Eva Bild, chef för labbet på Bollnäs sjukhus, och Ann-Britt Eriksson, skyddsombud, uppskattar HME-enkäten. Den är ett bra verktyg för att mäta den psykosociala arbetsmiljön, tycker de.

Foto: Åsa Hammar

Fokusera på rätt problem med HME-enkäten

En enkel enkät och en årlig handlingsplan för arbetsmiljö – det är grunden för det systematiska arbetsmiljöarbetet på Laboratoriemedicin på Bollnäs sjukhus.

HME står för Hållbart MedarbetarEngagemang och är en enkät som utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting för att mäta den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten används på arbetsplatser i många kommuner och landsting, bland annat på Bollnäs sjukhus – men här lite mer avancerat än på många andra håll.

Det är trångt men trivsamt på laboratoriemedicinska avdelningen på Bollnäs sjukhus. I en öppen lokal med några avskiljande väggar, står på bänkar och bord instrument som lyser och blinkar, och provrör fyllda med blod eller andra kroppsvätskor som ska analyseras.

Här arbetar ett tjugotal personer med att ta prover på patienter, analysera prover, dokumentera dem och skicka tillbaka resultaten till de avdelningar eller enheter som begärt tjänsten. Labbet är igång dygnet runt, så här finns alltid någon på plats.

Har koll på arbetsuppgifterna

För att kunna utföra alla arbetsuppgifter på labbet behöver man vara utbildad biomedicinsk analytiker (BMA). Men det är bara två tredjedelar av de anställda här. De övriga har en utbildning som delvis stämmer överens med BMA-utbildningen.

– Det är vårt största arbetsmiljöproblem som skapar mycket stress och ställer till det med schemana, för det måste alltid finnas en behörig BMA här, säger Eva Bild, chef för labbet i Bollnäs och ytterligare ett mindre labb i Söderhamn.

”Som chef måste jag visa att jag jobbar med de här frågorna”

Bristen på personal med rätt utbildning får konsekvenser för intervjun med henne och biomedicinska analytikern Ann-Britt Eriksson, tillika skyddsombud, i Eva Bilds lilla arbetsrum. Ann-Britt Eriksson har jobbat här länge och har full koll på alla arbetsuppgifter. Hon måste då och då gå ifrån för att kolla att arbetet löper på vid hennes placering.

Prioriteringsmatrisen avgör vad som är viktigt

För att mäta den psykosociala arbetsmiljön använder Eva Bild bland annat den så kallade HME-enkäten, en enkel enkät med nio frågor. Det är den enkät som alla verksamheter sedan 2013 använder i Gävleborgs läns landsting, dit Bollnäs sjukhus hör.

Vartannat år får medarbetarna dessutom svara på frågor i en större enkät.

Till hjälp för att prioritera vilka resultat från enkäten som är viktigast, använder Eva Bild en så kallad prioriteringsmatris. Matrisen visar på var det finns en koppling mellan svaren från den större enkäten och svaren från HME.

– Det som är bra med HME och prioriteringsmatrisen är att man får veta vilka brister man ska fokusera på, säger Eva Bild.

Ann-Britt Eriksson håller med.

– HME och matrisen tillsammans gör tydligt vad som är viktigt, säger hon.

Gör en handlingsplan tillsammans

På labbet använder de också andra enkäter för att mäta arbetsmiljön. Fyra gånger om året får medarbetarna fylla i ett mindre formulär, en ”tempmätning”, som sammanställs centralt.

– För mig är det viktigt att motivera alla mina medarbetare att svara på de här enkäterna, så jag får ett sant material. Sedan måste jag som chef visa att jag jobbar med de här frågorna också, säger Eva Bild.

– Tillsammans gör vi en handlingsplan för hur vi ska arbeta vidare för att minska den stress som framkommer i undersökningarna, säger hon.

Labbet i Bollnäs har gott rykte bland dem som behöver deras tjänster, och resultaten från medarbetarundersökningarna ligger också högt.

Och rekryteringen av nya biomedicinska analytiker pågår för fullt. Den förvaltning som labbet tillhör, har också inrättat ett lärlingssystem för ungdomar som kanske vill utbilda sig i yrket längre fram. De får en lärlingslön och jobb på labbet under ett halvår, med förlängning ytterligare ett halvår, för att pröva på arbetsuppgifterna.

– Just nu har vi en lärling på plats, och det fungerar jättebra, säger Eva Bild.

Text: Åsa Hammar, 08 december 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...