Ledarskap som bygger på tillit kan minska psykisk ohälsa på jobbet. Men då måste också cheferna ha bra förutsättningar för sitt ledarskap. Det är några slutsatser i en rapport från Sveriges Företagshälsor.
Laura Hartman är forskare och arbetsmarknadsekonom. Förutom att leda forskningsprojekt och arbeta som avdelningschef på Försäkringskassan var hon ordförande för regeringens Tillitsdelegation.
I rapporten Arbetsmiljö, organisation och hälsa – hur hänger det ihop och varför? har hon använt alla dessa erfarenheter för att analysera sambanden mellan organisation, arbetsmiljö och hälsa.
Med resultatet i hand ser hon en tydlig koppling mellan ledarskap och psykisk hälsa. Detsamma gör Petter Odmark, medförfattare och chef på analysbyrån Re-Think:
– Vi har jobbat i decennier för att skapa ett gott arbetsliv och ändå inte lyckats vända sjukskrivningskurvan. Det visar att något fattas, säger han.
Tillitsbaserat ledarskap banar väg
De presenterar den nya rapporten vid ett välbesökt seminarium i Stockholm den 10 oktober. Laura Hartman inleder med en kort historik:
– Vi har flyttat fokus från enskilda medarbetares sårbarhet till chefens betydelse. Nästa steg är att titta på vad chefen behöver för att bli en bra ledare, säger hon och beklagar att det tillitsbaserade ledarskapet har fått stå tillbaka för byråkrati och kontroll.
Erfarenheten är att strategi- och policydokument sällan avgör om en verksamhet är bra eller inte.
Chefer behöver goda förutsättningar
Vilka organisatoriska förutsättningar krävs då för att ledarskapet ska fungera?
Laura Hartman refererar till Stressforskningsinstitutet i Västra Götaland där forskarna Lisa Björk och Linda Corin har identifierat vad som påverkar kommunala chefers möjlighet att utöva ett gott ledarskap:
- Antal medarbetare per chef (kvinnodominerade arbetsplatser har generellt fler medarbetare per chef)
- Psykosocialt och administrativt stöd
- Arenor för dialog mellan det ”strategiska rummet” där mål och strategier beslutas och det ”operativa rummet” där själva jobbet görs
– Ju sämre dialogen är mellan dessa rum desto sämre mår de som arbetar i verksamheten, säger hon.
De här slutsatserna bygger i sin tur på det mångåriga forskningsprojektet Chefios, om chefers förutsättningar i kommunala organisationer där både Lisa Björk och Linda Corin deltog.
Involvera medarbetarna
Laura Hartmans lösning är att organisationen beslutar om ett ramverk och att chefen bjuder in medarbetarna att föreslå och utveckla tjänster tillsammans med brukare och patienter. Först när det är klart kliver chefen in och gör verkstad av förslagen. Något som, enligt Laura Hartman, förutsätter att medarbetarna litar på processen:
– Det kan göra ont för en socialsekreterare att inse att något som hen har gjort av välvilja inte uppfattas så av brukarna. Men istället för att leta syndabockar hjälps alla åt att tänka ut nya lösningar som skickas vidare till chefer som lyssnar och har helhetssyn.
Flera goda exempel
Laura Hartman har sett många exempel där ett sådant ledarskap fungerar. Ett är Skönsmo-modellen i Sundsvall. Ett annat är Nyköpings kommun där politiker och medarbetare vid socialtjänsten samlades till stormöte för att tillsammans hitta nya lösningar. Resultatet blev bland annat färre mål och uppföljningar med både kvantitativa och kvalitativa mått.
I Torsby kommun har varje medarbetare kommunstyrelsens uppdrag att arbeta friskvårdande.
– Alla nyanställda får information om detta vid en introduktionsdag. Då uppmanas de också att berätta för sin chef om något som inte fungerar eller om de ser att en kollega inte mår bra. För att det ska fungera måste de veta att chefen bryr sig, säger Ann-Katrin Järåsen, kommunalråd (S).