Ett dygn behöver innehålla tid för aktivitet, återhämtning och vila. Det gäller även när vi arbetar. När dygnsvilan, alltså tiden mellan två arbetspass, blir för kort för ofta, har studier visat att människor påverkas negativt på olika sätt.
Risker med kort dygnsvila
Kort dygnsvila, mindre än 11 timmar, har visat sig påverka sömnen på både kort och lång sikt. Hur mycket människor påverkas är olika, men forskare har funnit samband mellan kort dygnsvila och sjukdom när det pågår en längre tid.
Människor som under en längre period har en kort dygnsvila har en högre sjukfrånvaro, ökad risk för olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och utmattning. Även den psykiska hälsan påverkas. En orsak kan vara att återhämtningen blir lidande vid kort dygnsvila.
Dygnsvila och säkerhet
Dygnsvilan spelar roll för hur bra människor presterar på jobbet. För lite återhämtning och vila mellan arbetspass riskerar att bidra till trötthet. När människor blir trötta sjunker prestationen och risken för misstag i arbetet ökar. Trötthet är helt enkelt en säkerhetsrisk.
Skärpta regler
Reglerna om minst 11 timmars dygnsvila har funnits länge i Arbetstidslagen (§13). För många anställda inom kommuner och regioner skärptes reglerna om dygnsvila den 1 oktober 2023. Arbetsgivarorganisationerna, SKR och Sobona, och de fackliga organisationerna inom kommuner, regioner och kommunala företag har kommit överens om ändringar i de centrala kollektivavtalen. Det gjordes för att följa EU:s Arbetstidsdirektiv. För en del verksamheter kommer skärpningen genomföras vid andra datum framöver.
Om verksamheten har som uppdrag att skydda liv, hälsa och säkerhet och bemanningen inte går att lösa med minst 11 timmars dygnsvila finns möjligheter att göra undantag. Det ska göras mycket restriktivt.
Vid frågor om de skärpta arbetstidsbestämmelserna, kontakta gärna din arbetsgivare eller en representant för ditt fackförbund. Mer information finns på webbplatser hos din arbetsgivare, SKR och fackförbunden.
Jobba systematiskt med arbetstider
Verksamheter behöver arbeta systematiskt med arbetstider och även med andra arbetsmiljöfrågor. Det betyder att det är viktigt att återkommande undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp!
- Undersök hur processen med arbetstidens förläggning går till och hur schemaläggningen fungerar. Definiera viktiga indikatorer att följa hos er såsom exempelvis arbetsbelastning, återhämtning, sjukfrånvaro, tillbud.
- Vilka risker finns kopplat till arbetstidens förläggning och till arbetstider?
- Lyft frågan återkommande i arbetsgruppen för att gemensamt hitta lösningar som lever upp till skärpta regler och fungerar för alla.
- Kom ihåg att schemaläggning är en mycket komplex uppgift i många verksamheter. En person eller mindre grupp med relevant kompetens och överblick kan behöva tid för att analysera konsekvenserna av olika förslag. En förändring kan få konsekvenser för både arbetsmiljö och verksamhet.
- Följ upp viktiga indikatorer återkommande och särskilt om ni gör olika justeringar gällande arbetstider och schema.
Prata om dygnsvila hos er
Det är viktigt att alla i verksamheten förstår de skärpta reglerna om minst 11 timmars dygnsvila och varför det är viktigt. Ta tid till dialog och samverkan. Här finns frågor som hjälp.
Frågor för dialog
1. Vad är för- och nackdelar med minst 11 timmars dygnsvila för mig på kort och lång sikt?
2. Vad är för- och nackdelar med minst 11 timmars dygnsvila för verksamheten?
3. Vilka utmaningar, och när, kan uppstå kring regeln om 11 timmars dygnsvila?
4. Vilka lösningar finns för att följa regeln om 11 timmars dygnsvila? Tänk kreativt.
5. Vad behöver vi för typ av stöd för att 11 timmars dygnsvila ska fungera?
6. Vad skulle vi kunna testa hos oss?
7. Vilka konsekvenser får det vi vill testa för medarbetare och verksamhet? Försök hitta lösningar som blir bra för alla!
8. Vilka resultat vill ni se av förändringen efter en tid? Vilka indikatorer skulle kunna vara lämpliga att följa, och när?
9. Hur kan ni följa upp arbetet?
Gör så här
Välj fråga eller frågor som är relevanta för er.
Ta en fråga i taget. Var och en tänker på egen hand först.
Berätta för varandra.
På vilka sätt tycker ni lika? På vilka sätt tycker ni olika?
Formulera vad ni ska testa om ni kommer fram till att göra det.
Tänk igenom konsekvenser, vilka resultat ni förväntar er och när.
Gör en plan för arbetet som inkluderar tidplan och även tidplan för uppföljning.
Bestäm vem som gör vad.
Exempel på indikatorer att följa upp
Ni vill minska trötthet i verksamheten genom att ta bort arbetspass med kort dygnsvila och även riktigt långa arbetspass. Ni har definierat tre indikatorer som ni vill se effekt på.
Ni förväntar er att medarbetare ska 1) känna sig mindre trötta, 2) vara sjukfrånvarande i lägre grad och 3) göra färre misstag i arbetet.
Avdelningen har under flera år varit bra på att anmäla tillbud vilket gör att ni kan använda det som källa till information. Ni får tips från en extern expert om hur ni kan mäta trötthet, och sjukfrånvaron följer ni redan kontinuerligt.
Ni förväntar er att tröttheten ska minska inom ett par veckor med det nya schemat. Sjukfrånvaron är ni osäkra på när ni kan se effekter på, men troligen efter en längre tid. Tillbud på grund av misstag förväntar ni er ska minska inom kort.
Tips för uppföljning
Beskriv förändringen som är gjord, under vilken period och om den faktiskt genomförts.
Vad har hänt? Beskriv de olika indikatorer ni följt före förändringen och efter vid varje definierad tidpunkt.
Analysera: Vilka slutsatser kan ni dra av testperioden? Kan det finnas andra förklaringar till det som hänt eller inte hänt? Behöver ni fortsätta testa under en period, eller ska ni testa något annat?
Bestäm nästa steg.
Se över planen och korrigera det som behövs.
