De största problemen är ovidkommande prat och telefonsignaler. Hur mycket detta drabbar beror på situationen och individen, om man trött och irriterad eller pigg och glad, säger Helena Jahncke.

De största problemen är ovidkommande prat och telefonsignaler. Hur mycket detta drabbar beror på situationen och individen, om man trött och irriterad eller pigg och glad, säger Helena Jahncke.

Foto: Christian Höijer/Sveriges Radio Gävleborg

Vi jobbar och mår sämre av andras tal i öppna kontor

– I bullriga kontorslandskap minskar vår arbetsförmåga, därför att vi tappar koncentrationen och blir trötta när vi hör andras tal, säger arbetsmiljöforskaren Helena Jahncke.

För några år sedan disputerade hon med en avhandling (som går att ladda ner här). Den bygger på tre delstudier, där hon utsatte försökspersoner i ett laboratorium för inspelat ljud med prat, som liknade det som man hör i kontorslandskap. En annan grupp arbetade under tystare ljudförhållanden, som om man satt upp väggar. Försökspersoner fick sedan utföra uppgifter med krav på minne och koncentration (kognitiv prestation). Det handlade om att söka information i tabeller, minnas information, hitta och skriva ord, och räkna. Deltagarna fick svara på frågor om hur trötta och motiverade de kände sig, och så mätte man stresshormoner i urin– och salivprover.

Resultaten, i extremkort sammanfattning, visade att de bullerutsatta
blev mer trötta, mindre motiverade , och presterade sämre. Det fanns samband mellan hur väl man kunde höra vad som sades, och hur man presterade i olika typer av uppgifter som man skulle lösa. Personer med hörselnedsättning blev mer påverkade än normalhörande.

Lättare uthärda med kontroll över ljudkällan

– Förespråkarna för kontorslandskap säger att dessa skapar en bättre kommunikation mellan medarbetarna. Men det finns forskningsstudier som visar att anställda tycker det är mindre viktigt hur lätt de kan kommunicera med kollegor, jämfört med andra miljöfaktorer på arbetsplatsen. Man är inte alltid mer nöjd i kontorslandskap jämfört med enskilda rum med hur lätt det är att prata med varandra, säger Helena Jahncke. En studie visade att den eventuella positiva effekten man får av lättare samspel är så liten, att nackdelarna väger tyngre, särskilt när det gäller den akustiska miljön. Man kan inte bara ta det som en självklarhet att det automatiskt blir bättre kommunikation i kontorslandskap.

– Kontorslandskap ser olika ut, men det är vanligt att man får en försämrad akustisk arbetsmiljö, där vi tvingas höra det vi inte vill höra, och får svårare att arbeta. De största problemen är ovidkommande prat och telefonsignaler. Hur mycket detta drabbar beror på situationen, exempelvis arbetsuppgiften, och individen, om man är trött och irriterad , och vilken arbetsminneskapacitet man har, säger Helena Jahncke .

 …vi tvingas höra det vi inte vill höra, och får svårare att arbeta

Ljud stör på två sätt:

  •  Plötsliga och oförutsägbara ljud fångar uppmärksamheten så att du tappar tråden.
  •  När du använder likartade processer samtidigt, till exempel om du ska bearbeta text du läser och prat du hör, uppstår en krock i din hjärna.

Forskarna tror att det är en kombination av dessa två sätt att störa, som försvårar arbetet.

– Det är lättare att uthärda störande ljud när man upplever att man har kontroll över ljudkällan. I en gammal klassisk forskningsstudie av buller fick hälften en stoppknapp för ljudet, och de upplevde sig mindre störda, även om de inte använde den, berättar Helena Jahncke.

Känslan av kontroll kan vara skälet till att många som lyssnar på musik i hörlurar upplever sig må bättre, trots att forskningsstudierna visar att även musik stör minne och inlärning. Men med musiken styr du över vilket ljud du hör och kan maskera andra ljud.

Pengar i bägge vågskålarna

Tappet i prestation i Helena Jahnckes studier har varierat mellan 2 och 10 procent beroende på uppgift – vad innebär detta i praktiken?

– Om man gör en mycket förenklad kalkyl på den lägsta nivån, två procent, och räknar på 110 anställda som i genomsnitt tjänar 25 000 kronor, motsvarar den minskade prestationen cirka en miljon kronor per år, om man antar att personalen är produktiv åtta timmar per dag, säger Helena Jahncke.

Hon framhåller dock att det är just en förenklad kalkyl och att man kan räkna på olika sätt. Men det ger ändå en viss uppfattning om att det inte bara är de anställdas välmående som ligger i ena vågskålen, och pengar i den andra.

Till detta kommer kostnaderna för sjukfrånvaro. En dansk undersökning visar att anställda som delade rum med fler än sex personer, hade 62 procent fler sjukdagar än personer med egna rum. Man får dock vara försiktig att dra förhastade slutsatser menar Helena Jahncke, eftersom det finns flera tänkbara orsaker utöver bullret, som till exempel att smitta sprids lättare.

Det finns gränsvärden för ljudnivåer som kan skada hörseln, men hittills har Arbetsmiljöverket inte tagit itu med kontorsbullret som stressfaktor och att det kan påverka arbetet. I sin föreskrift om lokaler skriver verket visserligen att man ska ägna detta ”speciell omsorg”, men det finns ingenting om vad denna omsorg ska bestå i, konstaterar hon. Samtidigt möter hon från företag och offentliga arbetsplatser ett växande intresse för kontorens ljudarbetsmiljö:

– Ett företag kom till mig inför en ombyggnad av ett kontor och hade med sig sin arkitekt. Han hade från början bara ritat in ett eller två tysta rum, där anställda kunde dra sig undan för mer koncentrerat arbete. Men med utgångspunkt i de anställdas behov och efter att ha tagit del av forskningsresultaten ritade han en hel länga med tysta rum!

Från laboratoriet ut på fältet

Tillsammans med kollegor på Centrum för belastningsskadeforskning, vid Högskolan i Gävle, ska Helena Jahncke studera vad som händer med bland annat ljudarbetsmiljön i aktivitetsbaserade kontor, där olika delar är anpassade till olika typer av jobb men ingen har en egen arbetsplats. Den studien är bredare än att bara undersöka ljudmiljön och handlar också om hur de anställda mår, hur fysiskt aktiva de är, och vad som händer med ledarskap och produktivitet.

– Vi har inlett ett forskningssamarbete med Trafikverket där vi ska följa deras personal före och efter att de byter från traditionella enskilda rum och kontorslandskap till moderna aktivitetsbaserade kontor runt om i landet, berättar hon. De bygger om och flyttar till nya lokaler sommaren och hösten 2015 och forskarna studerar fyra kontor med sammanlagt cirka 780 anställda.

De anställda kommer att svara på enkäter vid olika tillfällen, första gången innan sommaren 2015 , före flytten. Forskarna följer dessutom mellan 120 och 150 anställda under en tid i deras dagliga arbete, före och efter flytt. De mäter hur mycket personalen går, står och sitter med hjälp av en så kallad accelerometer som de bär på sig, och i en app i mobilen skattar de hur de känner sig.

– På så vis kan vi se vad som händer med dem när de sedan kommer att växla mellan olika typer av rum, förklarar Helena Jahncke. De får också testa sin förmåga att uppfatta och hantera information i olika arbetsmiljöer. Vi har standardiserade kognitiva tester som vi vet är känsliga för ljud som vi använder för att undersöka vilka möjligheter de har att koncentrera sig i olika miljöer.

– Det ska bli spännande med studier utanför laboratoriemiljö, nu är vi ute i fält, och vi följer samma personer under en lång tid. Det här är ett viktigt steg i forskningen om vilka kontorstyper som bäst gynnar fysisk aktivitet, produktivt arbete och god hälsa. Redan våren 2016 kommer vi att ha en hel del att berätta.

Det är ont om forskning om aktivitetsbaserade kontor, men samtidigt med det här projektet genomför forskare i Umeå en liknande studie i Örnsköldsviks kommun – läs intervju med Lisbeth Slunge Järvholm: ”Forskare följer fyrahundra till kommunens nya kontor”.

Inlägg taggat med:

Stresshantering
Ljud
Lokaler
Text: Mats Utbult, 26 maj 2015

Relaterade verktyg

  • Buller

    Trimma din ljudmiljö

Senaste artiklar

De går före med digifysisk vård

Numera är det lugnt i väntrummet på Ringens vårdcentral. Många patienter får istället vård via en chatt - något som har skapat stora förbättringar för både patienter och personal. Det…

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

På jobbet gäller de regler som lagen och arbetsgivaren sätter, och alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Stefan Blomberg, psykolog och forskare är mycket tydlig när han pratar om…

Mät hur ni har det på jobbet

Hur kan man mäta på rätt sätt, och göra förändringar och förbättringar på arbetsplatsen som hör ihop med resultaten av mätningen? Det berättade Dan Hasson om på Gilla Jobbet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...