Så fick Lycksele 7 nya huvudskyddsombud

8 februari 2021 Lästid: 5 min
Snän yr runt huvudskyddsombudet Anna-Karina Herrström i entrén till boendet Ventilen.
Huvudskyddsombudet Anna-Karin Herrström stöttar och samordnar skyddsombuden på äldreboenden i Lycksele. Själv arbetar hon som vårdbiträde på omsorgsboendet Ventilen.

Foto: Andreas Jakobsson / 3dfabriken

Lycksele kommun saknade huvudskyddsombud, HSO, för äldreomsorgen och flera andra verksamheter. Men inte nu längre – på ett enda möte tog sju av Kommunals skyddsombud beslutet att även bli HSO. ”Det var som att proppen gick ur när de fick hela bilden av rollen och behovet”, säger Ann-Louise Åkerström, ombudsman på Kommunal.

Ett huvudskyddsombud, HSO, samordnar och stödjer skyddsombuden i deras arbetet med arbetsmiljöfrågor. Men i Lycksele kommun fanns för få HSO som skyddsombuden skulle kunna vända sig till.

Åtminstone tre nya HSO skulle verkligen behövas, ansåg Kommunals sektion. Men hur skulle det gå till när ingen av skyddsombuden visade intresse för uppdraget?

Porträtt på Ann-Louise Åkerström.Sektionen bad Kommunal Västerbotten om hjälp och bjöd in lokalombudsmannen Ann-Louise Åkerström för en träff med skyddsombuden.

– Träffen var till för att de skulle känna sig trygga i sin roll som skyddsombud, men också få hela bilden av varför det även behövs huvudskyddsombud, säger Ann-Louise Åkerström, ombudsman med inriktning arbetsmiljö.

Inför träffen hade sektionen möblerat så att de skyddsombud som arbetade inom samma förvaltning, till exempel äldreomsorgen, kunde sitta tillsammans. Det skulle göra samtalet lättare.

Beskrev rollen och gav den större bilden

Ann-Louise Åkerström sa som det var, att det behövdes minst tre HSO. Hon berättade om vad man gör som HSO och vilket stöd man får av facket och arbetsgivaren. Hon tog upp vilken roll den centrala samverkansgruppen har. Först ritade hon upp kommunens organisationskarta som visade nämndernas verksamhetsområden och var det fanns skyddsombud och huvudskyddsombud.

– Då syntes det att på vissa områden var det blankt. Det fanns inget HSO som kunde samordna och stötta skyddsombuden. Jag frågade dem: Vad kan vi göra för att täcka in alla områden? Jag lovade också att jag skulle komma och ha en särskild träff med Kommunals alla HSO i Lycksele.

Fick tid att prata ihop sig

Skyddsombuden fick sedan diskutera frågan i sina grupper. De fick god tid på sig, för att sedan redovisa hur de resonerat och vad de kommit fram till.

Det blev en utdelning som ingen vågat drömma om: helt plötsligt ville sju skyddsombud bli huvudskyddsombud.

– De hade valt huvudskyddsombud så att kartan var nästan helt täckt. För äldreomsorgen var förslaget att en skulle ta hand om både boenden och hemtjänsten. Men som HSO ska man ha god kännedom om arbetsförhållanden, och det är inte samma sak att jobba på ett äldreboende som i hemtjänsten.

Vi stöttar varandra och ju fler skyddsombud och HSO det finns, ju mer kan vi hjälpas åt.

Senare under mötet kom ett skyddsombud från äldreomsorgen fram till ombudsmannen och sa att ”vi har resonerat och det behövs ju ett eget HSO på boendena, och det kan jag bli.”

Det var Anna-Karin Herrström som tog steget att även bli HSO. Hon är vårdbiträde och ett av två skyddsombud på Ventilen, ett särskilt boende i utkanten av Lycksele. Inom äldreomsorgen hade hon arbetat i ungefär nio år, men som skyddsombud var hon nybörjare och hade nyss gått utbildning för rollen.

Vårdbiträdet som tog steget

Under träffen hade hon grunnat: Var det ett för stort ansvar att bli HSO, hon har ju knappt ens erfarenhet av att vara skyddsombud?

Porträtt på Anna-Karin Herrström.– Från början var ingen av oss i äldreomsorgen särskilt taggad på att bli HSO. Men då sa en som hade gått samma skyddsombudsutbildning som jag, att ”jag tar det”. Och då tänkte jag att om han fixar det så gör jag det också, säger Anna-Karin Herrström.

Nu är hon HSO för flera äldreboenden.

– Först kändes det lite skrämmande, men också stort och roligt att få ta en lite större roll och lära mig mer om arbetsmiljön. Men det är inte alls så farligt, vi stöttar varandra och ju fler skyddsombud och HSO det finns, ju mer kan vi hjälpas åt.

Det var för att hon ville förbättra arbetsmiljön som hon hade blivit skyddsombud.

– Som skyddsombud kunde jag få mer insyn, och när jag gick utbildningen fick jag mer fakta om lagarna och vilka stöd som finns.

Planerar tillsammans

Efter den första träffen kom ombudsmannen Ann-Louise Åkerström tillbaka och hjälpte dem att komma igång med uppdraget som huvudskyddsombud. På den träffen fick de planera sin egen första träff med skyddsombuden inom sina områden.

– Gör det inte så stort och märkvärdigt, ni behöver inte stå där och läsa lagtext utan förmedla hur skyddsombuden kan komma i kontakt med er, sa Ann-Louise Åkerström till de nya huvudskyddsombuden.

De kom fram till att de skulle vara tillsammans när de träffade skyddsombuden.

– Då fick de stöd av varandra, det kan ju vara lite pirrigt. Och nu har det gått mer än ett år och de flesta är fortfarande kvar i rollen.

Så här gjorde de

Så här gjorde Kommunal i Lycksele för att få fler HSO:

  • Ordnade träff för skyddsombuden.
  • Möblerade för dialog.
  • Berättade om vad HSO gör och varför fler behövs.
  • Gick igenom kartan över kommunens organisation.
  • Gav gott om tid för samtal.
  • Erbjöd stöd från start.

Så blir det lättare att vara skyddsombud och HSO

Så kan skyddsombudet och chefen samarbeta

  • Gör en årsplan för hur ofta ni ska träffas.
  • Undersök hur ni kan fånga upp frågor om arbetsmiljön på arbetsplatsträffen eller personalmötet.
  • Avsätt tid för samverkan. Gör man inte det tenderar frågor som rör arbetsplatsen att hamna högre upp i skyddsorganisationen.
  • Planera bemanningen så att skyddsombud och HSO kan delta i möten och annat utan att medarbetarna får högre arbetsbelastning.
  • Sätt in hela arbetsgruppen i vad skyddsombudet gör, och varför arbetsmiljöarbetet behöver få ta tid.

Så kan ni få fler skyddsombud och HSO

  • Synliggör skyddsorganisationen. Var saknas skyddsombud eller huvudskyddsombud?
  • Måla inte upp uppdraget som så viktigt att ingen vågar ta det på sig.
  • Tryck på att arbetsmiljöarbetet handlar om att tänka tillsammans chef och skyddsombud. Det börjar ofta i en känsla eller upplevelse, inte i en paragraf.
  • Påminn om att man inte behöver kunna lagar och föreskrifter utantill.
  • Ge skyddsombuden kunskap om var de kan få stöd och support.
  • Tänk på att täta chefsbyten kan försvåra samverkan, jobba med chefernas förutsättningar.

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning

Med Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning lär ni er grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete.Cirkel runt ordet Samverkan. Cirkeln har fyra delar: Undersöka, Riskbedöma, Åtgärda, Följa upp.

  • Gå den tillsammans chef och skyddsombud – ni behöver inte åka på kurs utan kan göra den tillsammans på hemmaplan.
  • Den är kostnadsfri och anpassad särskilt för er i kommuner, regioner och kommunala företag.

Här kan du läsa om hur man genomför utbildningen på distans.
Perfekt för er som arbetar hemifrån under pandemin!

Kika även gärna på delen som handlar om roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet.

Text: Anna Norrby