Allt mer forskning pekar på att fysisk träning är ett effektivt och billigt sätt att komma tillrätta med olika sjukdomar. I boken ”Effekter av fysisk träning på olika sjukdomstillstånd” har fem forskare samlat de senaste årens upptäckter i ämnet.
Att individer som motionerar regelbundet uppvisar större psykiskt välbefinnande än dem som inte motionerar är relativt väldokumenterat.
Den som motionerar regelbundet har en större kapacitet att klara av mental stress genom att få mindre påslag av stresshormoner (kortisol) och mindre ökning av hjärtfrekvens. Men forskningen är inte helt samstämmig inom detta område.
Fysisk träning minskar risken att drabbas av depression och studier pekar på att det kan vara en effektiv form av behandling
Fysisk träning minskar risken att drabbas av depression och studier pekar på att det kan vara en effektiv form av behandling. I ett antal studier har fysisk träning gett lika goda resultat som behandling med läkemedel.
Smärta
Det är väldokumenterat att fysisk träning aktiverar de kroppsegna smärthämmande systemen, men de bakomliggande orsakerna är oklara. Troligen ökar frisättningen av endorfiner, vilket minskar smärtan.
Tidig rörelse är extra viktigt efter alla sorters fysiska skador eftersom fysisk aktivitet ökar tilltron till kroppens rörelseförmåga, vilket minskar risken för långvariga smärtsymptom.
Det är också viktigt att den fysiska träningen individanpassas för de som lider av smärta, eftersom förmågan att träna varierar från person till person.
Immunförsvaret
Måttlig träning leder till en förstärkning av immunförsvaret som sedan återgår till normal aktivitet vid vila. Högintensiv träning ger en kraftigare ökning, men också en dipp efter träningen som ger ett sämre immunförsvar under den efterföljande vilan. Detta är en övergående fas och det är osäkert hur detta påverkar infektionsrisken.
Det finns idag inga entydiga bevis för hur immunförsvaret påverkas av träning, men vissa studier pekar på en positiv effekt på delar av immunförsvaret och minskad infektionsrisk.
Däremot verkar det som om äldre personer får en förstärkning av immunförsvaret av fysisk träning, men ökningen inträffar först efter sex månader för dem som tränar regelbundet.
Cancer
Amerikanska cancerförbundet gick 1996 ut med en rapport som sammanställde aktuell forskning och den visar att fysisk träning tillsammans med hälsosam kosthållning kan verka förebyggande när det gäller bröstcancer och tjocktarmscancer.
Andra cancerformer har inte studerats lika ingående, men det finns studier som pekar på att fysisk träning kan verka förebyggande för prostata- och lungcancer.
Det finns dock inga entydiga bevis på att fysisk träning kan fungera behandlande för en redan utbruten cancer, men den som är fysiskt aktiv har lättare att klara av cancerbehandlingen.
Reumatism
Fysisk träning har också visat sig positiv för patienter med kronisk ledgångsreumatism då det lindrar sjukdomens symptom. Hur träningen påverkar själva sjukdomsförloppet är mindre känt.
Metabola syndromet
Det finns ett antal riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som tillsammans kallas det metabola syndromet. Här ingår insulinresistens som kan leda till typ 2-diabetes, övervikt och högt blodtryck.
Studier visar att det finns tydliga positiva effekter på såväl insulinresistens som högt blodtryck genom fysisk träning.
Att genom träning ändra sin kroppssammansättning, minska andelen fett, utan att förändra vikten kan öka vilometabolismen. En ökad vilometabolism gör att kroppen förbränner mer energi även vid vila. Regelbunden fysisk träning kan också verka aptitminskande.
Under slutet av 80-talet rekommenderades lågintensiv träning för att öka fettförbränningen. Men senare forskning visar att den optimala träningsnivån snarare är medelhög (träning vid 55–72 procent av maxpuls).
Hjärtsjukdom
Under 1900-talet har vila varit den gängse rekommendationen för den som drabbats av hjärtsjukdom. Men under de senaste åren har en revolution skett inom området då det visat sig att fysisk träning är mer effektivt.
Fysisk inaktivitet är en av de starkaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom, möjligen lika stark som rökning. Flera studier visar ett direkt samband mellan ökande fysisk aktivitet och minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Den som ökar sin fysiska aktivitet får också en motsvarande minskning av risken för dödlighet, vilket visar att det aldrig är för sent att börja träna.
För dem som vill minska risken att drabbas lyder träningsrekommendationen att träna två till tre gånger i veckan under 45 minuter på 60–80 procent av maxpuls. Medelintensiv träning med andra ord.
De 30 minuters fysisk aktivitet per dag i form av promenader som ibland rekommenderas är till för dem som ligger i riskzonen för fysisk inaktivitet och de sjukdomar som detta kan leda till. En slags miniminivå.
Lungsjukdom
Patienter som lider av KOL kan genom fysisk träning få ökad syreupptagning. Det kan lindra de besvär som sjukdomen ger då den till stor del drabbar just syreupptagningsförmågan.
Samma sak gäller för den som lider av astma. Syreupptagningsförmågan ökar, vilken är sänkt för den med astma. Dessutom ökar hjärtkärlfunktionen och skelettmuskulaturen tränas vilket minskar ansträngningsnivån för astmapatienten i normala aktiviteter.
Källa: ”Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd”, Sisu idrottsböcker.