Kunskap om hot och våld på den danska webbplatsen forebygvold.dk.

Kunskap om hot och våld på den danska webbplatsen forebygvold.dk.

En dansk metod mot hot och våld på arbetsplatsen

Från Danmark kommer ett matnyttigt recept för en temadag om hur man ska tackla hot och våld i arbetet.

I Danmark har hot och våld, dessvärre, blivit en del av vardagen för anställda inom vård, skola och omsorg, och för olika myndighetsutövare. Där finns en särskild kampanjnätplats – https://amid.dk/ – som riktar sig till kommuner och regioner. Bakom den står ett centrum för att förmedla arbetsmiljökunskap, Videncenter for Arbejdsmiljø. På den här nätplatsen finns mycket material som kan inspirera, som exempelvis ett material om en temadag, som fått namnet ”Giv volden en skalle”. (Ja – danska ÄR verkligen mycket lättare att förstå i skrift, jämfört med pratad danska, pröva får du se! Men det kan vara bra att veta att trusler betyder hot.)

Ja – danska ÄR verkligen mycket lättare att förstå i skrift

Temadagsrecept

I en liten receptskrift skriver man att en temadag kan vara ett bra sätt att skapa ett gemensamt fokus och tala om arbetsplatsens konkreta utmaningar. Receptet börjar med råd om vad man ska göra före:

  • Se till att förankra brett så att alla berörda deltar.
  • Bjud in i god tid.
  • Avsätt 3–4 timmar.

Och så följer sex råd om hur man kan lägga upp dagen:

  • Börja med en bra introduktion om varför frågorna är viktiga och vad man hittills gjort.
  • Lyft fram att arbetet måste ske på fyra nivåer: Individ, Grupp, Ledning, Organisation (danskarna sammanfattar detta med den grönlandsinspirerade förkortningen IGLO).
  • Växla mellan att å ena sidan tillföra kunskap och idéer, i form av exempelvis föredrag och filmer, och å andra sidan diskutera i mindre grupper (56 personer) om hur man kan omsätta de nya kunskaperna och idéerna till åtgärder på den egna arbetsplatsen.
  • Dela upp dagen utifrån tre steg: Identifiera. Förebygg. Hantera. Det finns en så kallad dialogplatta för varje del.
  • Skriv ned alla förslag.
  • Samla ihop vad som kommit fram och berätta om det fortsatta arbetet.

På varje dialogplatta finns det tre huvudfrågor och ett dilemma, en konkret situation att diskutera. Tanken är att deltagarna efter att ha diskuterat sig igenom de tre dialogplattorna ser vad de har grepp om, och var de har utmaningar att ta itu med. Och sista uppgiften blir att komma överens om vad de ska gå vidare med, vem som gör vad – och när man gör det.

En del förslag genomför man lätt. För de mer krävande är det bra med en handlingsplan med tidtabell. Planera när och hur man följer upp. Det kan vara bra att man gör något för att sätta fokus på ämnet en gång om året.

Det kan vara bra med ett refererat från dagen, så att de som inte kunde vara med får veta vad man talade om och vilka förslag som kom.

Identifiera hot och våld på egna arbetsplatsen

Genom att skapa en gemensam förståelse kring hot och våld skapar man ett stabil grund och underlättar att förebygga, konstaterar man på identifieringsplattan. Deltagarna får i uppgift att gemensamt svara på frågorna:

  • När är det risk för hot och våld hos oss?
  • Vilka händelser ska vi rapportera?
  • Hur kan vi lära av de enskilda händelserna, så att de inte upprepar sig?

Dilemmafrågan är:

Du är på väg att hämta en kopp kaffe, då du råkar få höra en hotande klient väsa till en kollega: ”Jag vet var dina barn går i skola”. Din kollega registrerar inte hotet, även om det är bestämt att man ska göra det. Vad gör du?

Förebyggande arbete

På dialogplattan om det förebyggande arbetet finns de här tre frågorna:

  • När ska vi tala om vårt förebyggande arbete?
  • Hur kan vi förbättra våra säkerhetsåtgärder, så att de ger mer trygghet?
  • Vilka kompetenser ska vi använda för att minimera hot och våld?

Dilemmafrågan är:

Du har en kollega som ofta hamnar i konflikt med klienterna. Du tänker ibland på om det beror på att hon använder ett kritiserande och dömande språk. Vad gör du med detta?

Hantera när det händer

På dialogplattan om hur man hanterar det hot och våld som trots förebyggande arbete inträffar, konstaterar man att det gäller att ha en välkänd plan som man följer. De tre frågorna är:

  • Vad är steg a-b-c i vår beredskapsplan?
  • Hur kommer vi till varandras undsättning?
  • Hur ger vi den psykiska förstahjälpen – och hur följer vi upp?

Dilemmafrågan för att hantera lyder så här:

För ett par månader sedan upplevde en kollega en våldshändelse. Hon har fått psykisk ”förstahjälpen” och säger att hon har det okej. Men du har märkt att hon sjukanmäler sig oftare, och att hon drar sig undan om brukarna blir högröstade. Vad gör du?

Filmer och goda exempel

I det fortsatta arbetet kan deltagarna få inspiration och idéer från ett 25-tal goda exempel på forebygvold.dk, som visar hur man gjort på olika arbetsplatser. En del av berättelserna kompletteras med dokument med utförligare beskrivning, eller rapportblanketter och andra verktyg.

På forebygvold.dk finns också tre korta filmer om varsitt tema: Identifikation, Förebyggande och Hantering. De utspelar sig på ett socialkontor, ett sjukhus och en grundskola. Varje film börjar med en scen där en anställd är med om en hotfull situation. Därefter följer reflektioner från den hotade, en kollega och en chef.

I identifikationsfilmen blir en socialarbetare hotad av en klient. Efteråt tar hon det inte så allvarligt, men det gör hennes kollega. Vad måste man acceptera som en del av jobbet och vad är oacceptabelt? Om man inte ser på en situation på samma sätt på arbetsplatsen – hur ska man hantera det?

I förebyggarfilmen är det maken till en patient som väntar på en undersökning, som hotar en sjuksköterska. Hon blir alldeles omskakad, hon har aldrig varit med om någonting liknande tidigare. Finns det situationer då man bör vara två medarbetare på plats? När ska man tillkalla en chef?

Hanteringsfilmen utspelar sig i en specialskola främst för elever som hoppat av grundskolans sista år. En lärare som tidigare blivit nedslagen av en elev har fått svårt att fungera i vardagsarbetet. Kollegorna försöker hitta en lösning. Hur långt ska man gå för att hjälpa en arbetskamrat som har varit utsatt för hot och våld, men som inte själv erkänner att det är ett problem? Vilket ansvar har kollegorna?

Gott om idéer och uppslag att hämta

På www.forebygvold.dk finns också många andra inslag som kan vara intressanta för chefer och skyddsombud som arbetar med hot och våld på arbetsplatsen. Ett exempel är Testa dig: vad vet du om våld på arbetsplatsen?

Det finns en avdelning för verktyg, där man presenterar egna och andras checklistor, spel, samlade goda råd, med mera. Det här är tre exempel, av totalt 17:

Tio goda råd om att undvika våld – en broschyr från danska arbetsmarknadsdepartementet.

Förebyggarpaket – ett för äldrevård och hemtjänst, och ett för sjukhus, som en partsgemensam fond för förebyggande arbete har tagit fram.

Idékatalog för att hantera trakasserier via nätet, framtagen av fackliga organisationer.

Inlägg taggat med:

Hot och våld
Text: Mats Utbult, 09 juni 2015

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?