, säger Jan Grannäs.
Anneli Frelin berättar om när ledningen drog in skolvärdens tjänst för att spara pengar. Både lärare och elever protesterade, så till slut fick man återanställa samma person.
– När en skola står inför stora besparingar som innebär personalomflyttningar, så rubbar man skolans ekologi. Obalanser kan innebära stora kostnader i det långsiktiga perspektivet och det tycker jag att man ska ta med i beräkningarna. Kanske blir det inte ens en besparing, säger hon.