Kunskapen om sjukfrånvaromönster och arbetsrelaterade orsaker till sjukfrånvaro är god. Rutiner för kort- och långtidssjukfrånvaro finns, är väl kända och efterlevs. Alla uppmärksammar sin chef om de inte mår bra och chef agerar på tidiga signaler. Arbetsanpassning och andra tidiga insatser sker i dialog med medarbetare och andra aktörer så som företagshälsovård och försäkringskassa.
I organisationer med låg och stabil sjukfrånvaro finns kunskap om och överblick över sjukstatistiken. Det finns ett öppet samtalsklimat om hälsa och ohälsa. Chefer fångar upp tidiga signaler på ohälsa genom att se, lyssna på och fråga sina medarbetare hur de mår.
Verksamheten tar på ett systematiskt sätt kontakt med sjukskrivna medarbetare. Närmaste chef tar emot sjukanmälan. Det finns tydliga rutiner för när chef eller arbetsledare ska höra av sig, till exempel genom telefonkontakt.
När en medarbetare återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning kan arbetet anpassas genom exempelvis schemaförändringar eller förändring av arbetsuppgifter.
Exempel på konkret beteende för en stark friskfaktor
Alla i en organisation behöver vara med i arbetet och förstå vad man kan göra i det dagliga arbetet för att stärka friskfaktorerna. Här är exempel på hur man kan se och höra att friskfaktorn om tidiga insatser fungerar bra.
- Alla berättar för sin chef när de upplever tidiga signaler på ohälsa.
- Chefen och medarbetare har kontakt via telefon vid första sjukskrivningsdagen.
- Skyddsombud pratar med sin chef om hur väl rutiner för rehabilitering/arbetsanpassning följs.
- Chefen analyserar hur varje arbetsanpassning påverkar övriga i arbetsgruppen.
- Ledningen upphandlar system som underlättar rehabiliteringsprocesser.
- HR följer upp hur väl chefer följer rehabiliteringsrutinen.
