Hur har de verksamhetsnära cheferna det i er organisation? Nu finns ett komplett verktyg för att ta reda på det, och jobba systematiskt med deras arbetsmiljö – Chefoskopet.
Att arbeta som chef i en kommun eller region har sina utmaningar. Chefernas arbetssituation påverkar både medarbetarna och verksamheten. Den organisatoriska arbetsmiljön är viktig. En chef som till exempel har stöd i att rekrytera ny personal och att rapportera i olika IT-system – den chefen har mer tid att lyssna på sina medarbetare och utveckla sin verksamhet.
Verktyget Chefoskopet sätter därför fokus på chefers organisatoriska arbetsmiljö. Syftet är att ge dem förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag och samtidigt må bra. Nu har Chefoskopet kompletterats med ett handfast stöd för att kartlägga och analysera de här förutsättningarna.
– Nu finns både en grund för kunskap och insikter, och stöd för en systematisk arbetsprocess, säger Malin Ljungzell, som ansvarat för att ta fram och komplettera verktyget.
Både kunskaper och metoder
Chefoskopet består av två delar, Kunskaper och Metoder. De vänder sig delvis till olika målgrupper.
Nu finns stöd för en systematisk arbetsprocess.
Målgruppen för kunskapsdelen är organisationens högsta ledningsgrupp. Det är de som kan påverka de verksamhetsnära chefernas förutsättningar. Målet med kunskapsdelen är att:
- Få kunskap och begrepp som behövs för att arbeta med chefers organisatoriska förutsättningar
- Skapa samsyn om organisationens syn på chefer, deras uppdrag och roll
- Skapa medvetenhet om ledningens roll i ett utvecklingsarbete med Chefoskopet
Metoddelen vänder sig till den processledare som ska leda utvecklingsarbetet med Chefoskopet. Målet med metoddelen är att:
- Beskriva hur verksamhetsnära chefers organisatoriska förutsättningar ser ut
- Skapa samsyn i organisationen kring den nulägesbild som tas fram
- Skapa ett faktabaserat underlag inför beslut om vad organisationen ska prioritera, åtgärda och följa upp
I metoddelen är både ledningsgruppen och de verksamhetsnära cheferna delaktiga. Här finns stöd för att undersöka chefernas arbetssituation. Tre frågor används vid kartläggningen: Vad gör cheferna? Hur har cheferna det? Hur ser chefernas kommunikationsvägar och stöd ut?
Kartläggningen – ett faktaunderlag
Kartläggningen görs med hjälp av bland annat enkäter, loggböcker och uppföljande analysmöten i smågrupper. I de mötena deltar de verksamhetsnära chefer 
som kartläggningen gäller, och deras närmaste chef.
Kartläggningens resultat får sedan ledningsgruppen ta del av. Det är tänkt att bli det faktaunderlag som ledningsgruppen kan utgå ifrån när de ska prioritera, åtgärda och följa upp sitt förändringsarbete.
– Att kartlägga chefernas arbetssituation handlar om att dela bild av hur det ser ut för cheferna, något som poängteras mycket i Chefios-forskningen, säger Malin Ljungzell.
Chefios grund för Chefoskopet
Chefios är den forskning som ligger till grund för Chefoskopet. En grupp forskare undersökte under åren 2008 – 2014 hur chefer i offentlig sektor upplevde krav och resurser i sitt arbete, vad de gör i vardagen och vad de har för tillgång till stödfunktioner – samma frågor som ligger till grund för den kartläggning man nu kan göra med hjälp av Chefoskopet.
Forskarna har varit med och tagit fram Chefoskopets alla delar, tillsammans med projektledare på Suntarbetsliv och representanter för arbetsmarknadens parter.
– Det har varit en jättekul resa att se hur vår forskning kunnat komma till användning i det här projektet – och lärorikt för oss forskare också, säger Erik Berntson, docent i psykologi vid Stockholms universitet.
Han hoppas att resan inte är slut än.
– Nu ska ju verktyget börja användas och vi kan få veta hur det fungerar och kan förbättras.
Chefer behöver bra villkor
Chefoskopet behövs verkligen, menar Linda Persson Melin, chefs- och ledarskapsstrateg på Sveriges Kommuner och landsting. Hon har suttit med i parternas arbetsgrupp vid framtagningen av Chefoskopet.
Vi har stora behov av att utveckla välfärden och blir samtidigt allt äldre och allt färre som jobbar, menar hon.
– Cheferna är de som ska gå i bräschen för det arbetet. De måste ha utrymme för att tänka nytt och leda sina medarbetare i det arbetet, men förutsättningarna för det ser väldigt olika ut. Därför är det viktigt att kartlägga de här förutsättningarna, säger hon.
Nu finns inga ursäkter för att inte ta tag i chefernas egen arbetsmiljö.
Jonas Karlsson, chefs- och ledarskapsstrateg på fackförbundet Vision, har också suttit med i arbetsgruppen för Chefoskopet.
– Chefoskopet handlar om arbetsvillkoren för de verksamhetsnära cheferna. Det är chefer högre upp i organisationen, och de politiskt förtroendevalda, som kan påverka de villkoren. Med Chefoskopet får de hjälp att göra det. Nu finns inga ursäkter för att inte ta tag i chefernas egen arbetsmiljö, säger han.