Otrygga chefer, dålig självkännedom, osunda gruppbildningar, svårigheter att ge och ta kritik bidrar till arbetsplatskonflikter. Det finns ingen arbetsplats som är helt problemfri. Ett gott samarbete och bra arbetsklimat är inget som gör sig självt. Det är något vi skapar tillsammans.
– Om jag som ledare är för vag i kommunikationen med mina medarbetare och inte vågar ta tag i problemen utan i stället sopar dem under mattan, då är jag med och skapar en dålig stämning på arbetsplatsen, säger Kerstin Bergqvist, Svenska institutet för integral psykoanalys.
En ledare måste vara trygg i sig själv för att kunna vara tydlig och klar. Han eller hon måste ha självkännedom för att kunna vara en stöttepelare för sina medarbetare, menar Kerstin Bergqvist.
Öppenhet minskar konflikter
– Små problem kan bli stora konflikter. Är chefen vag får vi många gånger informella ledare, det vill säga att någon annan i gruppen träder in som ledare och tar över. Det kan ofta leda till osunda grupperingar där en liten klick i arbetslaget tyr sig till den informelle ledaren och där det kan förekomma mycket ”skitsnack” om den egentlige ledaren. Detta underminerar möjligheterna för den egentliga chefen att vara chef. Det mest grundläggande är att förstå sitt eget beteende och varför man hamnar i en sådan här situation. Vad är det som blockerar mig och gör att jag inte kan vara en tydlig och rak chef?
Det är framför allt kommuner och landsting som anlitar Kerstin Bergqvist som föreläsare på temat relationer, samarbete och konflikthantering. Hennes roll är ofta förebyggande, att försöka få en arbetsgrupp att förstå vad som ligger bakom attityder och livshållningar för att därigenom eliminera riskerna för arbetsplatskonflikter och skapa bättre arbetsklimat.
Enligt Kerstin Bergqvist är en vanlig orsak till arbetsplatskonflikter prat bakom ryggen, att vi har svårt att vara öppna och ärliga mot varandra, att vi har svårt att skapa arbetsplatser med öppet klimat.
Självinsikt ökar tolerans
– Det finns ett ledaransvar men det finns också ett medarbetaransvar, till exempel att på mötet säga det jag tycker och tänker och inte efteråt i korridoren.
De medarbetare som är trygga i sig själva och har självkännedom kan tampas med andra på ett helt annat sätt än de som saknar den insikten. De klarar att se att andra inte gör precis så som de själva brukar eller att andra har ett beteende som är lite udda.
– Problem mellan medarbetare bottnar oftast i oss själva. Det du irriterar dig på hos andra säger något om dig själv, hävdar Kerstin Bergqvist och påpekar att i arbetsgruppen har vi alla våra ryggsäckar med ett innehåll som är såväl bearbetat som obearbetat.
Det du irriterar dig på hos andra säger något om dig själv
Som exempel tar hon en dominant person som gärna vill styra och ställa och som saknar förmågan att se det draget hos sig själv. I stället tror den här personen att han eller hon är ganska bra på att samarbeta för man döljer för sig själv det man inte vill se. Om den här personen får en dominant kollega blir personen mycket irriterad och förundrad över hur denne beter sig. En person som kan se en negativ sida hos sig själv och acceptera den kan också acceptera när han eller hon ser den hos andra.
Eget val – irriterad eller inte
– Vi kan välja hur vi bemöter en kommentar eller uppträdande. Jag har en valmöjlighet att bli irriterad eller reagera på ett annat sätt. Med mer medvetenhet kan jag göra mer medvetna val, till exempel så kan jag räkna till tio och hinna tänka efter hur jag ska göra. Den personen som inte har så mycket självmedvetenhet reagerar mer impulsivt och kan sedan tycka att den gjorde helt rätt och har ingen självrannsakan. Som vuxen har jag ett ansvar för hur jag reagerar och kan inte bara skylla ifrån mig, säger Kerstin Bergqvist.
Hon menar också att arbetsgruppen behöver hitta former för feedback, att inte bara reagera negativt när någon ger oss konstruktiv kritik. Att kunna ge och ta emot feedback leder till utveckling och ett bättre arbetsklimat.
– Vi borde se det som en tillgång att få konstruktiv kritik i stället för att ha taggarna utåt. Det visar att det är någon som bryr sig. Och det är bättre att personen kommer direkt till mig och inte pratar bakom ryggen.
– I vilken arbetsgrupp som helst kommer det att finnas samarbetsproblem. A och O för ett gott samarbete är att vi ska kunna ta tag i och hantera problem som dyker upp. Konflikthantering och samarbete på arbetsplatser är otroligt viktigt. Kan vi inte hantera svårigheter, då kommer vi verkligen att få problem. Det kommer att leda till att folk börjar må dåligt och sjukskriver sig. Någon kanske slutar utan att säga varför. Det leder till både tidskrävande och ekonomiska lösningar och mycket mänskligt lidande. Att kunna hitta former för ett gott samarbete är verkligen hälsofrämjande, säger Kerstin Bergqvist.
