Det är få som frivilligt flyttar över från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen och tvärtom. De flesta har inget att vinna på det. Systemen är krångliga och konsekvenserna oöverskådliga. Det framkommer i en rapport som Inspektionen för socialförsäkringar har tagit fram, på uppdrag av Socialförsäkringsutredningen. Den presenterades på ett seminarium hos AFA Försäkring hösten 2013.
– Nu vet vi att flödena är små. Det är viktigt, för det har funnits en spridd uppfattning, både hos politiker och experter, att flödena är stora. Det har drivit på en känsla av att försäkringarna borde harmoniseras, sade Ingemar Eriksson, ny huvudsekreterare i Socialförsäkringsutredningen efter Irène Wennemo, som gästade seminariet.
Förr har det alltid sett likadant ut: när det blev färre arbetslösa blev det fler sjukskrivna, och tvärt om. Men år 2006 bröts det sambandet. Då började arbetslösheten minska, samtidigt som antalet sjukskrivna fortsatte att sjunka i stället för att stiga. Denna utveckling varade ända fram till hösten 2008 då arbetslösheten började stiga, medan de sjukskrivna fortsatte att bli färre.
Samtidigt kom en rad nya regler och reformer både inom sjukförsäkringen och inom arbetslöshetsförsäkringen.
År 2008 kom beslutet om rehabiliteringskedjan, och en bortre tidsgräns för sjukpenning. Möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning försvann också. Arbetslöshetsförsäkringen fick höjda avgifter, möjligheten att beviljas två ersättningsperioderna togs bort, karenstiden förlängdes och det gick inte att vara öppet arbetslös lika länge som förr.
Flöden och drivkrafter
Kristian Persson Kern och Niklas Österlund vid Inspektionen för socialförsäkringar fick i uppdrag av Socialförsäkringsutredningen att ta reda på hur flödet ser ut mellan de olika systemen och vilka drivkrafter det finns för att röra sig mellan dem. De redovisar sin undersökning i rapporten ”Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen”,
De två försäkringarna är i grunden olika, men skyddar den som inte kan försörja sig själv längre, på grund av arbetslöshet eller sjukdom, och fördelar pengar från dem som kan jobba till dem som inte kan.
De två försäkringarna är i grunden olika, men skyddar den som inte kan försörja sig själv längre, på grund av arbetslöshet eller sjukdom
– Det har systemen gemensamt, men det finns stora skillnader i regelverket, berättade Kristian Persson Kern.
I sjukförsäkringen är ersättningen högst 709 kronor per dag sju dagar i veckan, med en karensdag, i arbetslöshetsförsäkringen är maxbeloppet 680 kronor per dag fem dagar i veckan och med sju karensdagar. Det kan bli mellan nio och elva kalenderdagar. Den ena är obligatorisk, den andra delvis frivillig.
I sjukförsäkringen tar man in pengarna via skattsedeln, i arbetslöshetsförsäkringen via skattsedeln och via egen finansiering, som betalas in av medlemmarna. Det finns fler skillnader mellan de två försäkringarna.
– Båda försäkringarna är komplicerade. Konstruktionen skiljer sig åt och det kan ha betydelse för hur de används, trodde Niklas Österlund.
Hinder och drivkrafter
Vinner en arbetslös med nedsatt arbetsförmåga på att sjukanmäla sig när ersättningsdagarna är på väg att ta slut?
Fördelarna är att sjukpenningen ofta är högre om man har låg eller ingen ersättning från a-kassan. Men å andra sidan är karensdagarna många. Det finns dessutom en hel rad andra hinder, som att man måste kunna fastställa sjukpenninggrundande inkomst (SGI). De arbetslösa vet oftast inte att det är möjligt att sjukskriva sig, eller vilka de ekonomiska konsekvenserna blir. Handläggningstiden kan bli lång hos Försäkringskassan. Man förlorar eventuella inkomster från en bisyssla, som man får ha när man är arbetslös.
Dessutom visar analysen att för hälften av dem som övergick från a-kassa till sjukpenning år 2010 var dagpenningen lika stor. De tjänade alltså ingenting på att byta system. Ju närmare de låg maxbeloppet, desto mindre var skillnaden.
– De som hade mest att tjäna på att flytta över var underrepresenterade i det faktiska flödet och det är litet förvånande. Men det visar att det finns hinder och negativa drivkrafter som uppväger de positiva, säger Kristian Persson Kern.
Färre korttidssjukskrivna bland arbetslösa
En drivkraft för en sjukskriven att övergå till a-kassa kan vara att sjukpenningen håller på att ta slut och att man kan komma ifråga för arbetsmarknadspolitiskt stöd i olika former. Hindren är att ersättningen blir den samma, utom för dem med lägst ersättning. Dessutom var den genomsnittliga handläggningstiden hos arbetslöshetskassorna i genomsnitt 60 dagar och kontrollen var större.
– Skillnaderna i systemen gör att man inte frivilligt byter, sade Kristian Persson Kern.
En vanlig dag är det i genomsnitt ungefär 120 000 personer som är sjukskrivna. Antalet arbetslösa, öppet eller i program, är cirka 400 000 personer. I dag är det få arbetslösa som blir sjukskrivna, men den siffran är stigande.
Utredningen visade att en anställd var sjukskriven högst en gång per år, medan de öppet arbetslösa bara stod för 5 promille av alla sjukfallen per år, eller en tiondel av de anställdas sjukfall. De arbetslösa som var i program hade fler sjukskrivningar, drygt hälften jämfört med de anställda år 2010.
– Framför allt var de korta sjukskrivningarna färre bland de arbetslösa. En hypotes är att de öppet arbetslösa upplever att de inte har samma krav på att sjukanmäla sig vid kortare sjukskrivningar, sade Niklas Österlund.
Flest i Fas 3
Det fanns flest sjukskrivna inom Fas 3-programmet, men många finns också inom arbetsmarknadsutbildning och rehab. Inslaget av kontroll ökar vid långtidsarbetslöshet.
När det gäller längden på sjukskrivningarna var arbetslösa genomsnittligt sjukskrivna längre tid än övriga. De var överrepresenterade bland de som var sjukskrivna längre än ett halvår.
År 2008 ökade andelen av tidigare sjukskrivna, som fick ekonomiskt bistånd. Det skedde samtidigt som reglerna ändrades samma år.
– Övergången till arbetslöshet efter 180 dagars sjukskrivning har ökat. Det kan bero på att arbetsförmågan då ska bedömas mot hela arbetsmarknaden. Men det är ändå få, sade Niklas Österlund.
Olika karensdagar käpp i hjulet
Skulle de båda systemen gå att sammanjämka? Antingen måste man gå ifrån variabeln arbetstidsbortfall i det ena systemet, eller inkomstbortfall i det andra för att de två ska kunna mötas, anser de båda utredarna. De olika karensdagarna är en annan käpp i hjulet.
– Man kan fundera i motsatt riktning – hur många sjuka ligger kvar i arbetslöshetssystemet och tickar pengar. Det väcker nya frågor, sade Ingemar Eriksson.
Varje år är det mellan 15 000 och 22 000 personer som lämnar a-kassan och går över till sjukpenning. Det kan jämföras med att det är mellan 45 000 och 60 000 personer som skrivs in vid Arbetsförmedlingen.