Fackliga företrädare ser med oro på trenden att anställda som varit sjukskrivna blir utköpta i stället för att få anpassade arbetsuppgifter. För den som haft oturen att bli sjuk är rehabilitering och arbetsanpassning den mest effektiva vägen tillbaka.
Det här är en äldre artikel och förhållanden kan ha ändrats. Läs gärna nyare artiklar om rehabilitering.
Lärare, framför allt kvinnor över 50, har extra svårt att få anpassade arbetsuppgifter efter en sjukskrivning. Var tredje lärare som är sjuk i mer än 90 dagar har psykiska diagnoser och var femte har sjukdomar i rörelseorganen. Hälften av lärarna som är sjukskrivna i mer än 90 dagar har två tunga diagnoser.
– Att bli utköpt kan många uppfatta som en attraktiv lösning, men det garanterar inte ett jobb när avgångsvederlaget är slut, säger Anders Eklund, ombudsman på Lärarförbundet, där han jobbar med arbetsskadade medlemmar.
– Generellt sett minskar också de belopp som arbetsgivaren betalar ut. Tidigare kunde man få tre årslöner i vissa kommuner. I dag är det sex månadslöner som gäller i flera kommuner.
Landstingens utköp ökar
Efter 180 dagars sjukskrivning är det inte längre arbetsgivarens ansvar att hitta anpassade arbetsuppgifter. Den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden. I det läget blir det allt vanligare att arbetsgivaren köper ut medarbetare som inte presterar på topp.
Enligt en undersökning i tidningen Vision har avgångsvederlagen i Sveriges största kommuner och landsting ökat kraftigt i antal mellan 2009 och 2011. Örebro har till exempel tredubblat kostnaderna för utköp till 22,5 miljoner kronor. Landstingen betalade ut 156 miljoner i avgångsvederlag förra året, en ökning med 35 procent jämfört med 2009.
Strukturerad rehabilitering och bra företagshälsovård
Anders Eklund efterlyser en struktur för rehabiliteringsprocessen, där det framgår vem som ska göra vad.
– Det fanns tidigare, till exempel i anpassningsgrupperna som slussade människor genom rehabiliteringsprocessen. Med den nuvarande rehabiliteringskedjan lägger staten ett mycket större ansvar på individen att själv göra sig frisk, säger han.
– Man låter sex månader gå och sedan ska den sjukskrivna stå till hela arbetsmarknadens förfogande. Arbetsgivaren hävdar att man inte har någon användning för den anställda, som sedan sägs upp eller köps ut, antingen av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist.
– Bra företagshälsovård är också viktigt och ett exempel på en av de strukturer som skulle kunna byggas ut, säger Anders.
Viljan och kunskapen kan bli bättre
Förutom problemet med en bristande struktur menar Anders att det är ett problem att arbetsgivarna är mindre villiga att anpassa arbetsuppgifterna i dag, jämfört med i slutet av 1980-talet, då antalet sjukskrivna var fler.
Han tycker att det är självklart att en stor arbetsgivare som en kommun eller ett landsting skulle kunna hitta nya anpassade arbetsuppgifter, om viljan och kunskapen fanns.
– Oerfarna HR-människor och rektorer, som är pressade av en snäv budget tänker inte på hur de skulle kunna utveckla rehabiliteringen. Och det är inte meningen att arbetsgivare i 297 kommuner ska behöva uppfinna hjulet på egen hand. Därför behövs det en allmän struktur, så att rehabiliteringen inte hänger på arbetsgivarens goda vilja.
Anders är särskilt upprörd över de som blir av med den sjukskrivning på 25 procent som gjort att de orkat jobba kvar. Nu ska de hitta andra arbetsuppgifter också på den fjärdedelen, men den arbetsmarknaden finns sällan. Konsekvensen blir en sämre pension för den grupp som drabbas hårdast, nämligen kvinnor över 55 år, eftersom pensionslönen bygger på de tre bästa av de fem sista åren.
– Om pensionen beräknas på 75 procent av lönen och du ska få 60 procent av det, så blir det inte så mycket kvar. Det har hänt att Försäkringskassan sagt till den drabbade kvinnan att hon väl har en make som kan försörja dem, säger Anders.
En god arbetsmiljö lönar sig alltid
Anders önskar att varje chef ska fråga medarbetaren som riskerar att bli sjuk: Vad kan jag göra för dig så att du kommer hit imorgon?
– Det är den snabbaste anpassningsåtgärden. Men eftersom tidsgränserna är snäva och inte utformade efter individen, så tappar många stödet både från samhället och från arbetsgivaren, säger han.
– Det är tecken på ett kortsiktigt tänkande att arbetsgivare gör sig av med anställda.
För många kommuner är det just en kortsiktig lösning att köpa ut sjukskrivna anställda. Prognoser visar att det framöver kommer att uppstå brist på arbetskraft inom den kommunala sektorn, framför allt på lärarsidan.
– Om människor ska stanna kvar i jobbet krävs inte bara högre löner, utan också en bättre arbetsmiljö. Att investera i en god arbetsmiljö lönar sig alltid, säger Anders.
Fackets roll kunde vara större
Akademikerförbundet SSR har ingen statistik över det exakta antalet utköpta, men ombudsmannen Birgit Löf berättar att de har haft många ärenden där arbetsgivaren har föreslagit ett antal månadslöner i utbyte mot att man säger upp sig.
– Vi märker också att det är skambelagt för de anställda som får sådana förslag. De ringer kanske inte ens till facket. Många verkar bara skriva på och lägger skulden på sig själva, säger Birgit Löf.
Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att anpassa arbetet efter vars och ens förutsättningar. Arbetsgivaren har dessutom en skyldighet att se till att arbetstagaren inte drabbas av ohälsa. Men det blir sällan några sanktioner om lagen inte följs, såvida inte Arbetsmiljöverket ingriper.
– Ett problem är att det är oklart vad arbetsgivaren konkret ska göra när arbetsuppgifterna ska anpassas, säger Birgit.
När en anställd blir sjukskriven frågar Försäkringskassan vad arbetsgivaren kan göra för att den sjukskrivna ska kunna börja jobba igen.
– Då blir arbetsgivarens brister tydligare, när det gäller att ta ansvar för rehabiliteringen. Det kan vara en annan orsak till att allt fler köps ut. Man vill nog slippa att stå till svars inför Försäkringskassan och väljer istället att köpa sig fri.
Borde finnas arbetsuppgifter
Både chefer och arbetskamrater till den som råkat illa ut ska hålla en snävt tilltagen budget. Det är en förklaring till att det är så svårt att hitta anpassade arbetsuppgifter, tror Birgit. Alla är trängda. Ingen orkar med att få tillbaka en kollega som inte presterar till hundra procent. Men i likhet med Anders Eklund tycker hon att det i en stor kommun eller ett landsting ändå borde finnas arbetsuppgifter som är lämpliga.
– Har du haft klientkontakt i 30 år kanske du kan få ägna dig åt utredningsarbete eller mentorskap istället. Kanske behövs det ekonomiska incitament för att få arbetsgivaren att inse det. Statligt lönebidrag även till den nuvarande arbetsgivaren, är ett exempel.
Se kompetens före funktionsnedsättning
Inom tio år måste välfärdssektorn rekrytera 420 000 nya medarbetare enligt Sveriges kommuner och landsting.
– Det kräver att vi som arbetsgivare förmår att se kompetensen före funktionsnedsättningen, både hos dagens anställda och hos alla som i dag står utanför arbetsmarknaden. Då är det väldigt viktigt att vi förebygger risker att drabbas av sjukdom och arbetsskador, säger Eva Thulin Skantze, arbetsmiljöstrateg på Sveriges kommuner och landsting.
Hon har inga siffror på om utköpen av anställda blivit vanligare. Däremot kan hon se att uppsägningarna har ökat under de senaste tio åren i de fall där medarbetarnas minskade arbetsförmåga är bestående och de inte kan utföra ett arbete av någon betydelse för arbetsgivaren.
Målet är givetvis att medarbetaren ska komma tillbaka i arbete
– De allra flesta arbetsgivare i kommuner och landsting har numer en tydligt strukturerad rehabiliteringsprocess. Målet är givetvis att medarbetaren ska komma tillbaka i arbete. Men i bland kommer man till ett läge där arbetsgivaren inte kan erbjuda några arbetsuppgifter som matchar arbetsförmågan, varken på den specifika arbetsplatsen eller i organisationen som helhet, säger Eva.
– Tidigare fanns det å andra sidan medarbetare som kunde vara sjukskrivna i åratal, för att det inte fanns någon tydlighet i rehabiliteringsprocessen. Förhoppningsvis är de fallen ganska få i dag.
God rehabilitering gynnar hela arbetsplatsen
Eva tycker att kommuner och landsting, trots allt, tar ett stort ansvar för de som blir sjuka under sin anställning. Men hon påpekar att arbetsgivaren inte har någon skyldighet att skapa nya arbetsuppgifter eller att utvidga verksamheten.
Hon medger att det finns dåliga exempel när det gäller hur medarbetare rehabiliteras. För att det ska fungera bättre menar hon att arbetsgivaren måste inse vilken positiv effekt ett bra rehabiliteringsarbete har på verksamheten.
– Forskningen visar att en bra kontroll på sjukfrånvaron och en tydlig rehabiliteringsprocess är nyckelfaktorer för en frisk och produktiv arbetsplats.
Hållbar rehabilitering
För att öka kunskapen om vad som krävs för en arbetslivsinriktad rehabilitering gav SKL och de fackliga organisationerna AFA Försäkring uppdraget att ta reda på hur tidig samverkan i rehabiliteringsprocessen skulle kunna påverka rehabiliteringen positivt. Målet är att den som börjat jobba efter en rehabilitering inte ska bli sjukskriven igen.
I projektet Hållbar rehabilitering KL, som har pågått mellan 2009 och 2012 i Kalix, Umeå, Älmhult och på Älvsborgs sjukhus har Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen träffats tidigt i sjukskrivningsprocessen för att diskutera åtgärder för den som är sjukskriven. Nu följer forskare de personer som varit sjukskrivna för att se om de fortfarande kan jobba efter två och tre år. Slutrapporten kommer hösten 2014.
– Vi ser flera positiva effekter av det arbetssättet, såväl för individen som för arbetsgivaren och Försäkringskassan, säger Eva Thulin Skantze.
– Annars jobbar man många gånger i separata stuprör och den som är sjukskriven får berätta sin historia om och om igen för de olika aktörerna. Här ska alla samlas i samma rum.