Skolor och förskolor kan behöva särskilt stöd i arbetet med organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor. Det är tanken bakom Skol-OSA, som företrädare för SKL och lärarfacken har tagit fram tillsammans.
– Vi vill få igång arbetet ute på arbetsplatserna genom att ge lärare och skolledare ett material som känns välbekant, säger Cyrene Martinsson Waern, Lärarförbundet.
En annan tanke är att visa att detta är något som parterna gemensamt står bakom.
– Vi gör det tydligt att både arbetstagar- och arbetsgivarsidan vill att man arbetar med de här frågorna.
Skol-OSA har arbetats fram av en arbetsgrupp med företrädare för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Bakgrunden till projektet var en överenskommelse i det senaste centrala avtalet om att försöka fördjupa Suntarbetslivs verktyg OSA-kompassen, med inriktning speciellt på skolan.
Materialet finns nu tillgängligt på alla tre organisationernas webbplatser.
Exempel från förskola och skola
Skol-OSA innehåller texter som utvecklar och förklarar paragraferna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Här finns råd, tips, tolkningar och länkar till bland annat Suntarbetsliv, Arbetsmiljöverket och Stressforskningsinstitutet.
Exemplen i Skol-OSA är ”branschanpassade”. Frågeställningarna är alltså genomgående hämtade från skolans och förskolans område. De tar upp frågor som rör exempelvis barn- och elevgrupper, undervisning, planering, dokumentering och förhållandet till skollagen och andra regler som är specifika för skolan.
– Tanken är att stödmaterialet ska bli ett bra redskap för att lokalt jobba med arbetsmiljön, säger Gunnar Sundqvist, SKL. Jag ser framför mig att man har det här materialet i beaktande när man kontinuerligt arbetar med den sociala arbetsmiljön, både i den lokala skyddskommittén och i samverkansgruppen på förvaltningsnivå.
Det finns många arbetsmiljöfrågor på skolans område, men arbetsbelastningen är den mest centrala, anser Gunnar Sundqvist.
– Den viktigaste frågan är då att på ett systematiskt och rationellt sätt försöka förebygga ohälsosam arbetsbelastning.
Arbetsmiljöfrågorna ska inte skjutas nedåt i organisationen, till rektorer och förskolechefer, fortsätter han.
– De måste gå hela vägen upp till förvaltningscheferna, och även nämnden behöver ta ansvar på ett tydligt sätt.
Resurser är inte bara pengar
Balansen mellan krav och resurser är den viktigaste frågan för lärarna, instämmer Cyrene Martinsson Waern.
– Vi ser att många medarbetare går på knäna, säger hon. Lärare är så lojala med sina elever, och det gör att de slits.
Resurser behöver inte enbart betyda pengar, påpekar hon. Det kan vara metodik, som att man är två lärare i klassrummet, vilket kan ge både bättre arbetsmiljö och bättre resultat. Eller att det finns kringpersonal, exempelvis elevcoacher eller assistenter, som frigör tid så att lärarna kan fokusera på undervisning och kvalitetsfrågor.
SKL och lärarfacken hoppas nu att de lokala parterna ska använda materialet i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.
– Vi hoppas att det ska bli ett levande dokument, inte en hyllvärmare, så att det leder till förändring genom diskussion och delaktighet, säger Cyrene Martinsson Waern. Man bör ställa frågan, vad behöver vi här hos oss för att det ska vara en frisk arbetsplats?