Istället för att köa i korridorer: de som möter patienterna rätar ut frågetecken på ronden.

Istället för att köa i korridorer: de som möter patienterna rätar ut frågetecken på ronden.

Foto: Mats Utbult

Här talar de om stressen – och gör någonting åt den

På Nygatans vårdcentral i Linköping, en av tre finalister till Suntarbetslivspriset 2014, tacklar de stressen genom samarbete, inflytande och nytänkande. De ökade både flytet och trivseln när de ersatte dagens stresshöjdare, stör-tiden, med en gemensam rondstund.

På vårdcentralen arbetar knappt 30 anställda, 13 sjuksköterskor och sju läkare, resten fördelade på yrkena läkarsekreterare, kurator, undersköterska och dietist, med över 10.000 listade patienter.
Ulrika Markestig (till höger), distriktssköterska och skyddsombud i Vårdförbundet, berättar att arbetet tidigare var mer uppdelat, mellan distriktssköterskorna och läkarmottagningen:

Ulrika Markestig– Vi häruppe hade ingen aning om när de hade jättemycket att göra en trappa ner. Nu har vi korta morgonmöten där vi stämmer av läget, ser om någon är sjuk och hur vi kan lösa det genom att hjälpas åt med telefonrådgivningen och läkarmottagningens patientbesök.

Lika viktigt som rutinerna för att bedöma och dela på arbetet, är klimatet och attityderna, menar hon.

– Det gör mycket att det inte finns någon strikt hierarki här, det är inte lika uppdelat på yrkeskategorier. Alla pratar med alla och säger vad de tycker, utan att någon tycker att man är besvärlig.

Det är helt ok att ”prata av sig” om tidsjakten – och att komma med idéer om vad man kan göra.

– Det gör att det aldrig blir en dålig stämning, där folk går och gnäller. Det finns ju arbetsplatser där du får adrenalinpåslag redan när du kliver innanför dörren, säger Ulrika Markestig. Men här leder inte stressen till konflikter och skitsnack. Istället försöker vi skoja till det och peppa varann, ”kom igen nu” – samtidigt som vi frågar varandra om vi kan ändra på någonting.

Fler problemlösare

Liselott McKenzieLiselott McKenzie, läkarförbundets skyddsombud och företrädare (till vänster), är inne på samma spår: det finns en lyhördhet och värme, alla bryr sig trots att det är pressat – och vågar ta upp problem.

– Vården är en svårstyrd verksamhet som varierar från dag till dag. När många är med och diskuterar ser man lättare flöden och mönster. Vad stoppar upp? Var är vi skörast? Vad kan vi förbättra?

Man bjuder in alla att tänka aktivt på vad man kan göra, och med fler problemlösare blir det lättare att hitta lösningar.

Läkarkollegan Ragnhild Tunehag påpekar att stress blir mer hanterbar när man får vara med och påverka. Inom de ramar som finns går det att jobba på olika sätt. Och ett exempel på det är hur de arbetat med att tackla stressen, först med den omysiga stör-tiden, som de sedan ersatte med den trivsammare ronden.

Stör-tid var en kvart före lunch som de hade satt av för att de som mötte patienterna skulle få störa varandra med frågor. Så var det sagt

– I realiteten var det oftast sjuksköterskorna och jag som köade utanför läkarnas dörrar. Vi ägnade mycket tid åt att stå i korridorer och vänta, berättar Anna–Lena Eriksson, kurator som arbetar med kognitiv beteendeterapi.

Ragnhild TunehagStör-tid hade de infört för att komma ifrån framförallt läkarnas stress, när de ofta blev störda. Ragnhild Tunehag (till vänster) beskriver sin vardag så här:

– Får du en minut till godo, säger du: ”Yes! Hur ska jag använda den här tiden nu – till det, eller det eller det…?” Det låter kanske som ett skämt, men det är det inte.
Och när tiden mellan patienterna blev avbruten av att det knackade på dörren, så tappade man koncentrationen och det var ett problem också för patientsäkerheten. En dag räknade jag till 16 knackningar som avbröt mig i mitt arbete.

Systemet med stör-tid minskade stressen för läkarna – men ökade den för de andra. De som stod och köade skulle ofta också behöva klona sig, eftersom de hade frågor till fler läkare än en.

Oväntade vinster med ronder

Istället för ”störtiden” sitter nu alla berörda tillsammans i rond efter lunch, en kvart-halvtimme, och betar av frågetecknen som finns. De talar om patienter utan namn, för att undvika sekretessproblem. Efteråt står ofta två och två pratar om fall som inte alla behöver ta del av.

Eva StrandFlera av läkarna var tveksamma men efter ett försök i tre månader är alla nöjda, och ser flera oväntade fördelar. Så här säger Eva Strand, vårdcentralens medicinskt ansvariga läkare (till höger):

– Jag tyckte först det lät ineffektivt att alla skulle vara med om alla frågor, men för sjuksköterskorna som förut fick köa utanför våra rum är det här effektivare, så enbart av respekt för dem har det här varit bra.

En vinst för både patienter och vårdanställda är också att man snabbare kan få fram besked, och beslut om åtgärder. Och det finns ett viktigt lärande inbyggt i ronden, menar hon:

– Vi kommer in på rutiner och riktlinjer, som inte alla känner till, och diskuterar olika sätt att lösa ett problem som en patient har ringt och frågat en sjuksköterska om. Det finns inte alltid bara en sanning.

Anna–Lena ErikssonLiselott McKenzie menar att lärandet på ronderna kan förbättra det första mötet i telefon mellan sjuksköterska och patient, så att pressen minskar. Bra råd om egenvård kan många gånger räcka, istället för att boka in patientbesök. Det gäller också att styra patienten rätt. Kanske är det en sjukgymnast och inte en läkare som han eller hon bör möta först.

Anna–Lena Eriksson (till vänster) lyfter fram fler vinster:

– Ronderna stärker samhörigheten och vi-känslan jättemycket och man får en uppfattning av vilka som har mycket att göra. De är också ett tillfälle att återkoppla vad vi får höra av patienter, om vad de tycker har varit bra. Och sånt behöver vi göra mycket mer, på alla arbetsplatser!

Öppen dörr och ingen långbänk

Gun LindgrenVerksamhetschefen Gun Lindgren (till höger) är sjuksköterska och arbetar också ute i verksamheten, beroende på behov. På vårdcentralen finns ingen ledningsgrupp, men hon menar att samverkansgruppen fungerar som en sådan.

– Alla nya idéer som kommer upp tar vi upp där. Ofta tar vi först reda på fakta och för sedan ut frågan till bredare diskussion, i hela medarbetargruppen eller först inom en personalkategori.

Arbetet med stressen tog fart efter dystra siffror i en medarbetarenkät, berättar hon. Hjälp på traven fick de av en utbildning i Lean som alla deltog i. Ett projektarbete ledde fram till ronden – idén fick de från en annan vårdcentral.

Framöver ska de satsa på egna, kvartalsvisa mätningar av stressen på arbetsplatsen, för att få fram siffror som kompletterar det som kommer fram i samtalen.

I det arbetsmiljöarbetet ser de just nu över larmsystemen. Utan att vara hårt drabbade har de ändå erfarenheter av hot och våld. Och de tittar över belastningsproblem, särskilt för dem som sitter mycket, som läkarsekreterarna. Alla skrivbord har de bytt ut, så man kan växla mellan att stå och sitta.

De senaste åren har de byggt om lokalerna, som från början var en butik. De är trångbodda. När läkare under utbildning tillkommer har inte alla egna rum och det kan vara småsvårt att få in rullstolar i en del behandlingsrum. Många ser samtidigt fördelar med att vårdcentralen är liten: det blir mer familjärt!

De som suntarbetsliv.se talar med ger chefen gott betyg och talar om en dörr som väldigt tydligt står öppen, och om snabba besked och åtgärder.

– Det kan gälla allt från personliga frågor till något i arbetsmiljön. Gnisslar en dörr eller det saknas en utmärkning i golvet, kan man få se henne själv komma med oljekanna och tejprulle. Det är ingen långbänk, brister ska man fixa med en gång, säger Liselott McKenzie.

Text: Mats Utbult, 06 oktober 2014

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?