Förskolläraren Göte Lundin berättar att både barn och personal mådde bättre när förskolan fick ljuddämpande mattor och delade in barnen i mindre grupper.

Foto: Ragnhild Larsson

Bullersanering på förskolan hjälpte barn och personal

När personalen började använda öronproppar insåg fastighetsförvaltaren att det var dags att agera. Bifrost förskola i Mölndals kommun blev den första förskolan i Sverige som sanerades på buller. I dag är alla förskolor i kommunen bullersanerade.

Förskolläraren Göte Lundin visar mig runt på Timotej, en av förskolans elva avdelningar. Det var här arbetet med att förbättra ljudmiljön började redan för tio år sedan.

– När vi sa att vi blev väldigt trötta och fick ont i huvudet av allt buller satte fastighetsförvaltaren upp en ljudnivåmätare, ett så kallat bulleröra, på väggen. Mätaren visade rött bara av att vi satt och åt och pratade med barnen här vid matbordet.

Fastighetsförvaltaren tog kontakt med en snickare, som tog fram en bullerdämpande matta som han klistrade fast på över- och undersidan av borden på Timotej. Nästa steg var att byta ut porslinstallrikarna och glasen mot plast, vilket minskade ljudnivåerna ännu mer. Idag finns borden med bullerdämpande mattor på alla förskolor i Mölndals kommun.

Nya golvmattor och ljudabsorberande plattor

På en förskola kan bakgrundsbullret i form av prat och stolskrap lätt komma upp i 65-75 decibel. Om du ska göra dig själv hörd måste du skrika. Det är inte underligt att personalen i förskolan har sämre hörsel än normalbefolkningen.

Göte pekar på golvmattan som är ljuddämpande och tar bort stegljuden. Han tar med mig till en del av rummet där den gamla vanliga mattan fortfarande ligger kvar. Skillnaden är påtaglig. Mattan går också upp ungefär en meter på väggen för att ytterligare sänka ljudnivån. Spillbitarna av mattan ligger på matvagnarna. I taket sitter ljudabsorberande plattor. Möbeltassarna på stolar och bord är en annan enkel, men effektiv åtgärd. Ett tystare ventilationssystem bidrar också till en bättre arbetsmiljö.

Ett annat sätt att minska bullret handlar om det pedagogiska arbetet. Personalen delar till exempel upp barnen i mindre grupper i olika rum. När det är dags att gå ut, får några barn i taget gå och ta på sig ytterkläderna. När barnen äter sitter de vid flera mindre bord.

Liten kostnad att bullersanera

Johan Berntsson, som är verksamhetschef för förskolorna i Mölndals kommun, kommer förbi och berättar att bullersaneringen här på Bifrost förskola har spridit sig till alla förskolor och skolor i Mölndals kommun. Intresset från andra kommuner i landet är också stort.

– Vi vet nu att bullersanering ger resultat och att kostnaden är försumbar, speciellt när vi bygger nytt och vi kan göra rätt från början. Alla kostnader har rymts inom den normala budgeten för underhåll.

Mindre huvudvärk och ljudtrötthet

En studie från Arbets– och miljömedicin vid Göteborgs universitet visar att efterklangstiden har minskat med upp till 40 procent. Med en lång efterklangstid hinner ett ord inte klinga ut innan nästa ord når örat. Det blir en ljudgröt som gör det svårt att uppfatta vad som sägs. Göte märkte en stor skillnad efter saneringen.

– Jag kände att öronen mådde mycket bättre. Hela kroppen slappande av. Barnen blev också lugnare och tystare. Tidigare var samtalstonen väldigt hög.

Enligt studien från Göteborgs universitet finns det fortfarande gott om utrymme för att förbättra ljudnivån ännu mer. Men de arbetsmiljöundersökningar som kommunen genomfört visar att personalen upplever en klart förbättrad ljudmiljö. De trivs bättre på jobbet och drabbas inte lika ofta av huvudvärk och ljudtrötthet. Barnen upplever också mindre obehag av skrapljud och har mindre ofta ont i magen.

Ingen behöver skrika

Vi går vidare till lekhallen, där en av Götes kollegor snart ska ha rörelse med barnen. Här testade de ljudabsorberande färg, men den visade sig inte minska ljudnivåerna speciellt mycket. I stället sitter det nu stora gröna, ljuddämpande plattor en bit upp på väggarna.

– Man blir lätt hemmablind och glömmer bort hur det lät innan. Men jag kommer ihåg att det var som att gå in i ett helt tyst rum, när vi fick allt det här.

Här inne i lekhallen brukar Göte ha yoga med barnen och han märker att det också bidrar till ett större lugn. Tack vare bullersaneringen och det pedagogiska arbetet är samtalstonen lägre. Ingen behöver längre skrika för att göra sig hörd.

 

FAKTA/Ljudförbättring i fem steg

Förbättra ljudmiljön i fem steg enligt modellen från Bifrost förskola
1. Förse bordsskivor med ljuddämpande matta på över- och undersida.
2. Byt ut porslinstallrikar och glas mot plast.
3. Lägg en ljuddämpande matta på golven och förse stolar och bord med möbeltassar.
4. Montera ljudabsorberande plattor i taket.
5. Prova nya pedagogiska grepp som att dela upp barnen i mindre grupper.

FAKTA/Förskolebullrets konsekvenser

Tre av tio förskollärare har tinnitus. Nedsatt hörsel och tinnitus är mer än dubbelt så vanligt bland förskollärare som i normalbefolkningen. Det visar en avhandling från 2013 vid Umeå universitet där hundra förskollärare och barnskötare ingick i studien.

31 procent av förskolepersonalen hade tinnitus jämfört med 10-15 procent i befolkningen som helhet. Den främsta orsaken är flera höga ljudtoppar under en arbetsdag, i form av skrik, slammer och bullriga leksaker. Hälften av personalen arbetade även under hög stress och en fjärdedel rapporterade en hög grad av utbrändhet. Den mest besvärande arbetsmiljöfaktorn uppgavs vara bullret.

Inlägg taggat med:

Hälsofrämjande arbete
Ljud
Lokaler
Text: Ragnhild Larsson, 28 februari 2013

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

De går före med digifysisk vård

Numera är det lugnt i väntrummet på Ringens vårdcentral. Många patienter får istället vård via en chatt - något som har skapat stora förbättringar för både patienter och personal. Det…

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

På jobbet gäller de regler som lagen och arbetsgivaren sätter, och alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Stefan Blomberg, psykolog och forskare är mycket tydlig när han pratar om…

Mät hur ni har det på jobbet

Hur kan man mäta på rätt sätt, och göra förändringar och förbättringar på arbetsplatsen som hör ihop med resultaten av mätningen? Det berättade Dan Hasson om på Gilla Jobbet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...