Prioritering av arbetsuppgifter

Det förs regelbundna samtal för att främja balans mellan krav och resurser. Det finns samsyn om vad som är viktigt, bråttom och rätt sak att göra. Medarbetarna upplever att de kommer till sin rätt och är trygga i den prioritering de gör i vardagen. När kraven i arbetet – mer än tillfälligt – överskrider resurserna går chefer i alla led in och prioriterar arbetsuppgifter.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning och vidta åtgärder genom att sänka kraven och/eller tillföra resurser.

Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjlighet till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder som förebygger ohälsosam arbetsbelastning.

Friskfaktorhjulet där friskfaktor prioritering av arbetsuppgifter är markerad

Exempel på konkret beteende för en stark friskfaktor

Alla i en organisation behöver vara med i friskfaktorarbetet och förstå vad man kan göra i det dagliga arbetet för att stärka friskfaktorerna. Här är exempel på hur man kan se och höra att friskfaktorn om prioritering fungerar bra.

  • Chefer bokar in och genomför regelbundna individuella avstämningar om arbetsbelastning, krav och resurser.
  • Skyddsombud påminner sina kollegor om att vid hög belastning skapa samsyn med chef och kollegor om vad som är viktigast att göra.
  • Alla tar pauser för att återhämta sig mentalt eller fysiskt.
  • Ledningen följer upp arbetsbelastning.
  • HR tillhandahåller verktyg och metoder för kartläggning och uppföljning om balans mellan krav och resurser.
Bild ovanifrån av fyra personer som lutar sig över ett bord med skrivblock, pennor och post-it lappar på.

Reflektionsfrågor att inspireras av