Arbetsbelastning

Här finns tips om sätt att hantera hög arbetsbelastning, stress och återhämtning i tider av corona

Risk för ökad arbetsbelastning 

Både under och efter coronapandemin finns en ökad risk att arbetsbelastningen blir alldeles för hög, exempelvis på grund av att fler är sjukskrivna, att vikarier ska introduceras, att arbetsmängden ökar och att arbetssätt har förändrats. 

Alla har olika förutsättningar såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Därför är det extra viktigt att ha en kontinuerlig dialog om hur arbetsbelastningen ser ut både på individnivå och gruppnivå. När arbetsbelastningen ökar kan det leda till brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som i sin tur kan leda till konflikter, samarbetssvårigheter och ohälsa.  

Så kan ni arbeta förebyggande

Här är några exempel på hur man kan förebygga ohälsosam arbetsbelastning: 

  • Anpassa arbetsmängden 
  • Anpassa bemanningen utifrån behov
  • Anpassa teknisk utrustning till arbetet 
  • Ge möjlighet till återhämtning 
  • Ge rimliga tidsramar 
  • Tillför kunskap 
  • Växla mellan olika arbetsuppgifter 
  • Ändra prioritetsordningen 
  • Ändra arbetssätt 

Ett sätt att undersöka hur arbetsbelastningen ser ut hos er är att använda checklistan för arbetsbelastning.

Checklista arbetsbelastning (pdf)

Film om krav och resurser

Grunden för en lagom arbetsbelastning bottnar i en balans mellan krav och resurser. I filmen får ni veta mer om vad krav och resurser kan vara. Titta gärna på filmen och reflektera sedan med hjälp av frågorna nedan. 

Krav och resurser

Reflektera

Reflektionsfrågorna besvaras antingen enskilt eller i grupp. 

  • Hur ser arbetsbelastningen ut på vår arbetsplats just nu?  
  • Har våra krav och resurser förändrats i den rådande situationen? 
  • Vad kan vi göra i det akuta skedet för att förebygga hög arbetsbelastning? 

Återhämtningens betydelse

Det är av stor vikt att få tid för återhämtning och vila, både mellan och under arbetspass, inte minst i perioder av långvarig hög arbetsbelastning och stress. Det kan vara svårt att hitta tid för återhämtning, men det gäller att riskbedöma hur situationen ser ut och försöka komma fram till lösningar. Det handlar om att visa särskild hänsyn och ta hand om varandra och vara lyhörd för egna och andras behov. Att försöka avlasta varandra i en stressig situation genom att se över arbetsmängden, byta arbetsuppgifter med varandra, ta mikropauser och samla kraft. Exempel på återhämtning är också vila, fysisk träning, socialt umgänge och sömn.  

 

Stress och oro

Pandemi eller andra kriser kan skapa oro och stress. Det är naturligt och därför är det bra att känna igen signalerna på de akuta stressreaktionerna för att kunna hjälpa till och ge varandra stöd. Det behöver vara tydligt vem man kan vända sig till om man känner oro och stress.  

Känner ni igen reaktionerna?

Stressforskare Marie Åsberg berättar om olika akuta reaktioner på stress och varför vi människor reagerar så olika, även på samma typ av händelse eller situation. Titta på filmen och svara gärna på reflektionsfrågorna nedan.

Reaktioner på stress

Reflektera

Reflektionsfrågorna besvaras antingen enskilt eller i grupp. 

  • Känner du igen de akuta stressreaktionerna? 
  • Hur hanterar ni oro och stress på er arbetsplats? 
  • Är det tydligt vem du kan vända dig till om du behöver stöd? 

Samvetsstress

Något som kan upplevas extra är att inte kunna leverera den kvalitet man vill, att känna otillräcklighet eller att behöva jobba på ett sätt som går emot den professionella bedömningen. Det kan skapa dåligt samvete. Det kan i sin tur generera det som brukar kallas samvetsstress som kan leda till empatitrötthet, distansering, skuldkänslor och ångest. Det här kan i värsta fall resultera i emotionell utmattning som kan leda till ett utmattningssyndrom.  

För att kunna jobba med och hantera samvetsstress behövs både stöd från närmaste chef och kollegor. Det är värdefullt att arbetsgrupper tar sig tid att lyssna på varandra och dela erfarenheter om vad som ger dåligt samvete. Det är också viktigt att chefer ger stöd i hur medarbetare kan prioritera sina arbetsuppgifter. 

Så här kan du göra

  1. Reflektera själv – Hur ser situationen ut? Hur känner jag i den här situationen? Kan jag själv göra något åt läget?
  2. Prata med andra – Beskriv och dela dina tankar med andra. Vilket stöd kan gruppen ge? Handledning, mentorskap eller coachande samtal kan fungera bra. 
  3. Säg till – Om situationen är ohållbar ta hjälp av din chef eller ditt skyddsombud. Vad kan gruppen eller organisationen göra? 

Med hjälp av dialogstartaren Samvetsstress – Hur kan samvetet bli en tillgång? får ni möjlighet att prata om hur det ser ut på er arbetsplats.

Ta stöd av företagshälsovården  

Kom ihåg att ta hjälp av företagshälsovården i det lokala arbetsmiljöarbetet om det finns behov. Företagshälsovården kan bland annat stödja verksamheter att identifiera och hantera arbetsmiljörisker, exempelvis genom att stödja dig som är chef eller skyddsombud i att göra riskbedömningar kopplat till det arbete som utförs. Företagshälsovården kan också stödja medarbetare som befinner sig i kris, upplever oro, osund stress och känner rädsla i den rådande situationen.